Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pavia - Paviljong - Paviljongsystem - Pavlov, Ivan Petrovitj - Pavlova, Anna - Pavo el. Påfågeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Paviljong—Pavo
758
arkitektoniska minnesmärken, ss. kyrkor,
portar och torn från stadsmuren, Ticinobron
(rekonstruerad 1351—54 efter en äldre
romersk bro), 216 m lång och övertäckt (1583),
och det normandiska kartusianklostret (se
Certosadi P.). Nu är P. en lugn och
stillsam stad, som lever på sina minnen och får
färg av studentlivet vid det gamla univ.
Handeln med lantbruksprodukter är livlig, men
industrien har ringa omfattning (järngjuteri,
konstsilkefabrik).
P. har bibehållit formen av ett romerskt
läger med huvudgatorna Corso Vittorio
Ema-nuele och Corso Cavour—Corso Mazzini
rätvinkligt skärande varandra. P:s märkligaste
byggnader äro katedralen (påbörjad 1487,
fullb. på 1800-talet efter förändrad plan; den
92 m höga kupolen är från 1880-talet) och
Basilica di San Michele (påbörjad på 1160—
70-talet, med en ståtlig västfasad från omkr.
1200).
P:s univ. grundades 1361, räknade 1928—29
994 stud, (under 1500-talets senare hälftomkr.
3,000 stud.); univ.-bibi, grundades av Maria
Teresia 1754. Till univ. höra vetenskapliga
institutioner och två konviktskollegier,
Col-legio Borromeo (stiftat 1564) och Collegio
Ghislieri (1569). I P. finnas vidare ett
geo-fysiskt observatorium och ett museum. E. L-r.
Historia. P., som av romarna kallades
Ti-cinum och först mot slutet av 600-talet fick
namnet Papia el. Pavia, var Langobardiska
rikets huvudstad från 572 till 774, då det
erövrades av Karl den store; därefter blev P.
de italienska konungarnas kröningsstad. Vid
mitten av 1300-talet förenades P. med Milano
under huset Visconti. 1524 belägrade Frans I
av Frankrike länge förgäves staden och blev
nära Certosa di P. 24 febr. 1525 slagen av
en kejserlig här under konnetabeln av
Bourbon och tillfångatagen. Med Milano kom P.
1540 till Spanien och 1714 till Österrike. I P.
utbröt 1848 en rätt häftig upprorsrörelse. 1859
införlivades staden jämte det övriga
Lombar-diet med Sardinien. Jfr C. DelFAcqua, »Guida
illustrata di P.» (1900), och R. Thom, »Die
Schlacht bei P.» (1907). (A. S-n.)
Paviljo’ng (fr. pavillon), byggnad med
tält-liknande tak el. för ett mera tillfälligt
ändamål av lättare material uppfört
polygo-nalt hus (trädgårdspaviljong, skjutpaviljong,
brunnspaviljong, små trädgårdshus, kiosker).
P. kallas vidare i arkitekturen en relativt
självständig, vanl. lägre del av en byggnad,
som genom sitt utseende skiljer sig från
byggnadens övriga delar.
Paviljongsystem, ett särskilt vid sjukhus,
kaserner o. dyl. använt byggnadssätt, d. v. s.
lokalerna äro förlagda i olika, smärre
byggnader, sammanbundna genom gångar el. längor.
Jfr Kasern, sp. 482, och
Korridorsystem.
Pavlov [pa’vlof], Ivan Petrovitj, rysk
fysiolog (1849—1916). Avlade medicinska
examina, blev 1890 prof, i farmakologi i Tomsk
och senare s. å. prof, i samma ämne vid
militärmedicinska akad. i Petersburg. Han
blev 1891 därjämte föreståndare för
fysiologiska avd. av institutet för experimentell
medicin där. 1897 blev han ord. prof, i
fysiologi. De viktigaste av P:s äldre
undersökningar gälla matsmältningskörtlarnas fysio-
logi. Han visade, att enbart lukt, smak, åsyn
el. tuggning av mat framkallar stark
mag-saftsavsöndring, även om ingen föda tillåtes
komma ned i magsäcken, »psykisk
magsaft-sekretion», »aptitreflex». Avsöndringen
uppkommer icke, om
nervus vagus
avskurits. Mekanisk
retning av
magslemhin-nan framkallar
däremot ej, i motsats till
vad man tidigare
ansåg, någon sekretion
under alla
förhållanden. P:s
grundläggande arbeten ha
sedermera av honom
själv och hans
lär
jungar samt av ett stort antal forskare på
andra laboratorier fullföljts och utvidgats.
Hans för kännedomen om
matsmältningskörtlarnas verkningssätt epokgörande arbeten
belönades 1904 med Nobelpris. Under senare
år ägnade sig P. särskilt åt studiet av s. k.
förvärvade reflexer (se Reflex). Om ett djur
erhåller en bestämd ljus-, ljud- el.
känselretning samtidigt med föda, kommer efter
någon tids övning samma retning att utan födas
närvaro framkalla magsaftavsöndring. Om
retningen i ett el. annat avseende förändras,
t. ex. så att en högre el. lägre ton
åstadkommes i st. f. den förut använda, uppkommer
däremot ingen magsaftavsöndring.
Körtelav-söndringen kan sålunda användas som en
indikator på vissa nervmekanismers
verkningssätt, varför dessa undersökningsmetoder
blivit av mycket stor betydelse vid studiet av
vissa högre funktioner hos nervsystemet hos
djur. Även på detta område ha P:s arbeten
blivit banbrytande. E.Abr.
Pavlova [pa’ v lova], Anna, rysk dansös (1880
el. 1885—1931). Anställdes 1899 vid kejserliga
Mariateaterns balettkår i Petersburg och gjorde
med denna 1907—08 sin första utrikesturné.
Hon uppträdde då i
Stockholm (maj 1908)
och väckte mycken
beundran genom sitt
utförande av
huvudrollerna i baletterna
»Giselle»,
»Svandammen», »Pachita»,
»Cop-pélia» och
»Kavalleristernas rast» m. m.
Hon var utbildad
efter Maria Taglionis
traditioner, och
hennes dans utmärkte
sig högeligen för
smi
digt behag, eldighet och mimiskt uttryck.
Sedan 1909 löst från sin anställning i
Petersburg, fortsatte hon sina turnéer jorden runt
och hyllades överallt som den främsta på
sitt område i samtiden. Biogr. av W. Hyden
(1931). Jfr bild vid Balett. E. F-t.*
Pävo el. Påfågeln, stjärnbild på
syd-himlen mellan 17,5 och 21,5 tim. rektascension
och 57° och 75° s. deklination. Den
ljusstarkaste stjärnan, a, är av storleken 2,12. P.
innehåller 42 stjärnor, ljusstarkare än 6m.00.
K. Lmk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
