Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patti. Adelina - Patursson, Jóannes - Pau - Pauelsen, Erik - Pauer, Ernst - Pauer, Max - Paues, Anna Carolina - Paues, Erik Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Patursson—Paues
742
en glänsande, smidig,
hög koloratursopran
och hänförde genom
ett eldigt,
uttrycksfullt spel, särskilt i
operor av
Bellini,Ros-sini, Donizetti och
Verdi, 1868—77 g. m.
markis de Caux, 1877
—-86 med sångaren
Ernest Nicolas och
från 1899 till sin död
med frih. Rolf
Ceder-ström. Hon gästade
1900 Stockholm. En del av hennes
musikbibliotek skänktes till Mus. akad. T.N.
Patursson, J ö a n n e s, färöisk politiker (f.
1866). Studerade lanthushållning i Norge och
övertog 1892 faderns kronoarrende. P. har
varit led. av folketinget 1901—06, av
landstinget 1918—20 och från 1928. Han är en av
självständighetspartiets ledare och har ofta
uttalat sig för Färöarnas självständighet med
anknytning till Norge. P.E-t.
Pau [på], huvudstad i fr. dep.
Basses-Pyré-nées, fordom huvudstad i Béarn, vinterkurort
och turistcentrum, ligger vackert på en platå
vid sammanflödet av Gave de Pau och Ousse
och vid järnvägen Toulouse—Bayonne. 1928
fick P. över passet Somport
järnvägsförbindelse med Jaca i Spanien; 37,711 inv. (1926).
P. är Jean Bernadottes, sedermera konung
Karl XIV Johans, födelsestad. Slottet, som
är P’:s märkligaste byggnad, uppfördes på
1300-talet av Gaston Fébus, greve av Foix,
och förskönades på 1500-talet av Margareta
av Valois. Det restaurerades under Ludvig
Filips regering. Ett hänförande panorama
över de omkr. 40 km avlägsna Pyrenéerna
med Pic du Midi d’Ossau (2,885 m. ö. h.)
erbjuder den 1,800 m långa och 15 m breda
Boulevard des Pyrénées. — Litt.: Prins Wilhelm,
»Sydfranskt» (1926).
Pauelsen, [pä’v-] Erik, dansk målare (1749
—90), elev av akad. i Köpenhamn, fick
professors titel där, försökte sig på olika
omraden, på ämnen ur Danmarks historia,
genremotiv, porträtt och landskap. I
»Sarpsfos-sen» (1789) gav han uppslag till 1800-talets
norska f jällandskap. G-g N.
Pau’er, Ernst, österrikisk pianist (1826—
1905), f. i Wien och elev av Fr. Lachner i
München. Gav konserter flerstädes i Europa
och var 1871—96 prof, vid Royal academy of
music i London. P. blev mest känd genom
sina upplagor av klassisk pianomusik. T.N.
Pau’er, Max, österrikisk pianist (f. 1866),
son till E. P. Utbildade sig till pianist och
har vunnit berömmelse för sin solida,
pregnanta teknik och sitt ädla, formfulländade
spel. P. har som pianist bl. a. gästat
Stockholm 1923, 1924 och 1929. Han var dir. för
kon-servatoriet i Stuttgart 1908—24 och är sedan
1924_dir. för konservatoriet i Leipzig. T.N.
Pau’es, Anna Carolina, filolog (f. 1867
2®/9), syster till E. W. P. Blev student i
Stockholm 1886, studerade germansk och nordisk
filologi i England och Tyskland samt i
Uppsala, blev fil. dr där 1902, fellow vid Newnham
college, Cambridge, 1902, och var
staff-lectu-rer i germansk filologi där 1906—27. Har
flera år undervisat i svenska vid univ. i
Cambridge. — Dr P. har främst ägnat sig åt
hand-skriftsforskning och textedition och är
framstående kännare särskilt av äldre engelsk
bibel- och homilielitteratur. Utom
tidskrifts-uppsatser och bidrag i »Encyclopædia
britan-niea» (»The english bible») och »Cambridge
history of english literature» har hon utgivit
»A 14th century english biblical version»
(1902; gradualavh.; fullständig uppl. 1904).
Flera av henne upptäckta handskrifter ha
utgivits av lärjungar. Hennes forskning har
även omfattat äldre engelskt uttal,
Chaucer-filologi, skrifthistoria, runologi m. m. Hon har
utgivit bd I—V av »A bibliography of english
language and literature» (1921—25). E. E-l.
Pau’es, Erik Waldemar, industriman
(f. 1879 5/n), bror till A. C. P. Blev 1902 fil.
kand, och 1906 jur. kand, i Uppsala, 1907
ombudsman för Sveriges
textilindustriförbund och 1920 dettas dir. samt s. å. ordf, och
verkst. dir. i Sveriges
konfektionsindustri-förbund, var 1922—26 led. av statens
arbets-löshetskommission och är sedan 1926 expert i
samma kommission. Han var led. av 1924
och 1926 års arbetslöshetskommittéer och är
sedan 1929 ersättare i Arbetsdomstolen. 1917
—27 var han led. av Stockholms
arbetslöshetskommitté och är sedan 1927 led. av
Stock
Utsikt över Pau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
