Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Permanens - Permanent - Permanenta internationella domstolen - Permanenta skijedomstolen i Haag - Permanent befästning - Permanent neutralitet - Permanentondulering - Permanentvitt - Permanentväg - Permanganat - Permeabilitet - Permer - Per mille - Permiska systemet el. Dyas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Permanent—Permiska systemet
851
nenterna (se Gondwanakontinenten
och Gondwanasystemet), landbryggor,
vilkas instörtande avbrutit förbindelsen
kontinenterna emellan. Dessa forna landbryggor
låta emellertid mycket väl tänka sig tills, m.
en i stora drag existerande p. av
kontinenterna och oceanerna. Permanensteorien
motsäges bestämt av teorierna om
förskjutningar av kontinenterna, så som en dylik teori
framställts av A. Wegener (se d. o.). K. A. G.
Permane’nt, oavbruten, (be)ständig, fast.
Permanenta internationella domstolen, se
Fasta mellanfolkliga domstolen.
Permanenta skiljedomstolen i Haag (fr.
Cour permanente d’arbitrage), ett slags
internationell domstol, upprättad i Haag i
enlighet med en där 1899 av 26 stater ingången
konvention om biläggandet av internationella
tvister. P. är ej nagon fast domstol i
egentlig mening utan snarast en förteckning över
personer, vilka de olika staterna utpekat
såsom lämpliga för domarvärvet. Var och en av
signatärmakterna utser för en period av sex
år fyra »ledamöter», men av dessa träda
endast de i funktion, vilka av parterna i ett
särskilt mål utses till domare. Därvid utser
vardera parten två på ledamotslistan
upptagna domare, och dessa välja en femte till
ordf. Nås därvid ej pluralitet, väljes den
femte utav en av parterna gemensamt utsedd
tredje makt. I vissa mindre viktiga mål
förutsattes användning av endast tre domare.
Det fasta elementet i domstolen utgöres av ett
förvaltningsråd (fr. conseil administratif),
bestående av signatärmakternas diplomatiska
representanter i Haag, och en av detta råd
för skötsel av löpande ärenden vald byrå.
Konventionen anger regler för
skiljedoms-processer, enl. vilka huvudförhandlingarna
inledas genom utväxliug av skriftliga inlagor
och utmynna i en muntlig förhandling inför
domstolen. Vid denna senare äro överläggning
och omröstning hemliga. Domen skall vara
motiverad; enl. konventionen »medför
användning av skiljedom förpliktelse att ärligt
under-kasa sig domen». Ett inledande axtil,
»kompromissen». anger vad skiljedomen skall gälla.
Sedan 1902, då domstolen f. ggn praktiskt
togs i bruk, ha 14 mål där handlagts och
avgjorts, alla refererade i »The Hague court
reports», utg. 1916 av J. B. Scott. De viktigaste
äro den svensk-norska tvisten om
Grisbå-darna (se d. o.) 1908—09, en tvist 1908—09
mellan Frankrike och Tyskland om ett
hamnuppträde i Casablanca (se Marocko, sp.
929) samt en tvist 1909 mellan England och
U. S. A. om fisket vid New Foundland (se
Bukt). De iögonenfallande svagheterna i
denna skiljedomstols organisation ha föranlett
flera reformförslag, främst gående ut på
skapandet av en fast internationell domstol,
och en sådan tillkom genom beslut av
Nationernas förbunds råd och församling 1920
samt en konvention, som trädde i kraft 1921
(se Fasta mellanfolkliga d o m s t
o-1 e n). P. har sedan dess ej anlitats för
skiljedom, men dess nationella domargrupper
deltaga i upprättande av de förslag, som ligga
till grund för valet av domare i Fasta
mellanfolkliga domstolen. F. Hagerup. (V. S-g.)
Permanent befästning, se Befästning
s-konst, sp. 1103.
852
Permanent neutralitet, se
Neutraliserad stat.
Permanentondulering, se O n d u 1 e r i n g.
Permanentvitt, kem., se Bar iumf
ör-e n i n g a r.
Permanentväg, väg, belagd med
underhålls-fri vägbeläggning (»permanentbeläggning»), se
Väg.
Permanganat, kem., se Manganf ö
r-en.in ga r.
Permeabilitét, genomtränglighet. 1. (Geol.)
Berg- el. jordarters förmåga atl genomsläppa
vätskor. — 2. (Fys.) Magnetisk p e r m
e-a b i 1 i t e t, Magnetisk i n d u k t i on
s-koefficient (Maxwell) el. Magnetisk
ledningsförmåga (W. Thomson),
motsvarar inom magnetismen dielektricit el
skonstanten inom elektricitetsläran. Införes en
kropp i ett magnetiskt fält, blir den själv en
magnet (se I n d u k t i o n 2 a). Den
uppkommande magnetismen beror utom av
magnetfältets styrka även av kroppens beskaffenhet.
Man tillskriver de olika ämnena olika p., som
då utgör ett mått på ämnets förmåga att
draga till sig magnetiska kraftlin jer. — Adj.:
Permeäbel. E. E.*; L. B. B.*
Permer, se Bjarmaland.
Per mi’lle, dets. som pro m i 11 e (se d. o.).
Pe’rmiska systemet el. D y’a s, yngsta syste
met i den paleozoiska gruppen, benämnt efter
sin vidsträckta förekomst i f. d. guv. Perm
i Ryssland. Det har även kallats d y a s
(= tvåtal) efter sin utbildning i
Mellaneuropa, särskilt Tyskland, där det består av
två stora huvudavd., rotliegende och
zechsten. P. har stundom betraktats som
ett bihang el. en avslutning till
karbonsyste-met, och man talar då om permokarbon;
numera uppföres det som självständigt.
I Europa är p. till största delen uppbyggt
av grundvattensbildningar, delvis från sött
el. bräckt vatten, el. terrestra bildningar,
sandstenar, konglomerat, dolomitiska
kalkstenar, märgelbergarter, bergsalt och detta
åtföljande gips, anhydrit och lera.
Djuphavs-bildningar förekomma t. ex. i
Medelhavsområdet, i Alpernas och Himalajas bergskedjor,
som bildningar från det gamla Medelhavet,
Tethys, ävensom i Nordamerika och de
arktiska områdena. De innehålla en rik
brachio-podfauna samt ett flertal cephalopoder,
däribland äkta ammoniter. På sina ställen, ss.
i Saarområdet, fortsattes avlagringen av
sten-kolsflötser in i permisk tid. I n. och mell.
Europa, särskilt Tyskland, gick landhöjningen
så långt, att den där befintliga delen av
världshavet helt uttorkade och lämnade efter
sig mäktiga lager av bergsalt, anhydrit, gips
och lera, vilka åtföljdes av lager av kali- och
magnesiasalter. Om dessa salter se S t a s
s-f urt sal t e r.— I den nedersta delen av den
tyska zechstenen ligger kopparskiffer
(se d. o.). I permisk tid voro förhållandena
mellan land och hav betydligt olika de
nuvarande. Landet övervägde; i
ekvatorialtrak-terna och på s. halvklotet fanns en stor
kontinent, Gondwanakontinenten (se d. o.).
Under permperioden företer den organiska
världen en del egendomligheter.
Brachiopo-derna förlora i betydelse, många släkten utdö
med permperioden, medan musslorna bli
talrikare. Bland landdjuren representerades am-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
