Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pater familias - Paternitet - Paternò - Pater noster - Paternosterskären - Paternosterverk - Paternosterärta - Pater patriae - Pater, peccavixePaterson - Paterson, William - Pâte sur pâte - Pâte tendre - Patetico - Patetisk - Pathan - Patiala - Patiens - Patient - Patina - Patinir, Joachim - Patio - Patisseri - Patkul, Georg Reinhold - Patkul, Johan Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Paternitet—Patkul
732
kunde stå under en annans patria potestas.
De rättigheter, som tillkommo en p., voro, i
korthet, att (efter uppnådd myndighetsålder
själv, förut genom förmyndare) fritt få
förfoga över sin person och sin egendom (även
genom testamente) el. att vara ett
rättssubjekt i egentlig bemärkelse samt att kunna
(genom äktenskap, adoption el. legitimation
av oäkta barn) förvärva patria potestas över
andra. Jfr lus, sp. 893. E. St.
Paternitet (lat. pate’rnitas, av pa’ter, fader),
faderskap. — Paternitetsmål, mål ang.
faderskap och underhållsskyldighet till barn
utom äktenskap.
Paternö [patärnå’], stad på Sicilien, omkr.
17 km v. n. v. om Catania; 33,914 inv. (1921).
Jfr Hy bl a 1.
Pa’ter no’ster, lat., bönen »Fader vår»; hos
katolikerna även ett slags rosenkrans för
att räkna antalet p., som man bett.
Paterno’sterskären, en samling av omkr.
200 klippor över och ett stort antal under
vattnet, sträckande sig från Tjörn omkr. 9
km mot s. v. Dessa "fruktade skär passerade
man förr aldrig utan att läsa sitt Pater
noster, varav öarna fått sitt namn. 1867—
68 uppfördes på en av de yttersta öarna,
Hamnskär, Paternosters blänk fyr,
varjämte en ledfyr finnes närmare Tjörn på
Gråen samt livräddningsstation och lotsplats
vid Klädesholmen.
Paterno’sterverk (av pa’ter no’ster i
betydelsen radband), ett kontinuerligt arbetande
uppfordringsverk, bestående av ett ändlöst
band eller kedjepar, på vilket med vissa
mellanrum äro fästa anordningar, s. k.
med-bringare, för upptagande av det gods, som
skall transporteras. Bandet löper över ett
bjul i vardera ändan av verket och befinner
sig vid gång ständigt i rörelse i samma
riktning. Godset placeras i medbringarna vid
den nedre ändan och tömmes ut vid den övre
(för hand eller automatiskt), varefter
medbringarna passera nedåt på banans baksida
tillbaka till ilastningspunkten. Principen
brukas bl. a. vid mudderverk, grävmaskiner
samt transportörer inom fabriker. G. H-r
Paterno’sterärta, bot., se Abrus p r e c
a-t o r i u s.
Pa’ter pa’triae, lat., »fäderneslandets
fader», hederstitel, varmed Cicero utmärktes
av meningsfränder och som bars som off.
titel av de romerska kejsarna, urspr. erbjuden
dem någon tid efter regeringstillträdet.
Pa’ter, peccävi, lat., »Fader, jag har
syndat», den förlorade sonens uttryck för ånger
och syndabekännelse i Luk. 15: 18 och 21.
Paterson [pä’tøsøn], stad i New Jersey, U.
S. A., vid Passaic river, omkr. 25 km n. v.
om City Hall, New York (se kartan New
York med omgivningar); 138,513
inv. (1930). Centrum för U. S. A:s
silkes-industri; tillv. av flygmaskinsmotorer.
