Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pentelikon - Penteri - Penthesileia - Pentheus - Penthièvre - Pentland firth - Pentlandit - Pentosaner - Pentoser - Pentosuri - Pentry - Penultima - Penza - Penzance - Peon (versfot) - Peón (daglönare) - People’s charter - Peoria - Peperomia - Pepino - Peplis - Peplos - Peppar - Pepparkakor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Penteri—Pepparkakor
824
rial (pentelisk marmor) till
praktbyggnader i Aten. Denna marmor är mycket
finkornig och vit och får på grund av sin
halt av järnoxid med tiden en härlig,
guldbrun patina. A. M. A.*
Penteri (eng. pantry), rum på fartyg, där
servis o. dyl. för en mäss förvaras. Ö-g.
Akilles dödar Penthesileia. Attisk vasmålning.
PenthesiléPa (grek. PenthesPléla, lat.
Pen-thesiléa), grek, myt., amasonernas drottning,
kom efter Hektors fall trojanerna till
undsättning. Hon fälldes av Akilles.
Pe’ntheus (grek. Penthéu’s), grek, myt.,
konung i Tebe i Beotien. Då han motsatte sig
Dionysos’ (Bakchos’) extatiska kult, som
firades av kvinnorna på berget Kithairon,
lockades han att utspeja festen, togs av
backan-terna för ett villebråd och sönderslets.
Penthièvre [pätia’vr], fordom franskt
grevskap i Bretagne, närmast motsv. nuv. dep.
Cötes-du-Nord. P. gavs 1697 som
titulärher-tigdöme till en av Ludvig XIV:s oäkta söner,
greven av Toulouse. Dennes son Louis
Jean Marie de Bourbon, hertig av
P. (1725—93), som var mycket rik, var fader
till prinsen av La m b al 1 e (om dennes maka
se L a m b a 11 e, M. Th. L.), vilken dog före
fadern, samt till en dotter, g. m. »Philippe
Egalité» (se O r 1 é a n s, L. F. J.), varigenom
hertigens av P. förmögenhet övergick till
huset Orleans.
Pentland firth [pe’ntlend f5’p], sundet
mellan Orkneyöarna och skotska kusten.
Pentlandlt, ett metallglänsande, ljust
brons-gult, reguljärt (se Kristallsystem)
kristalliserande mineral av järnnickelsulfid (Fe,
Ni) S, med hårdheten 3,5—4 (se
Hårdhetsskala) och spec. v. 14,6—5,o. Nickelhalt 10
—35 %. P. är ej magnetisk, något ljusare
än magnetkis och skiljer sig därifrån även
genom oktaedrisk klyvbarhet. Se
Kopparmalm, Magnetkis o. Nickel. N. Zn.
Pentosäner, kem., de kolhydrat (se d. o.),
som vid spjälkning övergå i pentoser (se d. o.).
Pentöser (av grek. pe’nte, fem), kem., alla
av fem kolatomer uppbyggda sockerarter (se
d. o. och Pentosuri).
Pentosurl, med., en ovanlig och till sitt
väsen ännu oklar ämnesomsättningsanomali (ej
sjukdom), varvid pentoser (se d. o.) uppträda
i urinen. P. ger inga sjukdomsbesvär. Den
träffar vanl. neuropatiska individer och kan
vid ytlig undersökning förväxlas med
sockersjuka. Anomalien behöver aldrig behandlas
som en ämnesomsättningsrubbning. E. L-g.
Pe’ntry [-ri] (eng. pantry, skafferi), kokvrå.
Penu’ltima (av lat. paè’ne, nästan, och
urtima, den sista), ett ords näst sista stavelse.
Penza [pjä’nza], huvudstad i sovjetryska
regionen Penza (45,903 kvkm, 2,207,668 inv.
1926), s. om Nizjnij-Novgorodregionen, vid
floden Penzas förening med den segelbara Sura
och vid flera järnvägar; 91,924 inv. (1926).
Centrum i jordbruksdistr. med utförsel av
spannmål o. a. jordbruksprodukter. Sågverk,
pappersbruk och tändsticksfabriker.
Penzance [penzä’ns], Englands västligaste
stad, 15 km ö. n. ö. om Kap Lands end vid
Mounts bay; 11,342 inv. (1931). Bad- och
vinterkurort. Fiskehamn (makrill). Export av
fisk, tenn, koppar och granit.
Peön (grek, palön), i klassisk metrik en
versfot, bestående av en lång och tre korta
stavelser. I modern svensk vers är p. en
fyr-stavig versfot, vars starktoniga stavelse
antingen är den första el. sista. R-n B.
Peön [päå’n], sp., »fotgängare»; daglönare;
i latinska Amerika, särskilt Mexiko, namn
på mer el. mindre livegna bönder.
People’s charter, The [öe pTplz tJäTø], eng.,
se Chartism.
Peoria [piå’rie], stad i Illinois, U. S. A.,
vid Lake Peoria, en utvidgning av Illinois
river; 104,969 inv. (1930); statens andra stad.
Betydande handels- och industristad, tillv. av
traktorer, kraftfoder o. a.
jordbruksförnöden-heter, motorer, tvättmaskiner m. m. P. är
säte för Bradleys polytekniska institut.
Peperömia, bot., se Piperaceae.
Peplno, bot., se Potatissläktet.
Pe’plis, bot., se Rödlonke.
Pe’plos, se Dräkt, sp. 15 samt bild 21
och 24.
Peppar, frukterna el. fröna av vissa arter
av pepparsläktet (Piper}. De vanligaste som
krydda använda sorterna äro
starkpeppar el. svartpeppar och vitpeppar.
Båda erhållas från Piper nigrum.
Starkpeppar är de torkade, omogna bären, vitpeppar
de från fruktköttet befriade fröna av mogna
bär. P:s lukt och smak bero på närvaron av
flyktig olja och ett skarpt smakande harts
samt vissa alkaloider (p i p e r i n m. fl.).
P. blev bekant för kulturfolken vid
Medelhavet genom Alexanders tåg till Indien och
nyttjades av dem redan ett par hundra år
före Kr. f. Under medeltiden var p. den mest
värderade av alla kryddor. Den bästa p. är
m a 1 a b a r- och singaporepepparn.
Den malda p., som föres i handeln, är ofta
förfalskad med mjöl o. dyl.
Kryddpepparn har ingenting annat
gemensamt med starkpepparn, än att den
även nyttjas som krydda. Den utgöres av de
torkade, omogna bären av en myrtenväxt,
Pimenta officinalis, ett i Västindien och
Centralamerika vildväxande träd, som även odlas
där och i Ostindien. Om spansk peppar och
kajennpeppar se Capsicum. G. M-e.
Pepparkakor, tunna, bruna, vanl. hårda
kakor av vetemjöl, sirap, farinsocker,
bikarbonat samt kryddor av olika slag. Korsfararna
hemförde de första pepparkaksrecepten till
Europa från Levanten. (D-e.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
