Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planck, Gottlieb - Planck, Max - Plancks konstant - Plané - Planera - Planetarisk - Planetarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Planck, M.—Planetarium
1052
Modern planetarieapparat.
Planetariebyggnaden i Stockholm.
tiker (1824—1910). Måste avbryta sin bana
i hannoveransk statstjänst på grund av
politisk opposition mot regeringen samt var
sedermera led. av den konstituerande nordtyska
riksdagen och av preuss. lantdagen. Sin
största berömmelse vann P. genom deltagande
i arbetet på Tyska rikets civillagbok, efter
vars tillkomst P. i förening med andra
rätts-lärda utgav den välkända kommentaren
»Bür-gerliches Gesetzbuch nebst
Einführungsge-setz» (1899—1902; 4:e uppl. 1913 ff.). P. blev
1877 jur. dr i Tübingen, 1889 honorärprof. i
Göttingen. C. G. Bj.
Planck, Max. tysk fysiker (f. 185 8 23h),
brorson till G. P.; erhöll 1919 Nobelpriset i
fysik för 1918. Var prof, vid Berlins univ.
1889—1907 och 1913—23 samt föreståndare för
dess institut för
teoretisk fysik. P:s namn
är framför allt knutet
till upptäckten (1900)
av
verkningskvan-t u m
(Wirkungskvan-tum), varigenom han
inlett ett nytt skede
i fysiken. P. fördes
till denna upptäckt
genom teoretiska
studier över
värmestrålningen, ett fenomen,
som på ett särskilt
tydligt sätt
uppen
barar gränserna för den med kausala
naturlagar arbetande klassiska fysiken. Som
B.ay-leigh o. a. visat, kunna näml, den äldre
fysikens lagar över huvud icke förklara
möjligheten av värmejämvikt, då enl. dessa lagar
materien även i ett slutet rum småningom
skulle förlora hela sin energi i form av
kort-vågig strålning. Denna svårighet förde P. till
uppställandet av kvantumhypotesen, som
antager ett för den klassiska fysiken
fullständigt främmande drag av diskontinuitet och
bestämdhet vid de elementära
naturprocesserna. Denna sida av naturen, som spelar en
fundamental roll vid atomföreteelserna, har
under senare år — framför allt genom den
danske fysikern N. Bohrs insats — fört till
utvecklingen av en allmän kvantumteori (se
d. o.), vilken i sig upptagit den äldre
mekanikens och elektrodynamikens principer. —
P. har även skrivit ett antal betydelsefulla
arbeten över andra ämnen, främst inom
värmeläran. Led. av sv. Vet.-akad. (1922). O. K-n.
Plancks konstant, fys., se
Kvantumteorien.
Plané (fr. vol plané), se Glidflykt.
Planera, planlägga; jämna mark.
Planetärisk, som hör till, härrör från el. har
avseende på en planetkropp. — Planet
a-riska situationen, se Ge o politik.
Planetarium, mekaniska anordningar, som
avse att åskådligt framställa rörelserna inom
planetsystemet. Planetarier förefinnas sedan
länge i en mångfald olika konstruktioner,
men först under det senaste årtiondet har
man utfört p. så, att solens, månens och
planeternas rörelser bland fixstjärnorna
proji-cieras medelst en särskild apparat på
innersidan av en halvklotformig kupol, mätande i
genomskärning 25 m. vilken samtidigt tjänar
som åskådarrum och föreläsningssal. P. i
denna form har konstruerats av dr
Bauers-feld vid Zeissverken i Jena. Den första
apparaten uppställdes i museum i München 1924,
och många förbättringar ha sedermera gjorts.
I de äldre formerna kunde endast
stjärnhimlen för den ort, där p. var uppställt,
demonstreras, medan i de nyare konstruktionerna
polaraxeln kan erhålla en godtycklig lutning,
varigenom himmelssfären kan demonstreras
från pol till pol. Den del av p., som
projicie-rar stjärnorna på innersidan av kupolen, borde
eg. kallas stellarium. Projektionen av
de omkr. 9,000 stjärnorna på kupolens
innersida åstadkommes medelst två stora
klotlik-nande figurer, vilka begränsas av
sammanlagt 20 sexhörningar och 12 femhörningar, som
indela himlen i 32 delar. Stjärnorna på dessa,
plan utgöras av cirkelrunda hål, vilkas
diametrar stå i förhållande till stjärnornas
skenbara storlek. I mitten på vartdera klotet
stålen glödlampa på 1,000 watt som ljuskälla.
Särskilda bländaranordningar efterhärma den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
