Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pizarro, Francisco - Piz Bernina - Pizzicato - Pjatigorsk, Piatigorsk - Pjatiny - Pjesjkov el. Pesjkov, A. M. - Pjolter - Pjäs - Pjätteryd - Pjäxa - P. L. - Placage - Place - Place-idéale - Placenta - Placentalia - Placentation - Placer - Placera - Placet - Placidia (Galla Placidia) - Placita - Placodermi - Placophora - Plafond - Plagal - Plage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Piz Bernina—Plage
1048
Bild 1. Plafond i Vasasalen på Gripsholms slott (ditflyttad från Tynnelsö).
besattes 15 nov. 1533. Snart följde Quitos
erövring. För att blidka infödingarna krönte
man en yngre bror till Atahualpa som inka.
Gränser uppdrogos mellan P:s och Almagros
styrelseområden, och med kraft upptogs
arbetet på den inre förvaltningens organisation.
P. anlade 1535 nära kusten en ny huvudstad,
Lima. Ett uppror mot spanjorerna 1536
ned-slogs till stor del genom Almagros
mellan-komst, men sedan utbröt en inbördes fejd
mellan P. och Almagro, varunder den senare
1538 dödades av Fernando P. och Francisco P.
själv 1541 bragtes om livet av Almagros son.
—- Se under art. Peru anförd litt. samt A.
Helps, »The life of P.» (1869), och F. A. Ober.
»P. and the conquest of Peru» (1906). (L-ts.)
Piz Bernina, se Bernina.
Pizzicato [pitsika’tå], it., mus., knäppning
på stråkinstrument. Förkortas vanl. pizz.
Pjatigo’rsk, P i a t i g o’r s k, stad i
Nord-kaukasien, huvudort i Terekområdet vid
floden Podhumok, 510 m ö. h.; 54,672 inv. (1926).
Kurort med svavelhaltiga mineralkällor.
PjatFny, ry., »femtingar», se Novgorod.
Pjesjkov [pjä’Jkof] el. P e s j k o v, A. M.,
se G o r k i j, M.
Pjolter [pjå’l-], norskt namn på grogg.
Pjäs (fr. pièce), föremål; teaterstycke;
»fältstycke», kanon; figur i schackspelet m. m.
Pjätteryd, socken i Kronobergs län,
Sun-nerbo härad, kring övre Helgeån, mellan
Möc-keln i ö. (136 m ö. h.) och Vissjön i n. v.;
140,45 kvkm, 1,390 inv. (1931). Småkuperat
skogs- och mossområde, bebyggt huvudsaki.
kring Helgeån, där även Gustavsfors
kraftstation ligger. 1,295 har åker, 6,887 har
skogsmark. Pastorat i Växjö stift, Sunnerbo
kontrakt. Litt.: J. Carlsson, »P:s socken» (i
Sydsvenska Geogr. Sällsk:s Årsbok 1925).
Pjäxa, ett urspr. finskt namn på »bandsko»
med uppstående spets, ibland även använt
för skor av vanlig modell. K. B. W.
P. L., förk. för lat. pastor loci, ortens pastor.
Placage [plakä’$], fr., inlagt el. fanerat
snickeriarbete.
Place [plas], fr., plats, torg.
Place-idéale [pla’s-idea’l], fr., den form för
bastionär utstakning, som Mezièreskolan 1822
uppställde som normaltyp. Den
kännetecknades av högverk inuti bastioneran, tvärverk
m. m. och en omkrets av lynetter,
sammanbundna genom en sammanhängande betäckt
väg. Den ansågs representera
bastionssyste
mets högsta utveckling men blev föga
tillämpad i praktiken. Se Befästningskons t.
sp. 1106. L. afP.
Place’nta. 1. (Bot.) Se Fröfäste. — 2.
(Anat.) Moderkaka (se d. o.).
Placentälia, zool., i äldre litteratur namn
för däggdjur med moderkaka (placenta), d.
v. s. alla däggdjur utom pung- och kloakdjur.
Jfr Aplacentalia. T. P.
Placentatiön, anat., se Moderkaka.
Placer [pla’per], sp., se Guld, sp. 1245.
Placera, sätta, ställa, lägga; anvisa plats;
insätta (penningar) i ett företag.
Pla’cet, lat., eg. »det behagar», en formel för
samtycke, använd bl. a. vid en katolsk
biskops samtycke till ett vid ett konsilium
föreliggande förslag el. i katolska stater vid
världslig myndighets gillande el. stadfästelse
av en kyrklig förordning. Vatikankonsiliet
1870 frånkände regeringarna denna rätt. I
Frankrike upphörde den vid skilsmässan
mellan stat och kyrka 1905, i Tyskland bibehölls
den i flera delstater (ej Preussen) och
förklarades avskaffad i 1919 års riksförfattning.
Placi’dia (Galla P.), dotter till Theodosius
den store. Blev tillfångatagen av västgöterna
och, 414 e. Kr., förmäld med deras konung
Ataulf. Någon tid efter mordet på denne
(415) blev hon av sin bror Honorius given till
äkta åt hans tappre general Constantius. P.
styrde Västromerska riket under sin och
Constantius’ son kejsar Valentinianus III:s
minderårighet och bibehöll ett avgörande
inflytande till sin död (450). (S. T-gJ
Pla’cita, lat., plur. av pla’citum,
stormans-möten i det frankisk-karolingiska riket.
PlacodeTmi, zool., se Pansarfiskar.
Placöphora, zool., se Snäckor.
Plafond, fr. [fr. uttal plafä’; sv. uttal -få’nd
el. -få’nd]. 1. Platt innertak (i motsats till
välvt); enl. svenskt språkbruk betecknar p.
vanl. ett med kassettering (jfr Kassett 1
och bild till d. o.), stuck el. målning
dekorerat plant innertak. I Drottningholms,
Gripsholms och Karlbergs slott, i Kungl. slottet i
Stockholm o. s. v. finnas i olika material
konstnärligt behandlade p. från skilda tider (se bild
1). Med p. menas även plafondmålning
(se bild 2 på sp. 1050), konstnärlig målning
i platt innertak. E. L-k.
2. Se F 1 y g n i n g, sp. 646.
Plagäl, mus., se Kyrkotonarter.
Plage [plä^], fr., strandbädd, badstrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