Paterson [päTosøn], William, brittisk
finansman (1658—1719). Samlade som
affärsman i London en stor förmögenhet och tog
1694 initiativ till stiftandet av Bank of
England (se d. o.). Sedan han 1695
flyttat till Edinburgh, fick han s. å. till stånd
Darienkompaniet (se d. o.), deltog
själv i dess kolonisationsförsök, återvände
efter dess misslyckande ruinerad till
Eng
land och sysslade sedan bl. a. med
författarskap i ekonomiska och sociala ämnen. P.
hade särskilt en betydande andel i
finansplanen för unionen mellan England och
Skottland. P:s »Works» äro utg. av S. Bannister
(2 bd, 1858). _ V. S-g.*
Påte sur påte [pat syr pät], se P a t e.
Påte tendre [pät tädr], se P å t e.
Patetico [-tä’tikå], it. (fr. pathétique), mus.,
högtidligt, högstämt.
Patetisk, se Patos.
Pathän, i Indiens gränsområde mot
Afga-nistan gängse eng. benämning på afgan. Se
P a s t ü n.
Patiala [eng. uttal pätiä’lø], britt.-ind.
lydstat i prov. Punjab; 14,017 kvkm, 1,499,739
inv. (1921). Gr. 1763 av en sikhhövding, blev
P. 1809 britt, lydstat. Huvudstad: Patiala,
47,561 inv. (1921).
Patiens [pasia^s] (fr- patience, eg.
tålamod), kortspel, vanl. spelat av blott en
person (»lägga patiens») och utfört i många
olika kombinationer, gående ut på att få
korten samlade i en bestämd följd, sedan de
blandats och utlagts efter vissa regler.
Patient [pasiä’; sv. uttal pasiä’nt], fr.,
sjukling under läkarbehandling.
Pa’tina, it., antikärg, se A e r u g o n o b
i-lis. — Patinöra, överdraga med patina.
Patinlr, Joachim, flamländsk målare
(omkr. 1475—1524). P. står vid början av
1500-talet som grundare av
landskapsmåle-riet, en heder, som han delar med A.
Altdor-fer (se d. o.). Landskapet med människor och
djur var tidigare upptäckt av
miniatyrmålarna, men P. tog det realistiska landskapet
till huvudmotiv och inställde figurerna som
staffage. Utförande och stil i P:s målningar
äro påverkade av Gerard David, Hieronymus
Bosch och Lionardo da Vinci. P:s förnämsta
arbeten äro »Jesu dop» (i Staatsgalerie,
Wien; se Flamländsk konst, bild på
pl. 1) och »Antonius’ frestelse» (i Prado,
Madrid). E. L-k,
Patio [pa’tiå], sp., gård, förgård.
Patisserl, finare bakverk; pastejbagarkonst.
Pa’tkul, Georg Reinhold, frih.,
krigare (1656—1723). Var av gammal livländsk
adelssläkt och blev, efter tjänst i Sverige och
Österrike, 1697 överstelöjtnant vid
Västgöta-Dals reg:te men deltog med utmärkelse i
försvaret av Östersjöprovinserna 1700—03. P.
hemsändes 1703 för att som överste och chef
uppsätta Västgöta femmänningsreg:te till fot,
transporterades till Västgöta-Dals reg:te, blev
v. landshövding i Älvsborgs län 1708 och
generalmajor 1710. Han deltog med reg:tet i
Stenbocks expedition till Tyskland 1712, blev
fången vid Tönningen 1713, v. landshövding i
Göteborgs län 1715, var landshövding i
Jönköpings län 1716—18; blev frih. 1716. Wdt.
Pa’tkul, Johan Reinhold, livländsk
politiker, diplomat och krigare (1660—1707);
tillhörde en gren av samma ätt som G. R. P.
Fick en omsorgsfull uppfostran och blev 1687
kapten vid generalguvernörens över Livland
reg:te. Tidigt anslöt sig P. till den
livländ-ska adelsoppositionen, och särskilt vände han
sig mot reduktionens genomförande i Livland.
1690 var han ridderskapets ombud vid
förhandlingarna i Stockholm om den livländska
adelns privilegier, varvid han intog en mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
