Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patron - Patronatsrätt - Patronering - Patronessa - Patrongördel - Patronkök - Patronram - Patronstukare - Patronsvarv - Patronus - Patronutdragare - Patronväska - Patronymikon - Patrull - Patrullbåt - Patschuli - Patt - Patterson, Elisabeth - Patti. Adelina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Patronatsrätt—Patti
740
av papp med mässingsbotten; främre
pappkanten omvikes (»stukas») över
hagelförladd-ningen. G. G.*
Patronatsrätt (lat. ius praesenta’ndi), rätt
att föreslå präst samt att utöva vissa
för-valtningsbefogenheter i förhållande till
kyrka, uppkom ur den rätt att tillsätta präst,
som grundades på äganderätt till kyrka
och till egendom, som anslagits för dess
vård samt kyrkoprästens underhåll. På
kontinenten förvandlades denna tillsättningsrätt
till en förslagsrätt (biskopen och domkapitlet
utnämnde, dock bundna att följa förslaget,
såvida den föreslagne var kompetent) och
äganderätten till en skyddsrätt (ius
patrona-tus). Redan de sv. landskapslagarna känna
p. (fadhurlikær rætter), med största
sannolikhet utvecklad på enahanda sätt som på
kontinenten. Enl. 1686 års kyrkolag (kap. 19
§ 12) var p. den enskild person tillkommande
»rättighet att utse, välja och kalla en
prästman till någon församling». P. kunde enl.
lagen grunda sig på 1) gåva av jord och
grund, då kyrkan uppbyggdes, 2) kyrkans
uppbyggande, utvidgning el. märkliga
förbättring el. 3) donation av jord till prästgård.
Genom lag 3 juni 1921 upphävdes fr. o. m.
1 jan. 1922 1) rätten att såsom
patro-n u s kalla innehavare av ord. prästerlig
tjänst i församling och därmed
sammanhängande befogenhet att tillsätta annan tjänst
i församlingen, 2) annan enskild person
tillkommande rätt i fråga om tillsättande av
ord. prästerlig tjänst i församling, 3)
patro-nus tillkommande rätt att förvalta
kyrkan med dess inkomster och egendom, 4)
med kallelserätt förbunden rätt till
kyrko-tionde el. annan kyrkoinkomst samt
skyldighet i fråga om kyrkas byggande och
underhåll, avlöning av tjänstinnehavare m. m.
Ersättningsanspråk från patronatsinnehavare
för lidna förluster genom p:s upphävande
samt av församling el. kronan mot patronus
i fråga om fast egendom, som kommit i hans
besittning i samband med p., prövades (till
1925) av en förlikningsnämnd (p a
tronats-rätt s nämnden) med
skiljemannakarak-tär. Patronernas skyldigheter ha i stort sett
övergått på vederbörande församlingar.
Kallelserätten har ersatts av valrätt för
vederbörande församlingar enl. 1910 års
prästvallag (se P r ä s t v a 1), dock att i fråga
om kyrkoherdeval K. m:t skall äga att till
tjänsten utnämna antingen en av de vid valet
på förslag uppförda eller ock. utan hinder av
stiftsband, annan till kyrkoherdetjänst
behörig präst, som anmält sig som sökande
hos K. m:t. — Om p. hade utredningar
tidigare verkställts av G. Thulin (2 dir, 1901)
och A. Bäckström (1914). Jfr G. Bendz, »Om
S. och lagen om dess upphävande» (i Sv.
uristtidning 1921). Schg.
Patronéring, text., se Bindning. Jfr
Patron 2.
Patrone’ssa, patrons fru; beskyddarinna.
Patrongördel, krigsv., livrem med flera
påfästa mindre patronväskor, numera använd
i svenska armén för patronernas medförande.
Patronkök, krigsv., se Patron 3.
Patronram, en till moderna handeldvapen
använd ram av tunn stålplåt, avsedd att
sammanhålla ett visst antal (5—10) patroner och
att tills, m. dessa införas i vapnets magasin.
P. användes numera blott till automatiska
pistoler men har vid gevär utträngts av den
enklare 1 ad dr amen (se d. o.). G. af W-dt.
Patronstukare, jaktv., apparat för
omvik-ning av hagelpatronhylsans främre kant över
hagelförladdningen (»stukning»). G. G.*
Patronsvarv, se Svarvning.
Patrönus, lat., eg. »husfader», motsv.
ma-trona, husmoder, betecknade en romare i
förhållande till hans klienter, till vilka hans
frigivna hörde, och särskilt såsom förande
klientens talan inför rätta; därför ofta
använt i betydelsen »sakförare». En
inflytelserik romare kunde vara p. för hela samhällen
inom el. utom Italien. Förhållandet
brukade vara ärftligt. Jfr Patron 1. Om ordets
betydelse i Sverige se Patronatsrätt. E. St.
Patronutdragare (vanl. endast
utdra-gare), krigsv., kallas på ett
bakladdnings-gevär den mekanismdel, som vid
mekanismens öppnande utdrager den tomma
patronhylsan. På moderna gevär finnes därjämte
en patronutkastare (vanl. endast u
t-kastare), som, då hylsan utdragits ett
stycke, utkastar den åt sidan. G. af W-dt.
Patronväska, krigsv., se Kartusch 2
och Patron 3.
Patrony’mikon, plur. -k a (av grek, patér,
fader, och o’nyma, namn), ett personnamn,
som anger fädernehärkomst, t. ex. P eliden
(grek. PeleVdes, »Peleussonen», d. v. s.
Akilles), Eriksson i Gustav Eriksson Vasa. —
Adj.: P a t r o n y m i s k. A. M. A.*
Patru’11, en av blott några man bestående
avd. under en befälhavare, som utsändes el.
hålles i beredskap för olika ändamål. P.
användas väl under vakttjänsten i fred men ha
sin huvudsakliga uppgift under tjänsten i fält
för »markspaningen». P. ha olika namn
alltefter sin uppgift o. s. v.; allmännast äro
spa-ning s patruller; p., som ställts under
officers befäl, kallas officerspatrull,
i varje bataljons- och kompanistab finnes en
observationspatrull för utspanande
av den närliggande terrängen; i
marschbevakningen ingå förpatrull, e f t er
patrull (se dessa ord) och s i do pat r u 11.
Patrulltjänsten är särskilt vid kavalleriet av
mycket stor betydelse. M. B-dt.
Patrullbåt, staten tillhörande båt med
beväpnad besättning, avsedd att spana efter
spritsmugglare, spioner o. dyl. eller för
bevakning av viss farled el. vattenområde. Jfr
Tullbevakning och Tulljagare.
Pa’tschuli (fr. patchouli; ordet av bengaliskt
ursprung), det torkade örtståndet av en
läpp-blomstrig växt, Pogostemon Patchouli, från
Indien och Malajiska öarna. Den innehåller
en flyktig olja, som nyttjas vid
parfymberedning. G. L-m.*
Patt, schackt., se Schack.
Patterson [pä’tasn], Elisabeth, Jéröme
Bonapartes första gemål, amerikansk
köp-mansdotter (1785—1879), se Bonaparte,
sp. 780-—781, och släkttavlan, sp. 786.
Pa’tti, A d e 1 i n a, spanskfödd sångerska
(1843—1919). Kom som barn till Amerika,
där hon sjöng 1850 på konserter. Hon
debuterade i London 1861 med glänsande framgång
och var på 1870-talet jämte Christina
Nilsson den mest firade sångerskan. Hon ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
