- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 15. Nygotik - Poseidon /
953-954

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pflugk-Harttung, Julius von - Pflüger, Eduard Friedrich Wilhelm - Pfordten, Ludwig Karl Heinrich von der - Pforzheim - Pfuel, von, släkt - Pfund - Ph... - Phacochoerus - Phacopidae - Phaedra - Phaedrus - Phaeophyceae, Phaeosporales - Phaethon - Phaethon (zoologi) - Phalangiidae, Phalangium - Phalaris - Phalén, Adolf Krister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

953

Pflugk-Harttung—Phalén

954

Pflugk-Harttung [pflok-], Julius von,
tysk historiker (1848—1919), prof, i historia
i Basel 1883—89, sedan 1893 anställd vid
preussiska statsarkivet. P. utgav en mängd
historiska skrifter, dels om medeltidens,
särskilt påvedömets, historia, dels i
krigshistoriska ämnen, bl. a. från Napoleonkrigen. Han
redigerade även en »Weltgeschichte», solid
men ojämn (sv. bearb. utg. av H. Hildebrand
och H. Hjärne, 6 bd, 1912—21). G. J-n.

Pflüger, E d u a r d Friedrich
Wilhelm, tysk fysiolog (1829—1910), från 1859
prof, i fysiologi i Bonn. Såväl genom egna
arbeten som genom sin skarpa, om än stundom
överdrivet stränga kritik av andras
inverkade han i betydande grad på fysiologiens
utveckling. Själv utförde P. viktiga
undersökningar om ryggmärgens förrättningar, nervus
splanchnicus’ hämmande inverkan på tarmens
rörelser, som P. upptäckte, över den
konstanta strömmens inverkan på nervernas
ret-barhet samt över respirationen och
blodgaserna. R. T-dt.*

Pfordten [pfå’rton], Ludwig Karl
Heinrich von der, frih., bayersk statsman (1811
—80). Blev 1836 prof, i romersk rätt i
Würz-burg, 1841 appellationsråd i Aschaffenburg
och 1843 prof, i Leipzig. 1848 en kort tid
sachsisk utrikes- och kultusminister, blev han
april 1849 bayersk hov- och utrikesminister
samt dec. s. å. ministerpresident, en post, som
han innehade först till 1859 och sedan ånyo
1864—66. P. förde en mot Preussens
hegemoni i Tyskland fientlig politik, genomdrev
»fyrakonungaförbundet» mellan Bayern,
Würt-temberg, Sachsen och Hannover och
omhuldade särskilt den s. k. triasidén om ett
tyskt mellanstatsblock mellan Preussen och
Österrike under Bayerns ledning. Då dessa
planer misslyckades, anslöt han sig allt
närmare till Österrikes politik, som han stödde
även under kriget 1866. Efter de krigiska
motgångarna drog han sig tillbaka från
politiken. Kj. (L-ts.)

Pforzheim [pfå’rtshaim], stad i Baden, vid
Schwarzwalds n. rand och Neckars biflod Enz;
78.434 inv. (1925). Slottet var omkr.
1300—-1565 residens för markgrevarna av
Baden-Durlach. Mångsidig industri. Guld- och
sil-vervarufabrikationen (gr. 1767) i P. är
Tysklands främsta; betydande handel med
bijouterivaror.

Pfuel [pföl], von, gammal brandenburgsk
adelssläkt. Adam von P. (1604—59), vars
syster var g. m. Johan Banér (jfr »Catharina
Elisabet von P:s personalia» i Personhist.
Tidskr. 1909), var svensk generalmajor under
trettioåriga kriget, begärde avsked 1642 och
blev slutligen danskt generalkrigsråd. På
obekant sätt befryndad med A. von P. var
överstelöjtnanten Jakob von P., som 1686
naturaliserades som svensk adelsman (ätten
utdöd 1760). En annan frände, Jürgen
Adam von P. (d. 1672), följde som page
Gustav II Adolf 1630—32, tjänade sedan i
svenska armén under Adam von P., var från
1656 brandenburgsk officer, stred som
generalmajor 1658 mot svenskarna och blev
slutligen kommendant i Spandau. Ernst von
P. (1779—1866) var först i österrikisk och
rysk, från 1815 i preussisk militärtjänst. Han
var senare preussisk guvernör i Neuchätel,

blev general 1838 och guvernör i Berlin 1847.
Som ministerpresident och krigsminister en
kort tid 1848 var han mindre duglig. B. H-d.

Pfund [pfont], ty., tysk vikt, se Skå Ipu nd.

Ph... Grekiska och från grekiskan
härledda ord, som ej finnas på Ph, sökas på F.

Phacochöè’rus, zool., se V å r t s v i n.

Phaco’pidae, trilobitfamilj. Huvudsköld och
pygidium äro nästan lika stora. Thorax
består av elva segment. Fam. är känd fr. o. m.
ordovicium t. o. m. devon. De mest bekanta
släktena äro Phacops och Chasmops, av vilka
flera arter finnas i Sverige. R. H-gg.

Phaè’dra, se F a i d r a.

Phaè’drus (grek. Fal’dros), antik
fabelförfattare, f. i Makedonien, en av Augustus’
frigivna, led under Tiberius förföljelse för
sitt skriftställen. Hans arbeten, blott
bevarade i utdrag, bestodo i bearbetningar av
Aisopos’ fabler och behandling av likartat
stoff på latinsk vers (senarer). Samtiden
tycks ha föga uppmärksammat hans dikter,
men själv var han som den förste latinske
fabeldiktaren mycket stolt över siit verk.
Det har också förtjänsten av knapp och enkel
form, fri från retorik, och god versbildning.
Men det grekiska originalets behag återfinnes
ej där. Dikterna omarbetades senare på prosa
och voro under den senare medeltiden blott
kända i denna form. Med hjälp av
prosabearbetningarna har C. M. Zander i metrisk form
återställt 30 av Phaedrus’ förlorade fabler
(Skrifter utg. av Humanistiska Vet.-samf. i
Lund. 3, 1921). E. St.

Phaeophyceae, Phaeosporales, bot., se
Brunalger.

Pha’ethon, se F a e t o n.

Pha’ethon, zool., se Tropikfåglar.

Phalangildae, Phala’ngium, zool., se
Spindeldjur.

Phaläi is, bot., se Kanariegräs och
R ö r f 1 e n.

Phalén, Adolf Krister, filosof (1884 19/t
—1931 17/w). prof, i teoretisk filosofi i
Uppsala sedan 1916. P. ansåg filosofiens
vetenskapliga uppgift väsentligen vara att
undersöka begrepp, dels
de för tänkandet över
huvud grundläggande
(t. ex. kunskap,
sanning), dels de för
vetenskaperna grundläggande (t. ex.
kausalitet, tid). Dessa
begrepp innehålla vanl.
svårigheter. De
historiskt givna filosofiska
systemen arbeta även
med dessa
svårigheter, men då man icke
till fullo reflekterat

ohållbarheten i problemställningarna,
inmänga sig i lösningarna moment av
synbarligen icke vetenskaplig natur. P:s
bestämmande av filosofiens uppgift var alltså icke
absolut nytt. Det anknöt till förut givna
problem, men han torde ha varit den förste, som
medvetet inskränkt filosofien till
begrepps-analys. — P. anknyter vanl., särskilt i
tidigare arbeten, sina undersökningar till
historiskt givna problemställningar. Viktigast är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdo/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free