Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Periandros - Periant - Peribronkit - Pericarditis - Pericardium - Periculum in mora - Periderm - Peridermium - Peridie - Peridinéer - Peridioler - Peridot - Peridotit el. Olivinsten - Periegesis - Périer, Augustin Casimir Victor Laurent - Périer, Casimir Pierre - Périer, Jean Paul Pierre Casimir- - Periferi - Periferiskt försvar - Perigeum - Perigon - Périgord - Périgueux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Periandros—Périgueux
842
Peria’ndros (grek. Peri’andros, lat.
Peria’n-der), envåldshärskare i Korint omkr. 627—
585 f. Kr., i anekdotiska framställningar än
skildrad som grym despot, än räknad som
en av Greklands sju vise. P. bragte Korints
handel till stor blomstring och bildade ett
kolonialvälde i n. v. (se Korint 1). M. Pn N-n.
Peria’nt, bot., blomhylle (se B 1 o m m a).
Peribronklt, inflammation i den luftrören
omgivande bindväven.
Pericardltis, med., se Hjärtsjukd
o-m a r, sp. 1132.
Perica’rdium, lat., anat., se Hjär t säcken.
Perlculum in mo’ra, lat., det är farligt att
dröja; uppskov är vådligt.
Peride’rm. 1. (Zool.) Kitinartat (stundom
kalkartat) rör el. klockformat hölje, som
utbildas kring många hydroider. — 2. (Bot.)
Korkvävnad; se Kork.
Peride’rmium, bot., se Biåsrost.
Perldie, bot., se Gasteromyceter.
Peridinéer, bot., se Dinoflagellater.
Peridiöler, bot., se Brödkorgsvampar.
Peridöt, miner., se O 1 i v i n.
Peridotlt el. O li v i n s te n i vidsträckt
bemärkelse, en ultrabasisk, fältspatfri
djupbergart (se Bergart), bestående av olivin
(ofta serpentiniserad), antingen enbart
(dunit el. ren olivinsten) el. i blandning med
pyroxen, amfibol el. glimmer. Accessoriskt
uppträda magnetit, kromjärn, spinell m. m.,
ibland platina. En vanl. svartgrön, gärna
något glimmerförande p. med talrika, ofta ett
par cm stora, med små korn av
serpentiniserad olivin späckade hornbländeindivid kallas
skillersten på grund av den
egendomliga, skillrande glansen på hornbländets
genomgångar. — En djupmetamorf (se Ber
g-artsmetamorfos) motsvarighet till p.
är olivinfels (huvudbeståndsdel olivin,
därjämte malmmineral, ibland granat). N. Zn.
Periègesis, grek, (av peri’, omkring, och
hegePsthal, föra, visa vägen), vägvisare för
främlingar i skriftlig form; en guide el.
ciceron, även en skriftställare av denna art, heter
p e r i e g e t, och hithörande litteratur kallas
periegetisk. I Grekland framträdde
sådan litteratur under hellenistiska tiden; dess
främsta namn är Polemon. Den är — med
undantag för Pausanias (se d. o.) — bevarad
endast i fragment (samlade av C. Müller i
»Fragmenta historicorum græcorum» och
»Geographi græci minores»), M. Pn N-n.
Périer [perie’], Augustin Casimir
Victor L a u r e n t, fransk statsman (1811
—76), son till C. P. P., till vars minne han
1874 ändrade släktnamnet till
Casimir-Périer. Efter diplomatisk verksamhet
tillhörde han 1846—48 deputeradekammaren och
1849—51 lagstiftande församlingen. 1871
valdes han till led. av nationalförsamlingen
såsom orleanist men drogs över till det
republikanska partiet, stödde Thiers och tog verksam
del i arbetet på författningen 1875. Ett par
korta perioder 1871—72 och maj 1873 var han
inrikesminister. 1875 blev han senator. E. W.*
Périer [perie’], CasimirPierre, fransk
statsman (1777—1832). Grundade 1801 jämte
en broder en bankaffär i Paris, invaldes 1817
i deputeradekammaren och blev snart en av
det liberala partiets ledare. I mars 1831
blev P. konseljpresident och gjorde som
sådan en kraftig insats för
julimonarkiens befästande. Han genomdrev en ny
vallag och upprätthöll med kraftfull hand
ordningen inom
landet. Även utåt sökte
han göra Frankrike
gällande och tryggade
bl. a. genom en mot
holländarna riktad
invasion i Belgien
denna stats
självständighet (1831). Han
dog i kolera. — P:s
»Opinions et discours»
ha utgivits av A.
Lesieur (4 bd, 1838).
Litt.: P.
Thureau-Dangin, »Histoire de
la monarchie de juillet», I (1884); C.
Nicoul-laud, »Casimir-Périer, député de 1’opposition,
1817—1830» (1894). (L-ts.)
Périer [perie’], Jean Paul Pierre
Casimir-, fransk statsman (1847—1907), son
till A. C. V. L. Casimir-P. Deltog 1871 som
frivillig i fransk-tyska kriget och
avancerade till kapten,
invaldes 1876 i
deputeradekammaren, nedlade
1883 sitt mandat som
protest mot lagen om
de orleanska
prinsarnas utstötande ur
armén men återvaldes
omedelbart. Han blev
1893
deputeradekammarens president, var
dec. 1893—maj 1894
konseljpresident,
sedan ånyo
kammarpresident och valdes 27
juni 1894 efter mordet på Carnot till
republikens president. 15 jan. 1895 avsade han sig
plötsligt presidentvärdigheten under
förklaring, att han ej kunde förena sitt moraliska
ansvar med den maktlöshet, vartill han dömts.
Efter sin avgång lämnade P. politiken och
ägnade sig åt välgörenhet. V. S-g.*
Periferi, omkretsen av en cirkel.
Periferiskt försvar, se C e n t r a 1 f ö r s v a r.
Perifräs, omskrivning; ofta om bildlig
beteckning i st. f. direkt, t. ex. »Nordens
fransmän» = svenskarna. — Adj.: P e r i f r
attisk.
Perigéum (av grek, peri’, omkring, och ge,
jorden), den punkt i månens bana kring
jorden, i vilken dessa himlakroppar befinna sig
på kortaste avståndet från varandra. K. Lmk.
Perigön, bot., blomkalk (se B 1 o m m a).
Périgord [perigä’r], fordom landskap i s. v.
Frankrike, motsv. det nuv. dep. Dordogne
och n. delen av dep. Lot-et-Garonne.
Huvudstad var Périgueux. — Om Périgordtryffel se
Tryffel.
Périgueux [perigö’], huvudstad i fr. dep.
Dordogne, vid Dordognes biflod Isle, ö. n. ö.
om Bordeaux; 33,389 inv. (1926). Biskopssäte.
Närmast floden den medeltida stadsdelen
Puy S:t-Front kring katedralen S:t-Front,
en av Frankrikes märkligaste kyrkor (se
Fransk konst, bild 9), efter vilken
kyrkan Sacré-Cæur i Paris kopierats. I den
från romartiden härstammande stadsdelen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
