Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Permiska systemet el. Dyas - Permission - Permoser, Balthasar - Pernambuco - Pernau - Perniciös - Pernis - Pernter, Joseph Maria - Pernå - Pérochon, Ernest - Péronne - Peronosporaceae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Permission—Peronosporaceae
854
fibierna av stegocefaler (se d. o.). Gruppen
The-romorpha, bland kräldjuren, hade
representanter redan i överkarbon och förekommer nu i de
perm iska avlagringarna, såväl i Ryssland som
i Sydafrika, Sydamerika och Nordamerika,
med en mångfald former, bl. a. Pareiasaurus.
— I nedre delen av p. är floran mycket
överensstämmande med karbonsystemets, men de
här övervägande lepidodendrerna, sigillarierna
och calamiterna förlora småningom i
betydelse och dö ut med den paleozoiska eran. I
stället tilltaga i betydelse cykadofyterna och
barrträden; i triasperioden bli de
förhärskande. — Den permiska flora, som direkt
kan härledas från karbonfloran, har i allm.
haft en n. utbredning; i de sydligare
delarna av fastlanden, på
Gondwanakontinen-ten, levde en flora, som karakteriserades av
■ormbunkssläktet Glossopteris-, se G o n d w
a-n a s y s t e m e t. K. A. G.
Permission, kortare ledighet, särskilt från
militär tjänst. — Permittèra, ge p.
Pe’rmoser [-måzor], Balthasar, tysk
bildhuggare (1651—1732), jämte Andreas Schliiter
representant för det mest självständiga i den
tyska barockskulpturen, som i stort sett
påverkats starkt av italiensk och fransk plastik.
P. utbildades i Wien och Italien. I Rom levde
ännu Bernini, och dennes kyrkliga bildkonst
blev av stor betydelse för P. 1689 kallades
han som hovbildhuggare till Dresden, där han
med några avbrott, bl. a. i Berlin 1704—10,
var verksam till sin död. Han utförde såväl
monumentalskulptur, ss. mytologiska
fasad-bilder för Zwinger i Dresden (1711 ff.), som
ock statyetter av elfenben. — Litt.: H.
Be-schorner, »Permoserstudien» (1913); E.
Mi-chalski, »B. P.» (1927). E. L-k.
Pernambuco [pørnämbo’ko]. 1. En av de
n. ö. Atlantstaterna i Brasilien; 99.254 kvkm,
2.869,814 inv. (beräknad folkmängd 1929).
Den jämna, 50—70 km breda, nederbördsrika
kustremsan, bevuxen med urskog, är
huvudsaki. upptagen av sockerrörsodlingar; på högre
nivåer odlas bomull av utmärkt kvalitet,
tobak, kaffe m. m. I det bergiga inlandet, där
ökenartade högslätter förekomma, bedrives
boskapsskötsel. Regntid mars—juni. Export
av socker, bomull, tobak, frukt m. m.
2. Huvudstad i ovannämnda stat, av
bra-silianerna kallad Recife, vid Atlanten; 340.543
inv. (1929), en stor procent färgade. Staden
består av tre delar, förenade genom broar:
Recife (port., »rev») med hamn- och
affärs-kvarter, på ett sandstensrev utmed kusten,
Säo Antonio med regeringsbyggnaderna,
på en ö mellan Recife och fastlandet, samt
Boa Vist a, den nyare staden på
fastlandet. P. är n. Brasiliens mest betydande stad
och driver livlig handel med statens
produkter. — Staden härstammar från 1500-talet;
holländarna innehade Säo Antonio 1630—54.
N. om P. ligger vid kusten O 1 i n d a,
ärkebiskopssäte och fordom kolonihuvudstad med
stora klosteranläggningar och vackra kyrkor.
Pe’rnåu, estn. Pärnu, hamnstad i s. v.
Estland. vid floden P., strax ovan dess mvnning
i Pärnubukten av Rigaviken; 20 885 inv.
(1931), Estlands fjärde stad, genom
smalspårig järnväg förbunden med Reval. Staden är
regelbundet byggd och har vackra parker.
