Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plagemann, släkt - Plagemann, Carl Gustaf - Plagemann, Carl Johan Fredrik - Plagiat - Plagioklas - Plagiostomata - Plagiotremata - Plagiotrop eller Diatrop - Plaid - Plaidoyer - Plain-chant - Plainfield - Plainpalais - Plaisir - Plakat (anslag) - Plakat (berusad) - Plakett - Plakoidfjäll - Plan el. Plan yta - Plana kopplingsmetoden - Planar - Planbox - Planck, Gottlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Plagemann—Planck, G.
1050
Plagemann, svensk släkt, härstammande
från rådmannen och klädesvävaren Andreas
P. i Warne, Mecklenburg. Hans ättling i 5:e
led Johan Joachim Friedrich P.
(1740—1806) var rektor vid Tyska skolan i
Stockholm. Om J. J. F. P:s son C. J. F. P.
och dennes son C. G. P. se nedan. Kusin till
C. G. P. var marinmålaren Arnold
Abraham P. (1826—62).
Plagemann, Carl Gustaf, målare (1805—
68), son till C. J. F. P. Studerade i Stockholm
vid Konstakad., var i Rom 1831—52, deltog i
dess försvar mot fransmännen 1849 och
vistades sedan i Madrid
1852—54. Han blev
skicklig tekniker, som
ej gjorde sig enbart
berömvärt känd genom
att »förbättra» gamla
målningar för en
konsthandlare. P.
målade antika och
religiösa ämnen,
hemsände »Judas’ ånger»
och ett självporträtt
(båda 1838, i
Konstakad. i Stockholm)
samt återkom till
Sverige 1854. »Italiensk fiskarefamilj» och
»Nunna i cell» finnas i Göteborgs museum,
»Natten i Betlehem» och »Bacchanter fast-
hålla en ung satyr» köptes för Nationalmu-
seum. P. målade även ett par altartavlor
för landsortskyrkor. 1867 återvände han till
Rom och avled där. G-g N.
Plagemann, C a r 1 J oh a n F red r ik,
apotekare, tekniker (1779—1864); jfr släktart.
Innehade 1803—12 apoteket i Södertälje samt
en kemisk-teknisk fabrik, 1812 flyttad till
Bergsund vid Stockholm. 1817 öppnade han
i Stockholm apoteket »Nordstjernan», kallat
»instruktionsapotek», enär där meddelades
praktisk undervisning åt farmacie studerande.
P. blev 1826 examinator i provisors- och
apo-tekarexamina samt fick 1831 assessors n. h.
o. v. Ilan anlade 1833 i Skellefteå en
kemisk-teknisk fabrik, meddelade några år på
offentligt uppdrag allmogen i Norrland och Dalarna
undervisning i tillverkning av pottaska och
var från 1843 flera år dir. för
salpetersjuderi-verket i Norrland. (V. S-g.)
Plagiat, litterär, konstnärlig o. s. v. stöld.
— P 1 ag i ä t o r, person, som gör sig skyldig
till plagiat. — Verb: • P 1 a g i ö r a.
Plagiokläs, miner., se Fältspat.
Plagiosto’mata, zool., se Broskfiskar.
Plagiotrehnata, zool., se
Fjällrepti-1 i e r.
Plagiotröp eller D i a t r ö p säges en
växtdel vara, om den är snett orienterad i
förhållande till tyngdkraften. Så är fallet med
de flesta grenar och blad. Jfr Ortotro p.
Plaid [pléld], eng., se Pläd.
Plaidoyer [plädmaje’], fr., försvarstal. Jfr
Plädera.
Plain-chant [plå-Ja’], fr. (eng. plain-song),
mus., gregoriansk sång.
Plainfield [pléPnflld], stad i New Jersey,
U. S. A., 35 km s. v. om New York, en av
dess vackraste förstäder; 34,422 inv. (1930).
Plainpalais [pläpalä’], förstad till Geneve
(se d. o., med karta).
Bild 2. »Dramats skapelse.» Plafondmålning i
Dramatiska teaterns foajé av Carl Larsson 1907.
Plaisir [pläzPr], fr., nöje, förlustelse;
välbehag. — Maitre de plaisir, se Maitre.
Plakat (ty. el. Ity. Plakat, av fr. placard),
offentligt anslag, i 1600- och 1700-talets
svenska författningsspråk kunglig förordning.
Plakat, starkt berusad, »dödfull». Ordet
torde ha bildats av studentspråkets lat.
pla-cätus, bragt till ro, stilla; jfr »säll».
Plake’tt, präglad el. gjuten metallplatta
med bildframställning eller inskrift på ena
sidan, ibland på båda sidorna. Se Medalj,
sp. 1077, och Medaljkonst, bild 8, 10
och 17.
Plakoldfjäll, zool., se Fjäll 2 samt Fiskar,
sp. 480 och bild 5.
Plan el. P1 a n yta, mat., en yta, så
beskaffad, att om genom två punkter vilka som
helst på densamma dragés en rät linje, denna
linje h. o. h. ligger i ytan. Med plan yta
förstår man ofta även ytinnehållet, t. ex. ytan
av en ellips. Om lutande plan se d. o.
Plana kopplingsmetoden, räknemetod,
medelst vilken navigationens enklare problem
lösas. I »propra triangeln», som bestämmes
av fartygets seglade distans, differens i
latitud och departur, beräknas inseglad latitud
och longitud, generell kurs och distans. Jfr
Koppla 1. (ö-g.)
Planar, ett av P. Rudolph 1897 beräknat,
av C. Zeiss i Jena utfört fotografiskt objektiv.
Planbox, se H y v e 1 m a s k i n, sp. 232.
Planck, Gottlieb, tysk jurist och poli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
