Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pauperism - Paus - Pausanias (spartansk fältherre) - Pausanias (konung i Sparta) - Pausanias (resebeskrivare) - Pauvre - Pauvres honteux - Pavana - Pavels, Claus - Pavia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Pauperism—Pavia
756
Pauperi’sm, fattigdom, ett över större
befolkningslager utbrett armod av kronisk art
(se Fattigvård).
Paus (lat. päu’sa, fr. pause), uppehåll, mus.,
då en el. flera stämmor göra uppehåll;
generalpaus, då alla stämmorna tystna på en
gång inuti ett stycke. De vanligaste
paustecknen äro:
T. N.
Pausa’nias (grek. Päusani’as), spartansk
fältherre och statsman (d. 468 f. Kr.), brorson
till konung Leonidas och som förmyndare för
dennes minderårige son Pleistarchos regent
sedan 479 f. Kr. Han var s. å.
överbefälhavare i slaget vid Plataiai (se d. o.) och ledde
året därpå de förbundna grekernas
operationer till sjöss mot perserna i n. v. Mindre
Asien. Därvid gav hans högmodiga
uppträdande anledning till att jonerna uppsade
förbundet och i stället under Atens ledning
bildade Deliska förbundet (se D e 1 o s, sp. 694).
Hemkallad blev han frikänd och återvände
därefter, satte sig fast i Bysantion och
underhöll förbindelser med perserna. Förjagad
därifrån av atenarna, återvände han till
Sparta och planerade en statsvälvning för
att återvinna makten men blev slutligen
över-bevisad och instängdes i ett tempel, där han
fick hungra ihjäl. A. M. A.*
Pausa’nias (grek. PäusanPas), konung i
Sparta 408-—394 f. Kr., den föreg:s sonson.
Sändes 403 f. Kr. med en här mot Aten, där
inbördes krig utbrutit mellan de av Lysandros
understödda oligarkerna (de s. k. trettio
tyrannerna) och demokraterna. I st. f. att
använda våld åvägabragte P. en försoning
mellan de stridande. Efter slaget vid Haliartos
(395 f. Kr.), i vilket Lysandros stupade,
anlände P. med en hjälphär men vågade ej
upptaga striden. Ställd till ansvar, flydde han
till Tegea, där han levde några år. A. M. A.*
Pausa’nias (grek. Päusani’as’), forngrekisk
resebeskrivare (»perieget») i 2:a årh. e. Kr.,
sannolikt från Mindre Asien, författare till
verket »Periegesis tes Hellados» (lat.
»De-scriptio Graeciae», Beskrivning av Grekland),
nedskrivet omkr. 160—180 e. Kr. Arbetet
uppfattas ofta som en resehandbok, vilket
knappast är riktigt. Efterbildande Herodotos,
avser P. att gestalta sin beskrivning av
landets märkvärdigheter som ett litterärt verk.
Han har rest mycket i Grekland men till stor
del arbetat efter äldre källor. Han delade sin
tids arkaiserande smak; betecknande är, att
han knappast nämner något, som tillkommit
under den romerska tiden. Striden om i vad
mån P. själv sett och hört vad han beskriver
har förts med stor häftighet och åtskilliga
överdrifter; hans fel bero icke endast på
bristande kunskaper och flyktighet utan även på
naivitet och floskelmakeri. Verket är trots
sina brister en ovärderlig källa för topografi,
konsthistoria, kultbruk och mytologi; även
historiska exkurser äro inlagda. Textuppl. av
Spiro (3 bd, 1903), kommenterad uppl. av
Hitzig och Bluemner (1896—1910). En eng.
övers, med värdefull kommentar samt många
kartor, planer och fullständigt register är utg.
av Frazer (1898). M.PnN-n.
Pauvre [pävr], fr., fattig, arm, nödställd.
Pauvres honteux [pä’vr ätö’], fr., »blyga
fattiga», obemedlade ståndspersoner. I de
flesta länder ha numera upprättats
barmhär-tighetsanstalter för p. I Sverige finnas flera
dylika anstalter. Äldst är Asylen för
Pa uvres honteux i Stockholm, för
vilken 1872 uppfördes egen byggnad, Hagagatan
2, senare tillökad och resultat av den
verksamhet, som nedlagts av det 1863 stiftade
sällskapet Vänner till Pauvres
honteux. Pensionärer 1930: 103; tillgångarna
utöver skulderna 1,536,307,88 kr. Sällskapet
inköpte 1931 av Stockholms stad en tomt
på Kungsholmen för att där uppföra ny
byggnad, som skall vara färdig senast 1 april
1933. Den är avsedd att inrymma 100
pensionärer. Jfr minnesskrift av Märta Ekhoff
(1913). Liknande syften fyllas även bl. a. av
Borgerskapets gubbhus, Borgerskapets
änke-hus, Drottninghuset, Elisabethemmet, Konung
Oscar I:s minne och Sällskapet De gamlas
vänner (se art. under dessa rubriker). Lqr.
Pava’na, it. (fr. pavane), långsam dans i
4/4 takt, vanlig på 1500-talet. I den äldre
sviten inledningsdansen, omväxlande med
passa-mezzon, vilken den till karaktären liknade.
Pavels, Claus, norsk biskop (1769—1822).
Studerade teologi i Köpenhamn, kom 1805 till
Norge som slottspräst på Akershus och blev
1817 biskop i Bergen. Han förblev hela sitt
liv en estetiserande salongsteolog och
tillfäl-lighetsskald. Utdrag ur P:s efterlämnade
anteckningar, utg. av L. Daae i 2 bd (1899—
1904), ge trots pratsam vidlyftighet
värdefulla bidrag till Norges historia 1812—22.
K. V. H.*
Basilica di San Michele i Pavia.
Pavi’a. 1. Provins i Lombardiet (se d. o.),
n. Italien, kring Po och nedersta loppet av
Ticmo; 2,965 kvkm, 468,974 inv. (1928).
2. Huvudstad i it. prov. P., vid Ticino;
50,240 inv. (1928). Kanal, Naviglio di P., till
Milano. Biskopssäte. P. bevarar från sin
glanstid som huvudstad i Lombardiet många stolta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
