Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pedagogik - Pedagogisk - Pedagogiska biblioteket i Stockholm - Pedagogiska föreningen i Stockholm - Pedagogiska museer (Skolmuseer) - Pedagogiska sällskapet i Stockholm - Pedagogisk Tidskrift - Pedal - Pedalflygel - Pedaliaceae - Pedalkoppel - Pedant - Pedell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Pedagogisk—Pedell
768
geistesgeschichtlicher Beleuchtung» (4:e uppl.
1920), G. Compayré, »Histoire de la
péda-gogie» (29 :e uppl. 1920), E. Burger,
»Arbeits-pädagogik» (2:a uppl. 1923), N. Bang,
»Uppfostrans och skolans historia» (sv. övers., 4:e
uppl. 1923), N. G. W. Lagerstedt, »Svenska
uppfostringsväsendets historia» (1903), B. R.
Hall, »Källor till uppfostrans historia» (2:a
uppl., 2 bd, 1920—21; bd 2 i 3:e uppl. 1925)
och »Valda aktstycken till sv.
undervisningsväsendets historia» (1912). S-e. (K. N-d.)
Pedagogisk [-gä’g-], som rör uppfostran el.
undervisning; som hör till pedagogiken.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm
upprättades 1885 av Stockholms lärarsällskap
på förslag av N. G. W. Lagerstedt (se d. o.),
som till sin död 1925 var dess föreståndare.
Enl. k. br. 22 juli 1918 omhänderhas det
numera av en under Skolöverstyrelsens inseende
stående stiftelse, vars styrelse och revisorer
utses av Skolöverstyrelsen. Biblioteket
upp-rätthålles numera väsentligen med hjälp av
statsbidrag; även från Stockholms stad utgår
ett årligt anslag. P:s av staten upplåtna
lokaler ligga Hantverkaregatan 19. Det söker
fylla uppgiften som pedagogiskt
centralbibliotek och innehåller f. n. (1931) omkr.
55,000 bd. K. N-d.
Pedagogiska föreningen i Stockholm
bildades 1846, på förslag av lektor J.
Elf-ving, för att bereda tillfälle till utbyte av
åsikter i ämnen, som röra uppfostran och
undervisning. Föreningen anordnade de första
allmänna svenska lärarmötena i Stockholm
(1849 ff.). Den upplöstes i mitten av
1850-talet. J. M-r.*
Pedagogiska museer (Skolmuseer),
samlingar av undervisningsmateriel,
skolinventa-rier o. a. föremål, som stå i samband med
uppfostran och undervisning. De avse främst
att ge kännedom om undervisningsmedel och
skolors utrustning i övrigt samt att lämna
råd och upplysningar vid anskaffandet av
dylik materiel. En del museer (t. ex. i
Dresden, Graz och Zürich) utge särskilda tidskr.
för bekantgörande av nya
undervisningsmedel. Många skolmuseer äro förenade med
pedagogiska bibliotek, några stå i samband
med hembygdsmuseer. — Äldst är skolmuseet
i Stuttgart, öppnat 1851. I Sverige finnas
två, Svenska skolmuseet i
Stock-h o 1 m (öppnat 1908) och Göteborgs
skolmuseum (öppnat 1909). Det förra,
upprättat av Sveriges allmänna
folkskollärar-förening och inrymt i av staten upplåtna
lokaler, Hantverkaregatan 19, står under Hj.
Bergs insiktsfulla ledning; det omfattar även
en värdefull skolhistorisk avd. (K. N-d.)
Pedagogiska sällskapet i Stockholm,
bildat 1892 på initiativ av rektor Sigfrid
Almquist, skolföreståndarinnan Anna
Sandström m. fl., har till ändamål att genom
överläggningar, föredrag och samkväm
åstadkomma sammanslutning mellan lärare och
lärarinnor vid huvudstadens skolor samt väcka
intresse för uppfostrings- och
undervisningsfrågor. C. L-d-n.*
Pedagogisk Tidskrift uppsattes i Stockholm
1865 av lektor L. A. A. Aulin som »ett organ
för ömsesidigt utbyte av tankar, erfarenheter
och studier rörande lärarekallets uppgifter
och utövande samt för noggranna
redogörel
ser över skolans verksamhet». Efter Aulins
död 1869 utgavs den av lektorerna H. F. Hult
och E. G. F. Olbers. Den utgavs 1881—90 av
Hult, 1891—1900 av lektor E. Sahlin, 1901
—44 av rektor E. Schwartz och utges sedan
1914 av lektor V. Vessberg. Den har
statsanslag; 12 h. årl. (K. N-d.)
Pedäl (av lat. pes, gen. pe’dis, fot). 1.
(Mus.) På orgeln (och pedalflygeln)
klaviaturen för fotterna. P:s omfång är C-f1; den
innehåller huvudsaki. 16 fotstämmor, som
klinga en oktav djupare. — På harpan menas
med pedaler de fotsteg, vilkas nedtrampande
förkortar strängarna (höjer tonen). — På
pianot är p. trampanordningen för
klangförändringarna. Fortepedalen avlyfter
däm-marna, så att redan ljudande toner
fortfara att klinga (tecknas ped.);
pianopeda-1 e n förskjuter klaviaturen, så att hammaren
ej anslår mer än en sträng för varje ton
(tecknas una corda). T. N.
2. Trampinrättning för framdrivning av
en velociped (se d. o.). — 3. Manövrer i
ngs-trampa på en automobil el. en motorcykel (se
A u t o m o b i 1, sp. 561 och 562, bild 2).
Medelst startpedalen på en motorcykel
igång-sättes motorn (»kickstart»). O. B-n.
Pedalflygel, mus., piano med fotklaviatur
(studieinstrument för orgel). Schumanns op.
58 »Esquisses» och Gounods »Suite
concer-tante» äro skrivna för pedalflygel. T. N.
Frukt av Harpagophytum procumbens.
Pedaliäceae, fam. bland sympetalerna, örter
med klibbiga blad. Ilar pagophy tum (i
Sydafrika) är bekant för sina egendomliga
frukter, som påminna om stora spindlar och ha
långa utskott med skarpa hullingar. Med
dem fastna de på betande djur, tillfoga dessa
besvärliga sår och skada fårens ull. G. M-e.
Pedalkoppel, mus., i orgeln anbragt koppel,
som förenar pedalen med manualen. Se
vidare Orgel.
Peda’nt, skolfux, bokmal; kinkigt noggrann
i småsaker. — Adj.: P e d a’n t i s k. —
Pedanteri, petig noggrannhet.
Pede’11 (mlat. pede’llus, bide’llus, fr. bedeau,
av fnhty. pitil, bit il, den som inbjuder, kallar),
rättstjänare; kyrkvaktare; vaktmästare vid
domkapitel el. univ. I 1626 års
konstitutioner för Uppsala univ. omtalas två p.; i de
senare konstitutionerna brukas i stället
ordet k u r s o r. Om funktioner, ämbetsdräkt
m. m. se K u r s o r. — I Lund är p. benämning
på nationernas vaktmästare. A. U.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
