Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pers, Anders - Persano, Carlo di - Persberg - Persberg—Mora järnväg - Persea - Persedel - Persefone - Perseider - Persepolis - Perserkrigen - Perseus (astronomi) - Perseus (mytologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Persano—Perseus
860
förbudsfrågan 1923, deltog han då, ehuru
varm nyklerhetsvän, i bildandet av Sveriges
liberala parti och tillhörde från 1924 dess
riksdagsgrupp. P. var 1920—24 ordf, i
Svenska tidningsutgivareföreningen. Han tog 1922
initiativ till den sedermera årl. återkommande
skidtävlingen Sälen—Mora (Vasaloppet). P.
har bl. a. utgivit »Rull Mats. Människor och
natur i min hembygd» (1922). Gl.
Persano [-a’nå], Carlo, greve d i, italiensk
sjöofficer (1806—83). Blev 1860 viceamiral,
sedan han s. å. med flottan framgångsrikt
deltagit i Garibaldis angrepp på Sicilien och
Neapel, var 1862 marinminister och 1866
flottans överbefälhavare i kriget mot Österrike.
På regeringens uttryckliga order anföll P. den
i styrka underlägsna österrikiska flottan
under Tegetthoff men led ett grundligt nederlag
vid ön Lissa 20 juli 1866. P. åtalades därpå
inför senaten och dömdes 1867 förlustig rang
och värdigheter. V. S-g.
Persberg, gruvsamhälle och station på
Inlandsbanan, i Färnebo socken, Värmland,
invid Persbergs odalfält, Värmlands
största malmfält, på n. v. stranden av sjön
Yngen, 7 km n. ö. om Filipstad; omkr. 850
inv. (1921). Gruvorna, som ägas av P:s
gruve-a.-b. (gr. 1865, aktiekap. 2,750,000 kr., 100
arb.), och den därmed förenade
nitroglycerin-fabriken lyda under Filipstads bergslags
gemensamma förvaltning. Malmen, som består
av magnetit, ligger i skarnlager av olika
typer, samlad till oregelbundet linsformade
kroppar. Den håller 50—57 % järn, O,oo2—
O,oii % fosfor och upp till O,oi3 % svavel, hör
till landets renaste malmer och har en ur
metallurgisk synpunkt synnerligen lämplig
sammansättning. 1929 producerades 13,879
ton styckmalm och 8,091 ton slig. —
Storgruvan beskrives redan 1658 som urgammal. —
Litt.: N. Magnusson och H. Carlborg, »P:s
malmtrakt» (Kungl. Kommerskollegium,
Beskrivningar över Mineralfyndigheter, n:r 2,
1925). G. R-11;E. S. B.
Persberg—Mora järnväg med bilinjen
Brint-bodarna—Malung—Limedsforsen, del av den
förut benämnda Mora — Vänerns
järnväg (se Inlandsbanan).
Pe’rsea, ett till fam. lagerväxter hörande
trädsläkte. P. gratissima (från tropiska
Amerika) odlåS i varma
länder för
stenfrukternas skull.
Dessa,
»advokatpäron» (förvrängning av
indian-namnet ahuakät),
likna till formen
stora päron och ha
ett välsmakande
fruktkött, rikt på
olja och socker.
Persedel (av
mlat. partice’lla,
dimin. av pars, del).
1. Klädesplagg el.
annan sak,
tillhörande en persons
utrustning el. ett
förråd. — 2. (Kam.)
Se Grundskatt,
sp. 1122, Jorde-
Persea gratissima.
bok och Jordebokspersedlar. —
Persedelränta, den grundskatt, som utgår i
na-turapersedlar.
Perse’fone (grek. Persefo’ne, lat.
Prose’r-pina), grek, myt., annat namn på Demeters
dotter Kore. Under namnet P. framträder
hon som dödsrikets härskarinna och Plutos
gemål. Jfr Demeter och H a d e s.
Perselder, astron., se Stjärnfall.
Perse’polis, grekiskt namn på en av
huvudstäderna i det gamla persiska riket, omkr.
60 km n. ö. om det nuv. Schiraz. Trol.
grundlädes staden av Dareios I (500-talet f. Kr.).
Dareios och de följ, akemeniderna anlade flera
präktiga palats, som på Alexander den stores
befallning uppbrändes (330). Kvarstående
ruiner utgöras förnämligast av en hög
sten-terrass med portar, kolonner,
reliefskulpturer m. m. (se vidare Persisk konst, med
bild 1—7). Talrika inskrifter från Dareios’,
Xerxes’ och Artaxerxes II:s tid finnas.
Inskrifterna på ruinerna i P. ha haft stor
betydelse i kilskriftens (se d. o., sp. 679—680)
tolk-ningshistoria. Till minnesmärkena höra även
kungagravar, bl. a. en över Dareios I. Litt.: F.
Stolze, »P.» (2 bd, 1882); F. Sarre och E.
Herz-feld, »Iranische Felsreliefen» (1910). J. F. N.*
Perserkrigen, se Grekland, sp. 1028.
Kartskiss över stjärnbilden Perseus jämte de ljusaste
stjärnorna i Cassiopea.
Pe’rséus, astron., stjärnbild på n.
himmels-sfären, belägen mellan 1—5 tim.
rektascen-sion och 30°—60° deklination. P. innehåller
drygt 100 för blotta ögat synliga stjärnor.
Bland intressanta objekt i P. märkas
stjärnan p el. Algol samt dubbelstjärnhopen / och
h, vilken såsom synlig för blotta ögat som en
nebulösa av fjärde storleken varit
uppmärksammad sedan äldsta tider. K. Lmk.
Pe’rséus (grek. Perséu’s), grek, myt., son
till Zeus och Danae (se d. o.), räddades jämte
sin moder till ön Serifos. Som yngling fick
han av öns härskare Polydektes, som fattat
kärlek till hans mor och därför ville avlägsna
honom, i uppdrag att hämta gorgonen
Medu-sas (se G o r g o n e r) allt förstenande huvud.
Utrustad med vingade sandaler och Hades’
osynliggörande hjälm, avhögg han, bortvänd,
gorgonens huvud. I Etiopien räddade han
på hemvägen konung Kefeus’ dotter
Andro-meda (se d. o.), som fastkedjats vid en klippa
vid stranden till rov för ett havsvidunder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
