Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perrault, Charles - Perrault, Claude - Perrin, Jean Baptiste - Perrine, Charles Dillon - Perrong - Perronneau, Jean Baptiste - Perrot, Georges - Perry, Matthew Calbraith - Pers, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Perrault, C.—Pers
858
samhet, blev 1670 medlem av Franska akad.
och öppnade här fejden mot Boileaus
exklusiva antikdyrkan dels med poemet »Le siècle
de Louis le grand» (1687), vari Ludvig XIV:s
tidevarv jämfördes
med Augustus’, dels
med prosadialogerna
»Paralelles des
andens et des
mödernes» (4 bd, 1688—97),
vari samtidens
litteratur förklarades
överglänsa antikens. Sin
mest bestående insats
gjorde P. genom att
samla och återberätta
på modern prosa,
lämpad för barn,
medeltidens bästa fesagor;
det skedde genom »Contes de ma mère l’oye»
(1697; »Perraults sagor», 1873), vilka för
nyromantikens diktare blevo en rik fyndgruva.
Se A. Hallays, »Les Perrault» (1926). Kj. S-g.
Perrault [pärå’], C 1 a u d e, fransk arkitekt
(1613—88), bror till Ch. P. Var med. dr, innan
han blev arkitekt. P:s främsta verk är
Louvre-palatsets ö. del (1666). I sin väldiga
palats-fasad, Louvrekolonna-den (se Louvre, plan
1, g längst till höger,
och Fransk konst,
bild 43), anslöt han sig
ej till det omfattande
komplexets äldre
delar; i stället skapade
han ett imponerande
monumentalverk i
klassisk anda, en
mäktig kolonnad, krönt
av en kraftig
balustrad, det hela av
ståtlig verkan. I
anslut
ning till denna fasad byggde han den
långsträckta s. fasaden utåt Seine (även g på
planen). I kolonnaden hade P. skapat den
stora stilen i klassisk anda, normgivande för
tidens monumentalarkitektur. Bland P:s
övriga alster är det enkelt hållna observatoriet
i Paris (1667—72; senare utvidgat). P. utgav
det lärda verket »Ordonnance des cinq espèces
de colonnes» (1676). Se A. Hallays, »Les
Perrault» (1926). G-gN.
Perrin [pärä’], Jean Baptist e, fransk
fysiker och kemist (f. 1870), prof, i
fysikalisk kemi vid
Sor-bonne. P. är mest
bekant genom sina för
molekylarteorien
betydelsefulla undersökningar över
partiklarnas höjdfördelning i
en emulsion och sin
därpå grundade
beräkning av den
Avo-gadroska konstanten
(se Avogadros lag
och Browns
molekylar rörelse). Han har
utgivit »Les atomes»
(1913; ny uppl. 1917). P. är led. av sv.
Vet.-akad. (1922) och erhöll 1926 Nobelpriset i
fysik. G. S-ck.
samt Jupiters sjätte och sjunde måne. K. Lmk.
losornas astronomi, upptäckt många kometer
Perrine [pe’rin], Charles Dillon,
amerikansk astronom (f. 1867). Var 1893—1908
anställd vid Lickobservatoriet i Kalifornien
och är sedan 1908 chef för observatoriet i
Cördoba, Argentina. P. har varit mångsidigt
verksam inom stellarastronomien och nebu-
Perro’ng, avstigningsplan utmed ett
järnvägsspår; plattform.
Perronneau [pärånå’], Jean Baptist e,
fransk målare (1715—83), som porträttör i
pastell en av sin tids mästare. Som subtil
impressionist har P. kallats föregångare till
Whistler. Han var även kopparstickare.
Mo-nogr. av L. Vaillat och P. Ratouis de Limay
(2:a, tillökade uppl. 1923). G-gN.
Perrot [pärå’], Georges, fransk
arkeolog (1832—1914). Var lärare i grekiska och
rektor vid högre normalskolan i Paris samt
från 1877 även prof, i arkeologi vid
Sor-bonne. P. skrev (i samarbete med Ch. Chipiez)
»Histoire de 1’art dans 1’antiquité» (10 bd,
1881—1914). Led. av sv. Vet.-akad. (1906).
Perry [pe’ri], M a 11 h e w Calbraith,
amerikansk sjöofficer (1794—1858). Fick 1841
kommodors rang och förde under kriget mot
Mexiko 1846—48 befäl över en eskader, med
vilken han mars 1847 bombarderade Vera
Cruz. P. blev ledare av den amerikanska
sjöofficersutbildningen och hade den väsentliga
förtjänsten av ångkraftens införande i
amerikanska marinen. Genom två expeditioner
till Japan, 1852—53 och 1854, genomdrev han
avslutandet med Japan 31 mars 1854 av
fördraget i Kanegawa om två hamnars
öppnande för amerikaner (se Japan, sp. 999).
P. utgav en off. redogörelse för
expeditionerna (3 bd, 1856). — Biogr. av W. E. Griffis
(2:a uppl. 1890). V. S-g.
Pers, Anders, tidningsman, politiker (f.
18 6 0 24/2). Var först små- och folkskollärare
i Dalarna, 1887—97 egendoms- och
mejeriförvaltare och är sedan 1898 ägare och
utgivare, från 1908 även
red. av Vestmanlands
Läns Tidning i
Västerås. Livligt
allmänintresserad och av
praktisk läggning, har
P. tillvunnit sig
förtroende och mycket
anlitats i allmänna
värv. I Västerås har
han varit
stadsfullmäktig samt 1911—27
landstingsman. Han
var 1911—27 led. av
Första kammaren och
därunder led. av jordbruksutskottet 1912—
14, statsutskottet 1915—19 och 1927, första
lagutskottet 1922 och bevillningsutskottet
1923—26 samt av flera särskilda utskott.
Han väckte även ett stort antal motioner.
P. har starkt tagits i anspråk för det
statliga utredningsarbetet, sålunda bl. a. varit
led. av löneregleringskommittén 1912—18,
bibliotekssakkunnige (tillsatta med anledning
av en av P. väckt motion om
biblioteksväsendets nyorganisation), utredningen om
tidningarnas postbefordran m. fl. Led. av
Liberala samlingspartiet till dess sprängning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
