Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Period - Periodicitet - Periodisk - Periodiska funktioner - Periodiska systemet - Periodisk skrift - Periodiskt decimalbråk - Periodisk variation - Periodomformare - Periodontitis - Periodsupare - Periodtal - Perioiker - Periophtalmus - Periost - Peripatetiska skolan - Peripatus, Klomask - Peripeti - Periplaneta - Periplus - Peripteros - Periskop - Periskopisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Periodicitet—Periskopisk
848
7. (Mus.) En melodis huvudelement, oftast
bestående av 8 takter. P. delas vanl. i två
satser (försats och eftersats); två p. bilda
mestadels ett tema (jfr Melodi). T. N.
Periodicitet (jfr Period), periodisk
växling; återkomst på bestämda tider.
Periodisk, regelbundet återkommande;
utgiven på bestämda tider.
Periodiska funktioner, mat. Om en funktion
icke förändrar värde, när den oberoende
variabeln ökas el. minskas med en viss konstant,
kallas funktionen periodisk och nämnda
konstant funktionens period. Funktionen är e
n-kelp e r iodi sk, om endast en period
finnes, t. ex. de trigonometriska funktionerna, och
dubbelperiodisk, om det finnes två
perioder, ss. de elliptiska funktionerna. De
dubbelperiodiska besitta ett s. k. a d d
i-tionsteorem, enl. vilket funktionens
värde i punkten (a + b) kan uttryckas rationellt
genom funktionsvärdena i punkterna a och
b. Entydiga funktioner med mer än två
perioder finnas ej (jfr Funktionsteori). T. B.
Periodiska systemet, kem., se Atom, sp.
435 ff., och Grundämnen.
Periodisk skrift, skrift, som har
karaktären av tidning el. tidskrift. Sveriges Tr. O.
förstår med dagblad el. p. »en sådan, som i
nummerföljd, eller på bestämda tider,
utgi-ves». Ang. Tr. O:s bestämmelser om tillstånd
till dess utgivande se
Hinderslöshets-bevis. Utgivaren är med avseende på
innehållet i publikationen underkastad
författar-ansvar (se Ansvarighet och
Tryckfrihet). Boktryckare, som trycker dagblad
eller p. utan att vara försedd med chefens
för Justitiedep. hinderslöshetsbevis, är
förfallen till 100 rdr bko i böter, och
skriftens utgivande inställes, tills utgivaren
iakttagit nämnda föreskrifter. Om författares
rätt till bidrag, som varit infört i p., se
Äganderätt. (E. F-ck.)
Periodiskt decimalbråk, ett oändligt
decimalbråk, där, med undantag av de första
siffrorna i vissa fall, en siffergrupp återupprepas
i samma ordning. Ifrågavarande siffergrupp
kallas bråkets p. I bråket 7,187543543. . . är
perioden 543. Ett p. kan sättas under form av
en oändligt avtagande geometrisk serie och
således summeras. Den periodiska delen i det
anförda fallet är sålunda och hela brå-
— 1 803X6 K Emk
Ket — iririroüXT’ ‘
Periodisk variation, meteor., se O p e r i
o-disk variation.
Periodomformare, se Elektriska
maskiner, sp. 604.
Periodontitis, med., inflammation i en tands
rothinna (periodo’ntium).
Periodsupare, se Dipsomani.
Periodtal, antal perioder per sek. vid
elektrisk växelström. Se Elektriska maskiner.
PerioTker (grek, peri’olkol, de kringboende),
den del av den fördoriska underkuvade
befolkningen i Lakonien, som bodde i städerna
kring Eurotasslätten; därav namnet. P. voro
personligen fria men saknade politiska
rättigheter. De tjänstgjorde i hären även som
tungt beväpnade. I motsats mot heloterna
voro p. nöjda med sin ställning, som erbjöd
vissa fördelar. Handel och näringar, varmed
spartiaterna ej fingo befatta sig, voro näml,
överlåtna åt dem. M. Pn N-n.
PeriophtaTmus, zool., se S 1 a m k r y p
arsläktet.
Perio’st, anat., se B e n h i n n a.
Peripatètiska skolan (av grek. peripateVn,
gå omkring), den av Aristoteles stiftade
filosofskolan. Anhängare: Theofrastos, Eudeimos.
Aristoxenos, Dichaiarchos m. fl. — P e r i p
a-t è t i k e r, anhängare av p.
Peripatus novae-zealandiae.
PerBpatus, K 1 o m a s k, släkte, tillhörande
gruppen Protracheata el. Onychopliora, som än
sammanföres med leddjuren, än med
ringmaskarna. Kroppen är mjuk, masklik men
försedd med korta, klobärande extremitetlik
-nande utskott och ett par antenner.
Utsönd-ringsorganen, nervsystemet och den glatta
muskeltrådar innehållande hudmuskelsäcken
erinra om maskarnas, andningsorganen, som
utgöras av trakéer, om leddjurens. Enl.
nyare åsikter skulle P. vara en sidogren av
ringmaskarna. Åtskilliga arter finnas i
tropiska länder, där de vanl. leva under stenar
o. dyl. och livnära sig av rov. P. capensis
från Sydafrika når en längd av 8 cm. T. P.
Peripetl, plötslig omkastning, oväntad
förändring till ondo el. godo; vändpunkten i ett
drama.
Peripianeta, zool., se Kackerlackor.
PerFplus, grek., eg. »kringsegling», titel på
flera forngrekiska geografiska arbeten
(beskrivningar över kustland). Jfr P o r t o 1 a n.
Peri’pteros, grek, (av peri’, omkring, och
ptero’n, vinge, kolonnräcka), antik
tempelbyggnad, omgiven av en rad kolonner (jfr
D i p t e r o s).
Periskop [-skå’p] (av grek, peri’, omkring,
och skopei’n, se). 1. Optiskt instrument,
medelst vilket observatören från en för insyn
skyddad plats kan verkställa observationer i
kringliggande terräng, vattenyta o. s. v. utan
att direkt kunna iakttaga denna. Med u-båten
framkom behovet av p. i början av 1900-talet.
P. har därefter kommit till användning även
för andra krigsändamål, ss. för observation
från slutna eldlednings- och kanontorn på
fartyg, från dolda observationsplatser,
skyttegravar o. dyl. i land samt från flygplans slutna
förarhytter. P. består i huvudsak av en tub
med okular och objektiv samt prismor och
speglar för ljusstrålarnas ledande och förstoring;
därjämte förses p. alltefter behov med
anordning för avståndsmätning, kompassbärings
erhållande och för p:s manövrering. Nutida
p. medge ofta observationer i alla riktningar,
panoramaperiskop, utan att
observatören behöver ändra plats. ö-g.
2. Ett av A. Steinheil 1865 beräknat och
utfört fotografiskt objektiv (se
Fotografiska objektiv, med bild 3). J. H-g.
Periskopisk (jfr Periskop), egenskapen
att tillåta iakttagelser över en stor
rymdvinkel. — För glasögonsändamål användas
gärna periskopiska linser, konkav-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