Viktig hamn för lin- och trävaruutför
seln. P. har på senare tid gått framåt som
bad- och kurort (radioaktiva gyttjebad). —
Staden och ett slott anlades och befästes
1225 samt intogos av svenskarna 1562,
varefter befästningsverken förstärktes. Staden
föll 1575 i ryssarnas händer och togs
senare av polackerna, som 1599 flyttade den
från högra till vänstra flodstranden. 1600
intogs det nya P. av hertig Karl, föll 1609 åter
i ryssarnas händer men återerövrades 1617 av
Stiernsköld, varefter svenskarna där vidtogo
omfattande befästningsarbeten, särskilt från
1667. Karl XII landsteg 5 okt. 1700 i P., och
1702 drog sig W. A. v. Schlippenbachs armé
undan dit. I juli 1710 anfölls P. av ryssarna
och måste 12 aug. s. å. kapitulera, varefter
fästningsverken förstördes. Dorpats univ. var
1699—1710 förlagt till P. M.;L.W:sonM.‘
Perniciös (lat. perniciösus), fördärvlig,
skadlig; dödsbringande (om sjukdomar). —
Perniciös anemi, se Blodbrist.
Pe’rnis, zool., se B i v r å k.
Pe’rnter, Joseph Maria, österrikisk
me-teorolog (1848—1908). Studerade först teologi
och ingick i jesuitorden men utträdde 1871
ur densamma och ägnade sig åt studium av
fysik och meteorologi. P. blev 1893 prof, i
kosmisk fysik i Innsbruck, 1897 prof, i
jordens fysik vid univ. i Wien och direktor för
centralanstalten för meteorologi och
geodyna-mik där. Uppmärksammade blevo särskilt
P:s studier över föhnvinden samt över
atmo-sfäriska ljusfenomen. Han utgav en högt
uppskattad lärobok, »Meteorologische Optik»
(1906), vilken, omarbetad och kompletterad
1922 av F. M. Exner, är den främsta
sammanfattande källan för kännedomen om
optiska företeelser i atmosfären. A. Ä.
PeTnå, fi. Pe’rnaja, kustsocken i Nylands
län, Finland; 452 kvkm, 7,714 inv. (1930),
övervägande svensktalande.
Pérochon [perå/å’], E r n e s t, fransk
författare (f. 1885). P. har framträtt som en av
den moderna regionalismens vederhäftigaste
företrädare med allmogeberättelser från
Ven-dée och Poitou: »Les creux de maisons» (1913;
»Severin», 1923), »Néne» (1920; sv. övers.
1924), belönad med Goncourtpriset, »La
par-celle 32» (1922; »Jordlotten 32», s. å.) m. fl.
I »Les gardiennes» (1924) ger han arbetet på
åker och äng krigets heroiska bakgrund. Hans
realism har ett starkt inslag av primitiv
religiositet. Kj. S-g.
Péronne [perå’n], stad i fr. dep. Somme, vid
floden Somme och järnvägen Paris—Cambrai;
4,087 inv. (1926). Omnämnes redan på
mero-vingernas tid och tillhörde på 800-talet
grevarna av Vermandois, som befäste staden. —
I P. hölls 1468 ett ryktbart möte mellan
Ludvig XI och Karl den djärve (se Ludvig,
sp. 252). Under världskriget intogs P. av
tyskarna aug. 1914, var en brännpunkt för
striderna under slaget vid Somme 1916,
utrymdes av tyskarna mars 1917, intogs åter av
dem mars 1918 men måste definitivt uppges
sept. s. å. Se B elgi sk-f r a n ska fronten,
sp. 1173 och 1174 (med karta). Ö.;M. B-dt.
Peronosporaceae, svampfamilj av gruppen
Oomycetes bland fykomyceterna. Alla arter
äro växtparasiter med kraftigt utvecklat
mycel och haustorier, på könlös väg alstrade
ko-nidier på särskilda ur substratet, oftast
blad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
