Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patentlås - Patentmedicin - Patent- och registreringsverket - Patentunionen, Internationella unionen för skydd av den industriella äganderätten - Pater - Pater, Jean Baptiste Joseph - Pater, Walter - Pater familias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Patentlås—Pater familias
730
Patentlås, se Lås, sp. 468 ff.
Patentmedicin. Därmed avsågos förr vanl.
läkemedel, vilkas sammansättning och
beredning hemlighöllos, alltså dets. som a r k
a-n u m (se d. o.). Med sådana medel, vare sig
de bereddes mera i smått av enskilda
personer el. vanligare fabriksmässigt, har mycket
ofog bedrivits. Sådan trafik motverkas
numera kraftigt av den nya
apoteksvarustad-gan, som trädde i kraft 1 juli 1914 och som
bestämmer, att varje läkemedel, som säljes i
allmän handel, skall på förpackningen vara
försett med uppgift om dess sammansättning
(dek lar a tionsp lik t). Numera förstås
med p. vanl. fabriksmässigt framställd
medicin, särskilt sådana preparat, vilkas
handels-namn äro patentskyddade. Detta gäller många
värdefulla, allmänt använda medel. Det
patentskyddade namnet får under ett antal år
endast användas av den fabrik, som först
lanserat preparatet och fått patent på
namnet samt vanl. säljer preparatet mycket dyrt.
Skrives det patentskyddade namnet på ett
recept, får endast den patentägande fabrikens
preparat levereras. Samma läkemedel från
annan fabrik kan fås billigare men endast
under annat namn. Farmakopéerna ersätta
gärna de patentskyddade handelsnamnen med
andra, kemiskt vetenskapliga namn. C. G. S.
Patent- och registreringsverket. En kungl.
förordn. 1668 om privilegier för större
hantverkshus el. fabriker, som ställdes under
Kommerskollegiums överinseende, innehåller
det första allmänna stadgandet om
uppfin-narskydd i Sverige. 1819 utfärdades en
förordn. om privilegier för nya, i riket förut
okända slöjdinrättningar, konster el.
väsentliga konstförbättringar. En förordn. 1834
ändrade ordet privilegium till patent (se
d. o.), som det skulle tillkomma
Kommers-kollegium att meddela. Fr. o. m. 1885
inrättades inom kollegiet en byrå,
Patentbyrån, för ärenden ang. patent och
registrering av varumärken. Vid kollegiets
omorganisation 1891 skildes byrån från kollegiet
och blev ett fristående ämbetsverk med en
byråchef som chef och en överingenjör som led.
På byrån anställdes byråingenjörer. Byrån
omorganiserades 1895 till P. med en
överdirektör som chef. Till P. förlädes registrering
av aktiebolag 1897, av mönster och modeller
1899 samt av ömsesidiga försäkringsbolag och
solidariska bankbolag 1904. P. sattes på
ord. stat 1899 och omorganiserades 1914.
Chefen fick titeln generaldirektör, och 6
avdelningschefer, därav 4 på patent-, en på
administrativa och varumärkes- och en på
bo-lagsavd., fingo titeln byråchefer. P.
omorganiserades ånyo 1931. Patentärendenas
behandling förenklades. En särskild
besvärs-avd. inrättades. Enl. instr. 26 juni 1931 skall
P. även ombesörja utgivningen av samlingar,
omfattande de ur aktiebolagsregistret,
För-säkringsinspektionens register,
föreningsre-gistren och handelsregistren kungjorda
uppgifter. P. utgöres av en generaldirektör som
chef och 8 byråchefer som led. Dessutom
tjänstgöra i P. byrådirektörer (16), förste
byråingenjörer (17), sekr. o. s. v. Avlöningar
och utgifter för P. bestridas av influtna
patent- och registreringsavgifter. P. lyder
sedan 1921 under Handelsdepartementet. Ldht.
Patentunionen el., såsom den fullständiga
benämningen lyder, Internationella
unionen för skydd av den industriella
äganderätten har sitt ursprung i en 20
mars 1883 i Paris avslutad konvention,
som efter hand biträtts av de flesta
europeiska länder, däribland Sverige, och ett
flertal utomeuropeiska. Konventionens innebörd
är upprätthållande av ömsesidighet på det
industriella rättsskyddets område
unionslän-derna emellan, så att den, som tillhör något
av dessa länder, skall i vart och ett av de
övriga med avseende på patent, olika slags
industriella mönster och modeller,
varumärken, firmor o. a. affärsbenämningar,
geografiska ursprungsbeteckningar för varor samt
skydd mot illojal konkurrens åtnjuta
enahanda rätt som inlänningar och därjämte
vissa speciella förmåner. Unionens
angelägenheter avhandlas på diplomatiska
konferenser, och sådana ha hittills — 1931 — hållits
i Rom (1886), Madrid (1890, 1891), Bryssel
(1897, 1900), Washington (1911) och Haag
(1925). För handhavande av de löpande
gö-romålen är inrättad en internationell
byrå med säte i Bern och under schweiziska
regeringens överinseende. Omkostnaderna för
byrån bestridas av unionsländerna efter viss
fördelning. H. Htn.
Pa’ter (plur. pa’tres), lat., fader;
familjefader; bildligt beskyddare (jfr Pater p
a-t r i a e); hos katolikerna benämning för
klosterbroder (munk), särskilt en sådan, som är
prästvigd. Pater paträtus, se F e t i
a-1 e r. — I Rom betecknade man med ordet
patres de patriciska senatorerna (se P a t r
i-c i e r). Stundom avser ordet patres
patrici-erna, senaten el. senatspartiet. — Patres
ap o s t o’l i c i och patres ecclesi
a’s-t i c i är den lat. benämningen på resp, de
s. k. apostoliska fäderna och kyrkofäderna.
Pater [pata/r], Jean Baptiste
Jose p h, fransk målare (1695—1736), en av
Watteaus närmaste efterföljare, målade
liksom denne sällskap i det gröna, konverserande
kavaljerer och damer, med delikat
färghållning, ibland även med komisk fantasi, dock
utan dennes spiritualitet. Fredrik II av
Preussen förvärvade 37 av hans målningar, bland
dem »Byfest» (i Potsdam). Nationalmuseum
i Stockholm har två verk av P., »Badande
sällskap i en park» och »Den bedragne
maken». G-g N.
Pater [pePte], Walter, engelsk författare
(1839—94). Studerade i Oxford, företog längre
resor för att studera konst och slog sig sedan
ned i Oxford. P:s »Studies in the history of
the renaissance» (1878), »Marius the
epicu-rean» (1885), »Imaginary portraits» (1887)
m. fl. äro uttryck för en själfull esteticism,
inspirerad av P:s studium av antiken. Hans
inflytande på andra författare (t. ex. Wilde)
och forskare har varit betydande. »Collected
works» utkommo i 10 bd 1919—21. — Biogr.
av T. Wright (1907).
Pa’ter famFlias, lat., eg. »familjefader»,
kallades i den romerska rätten varje fri
(friboren el. frigiven) romersk medborgare av
mankön, som ej stod under någon annans
patria potestas (se d. o.). Det var alltså ej
givet, att en familjefader i modern mening
(även om han var en fri man) var p., ty han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
