Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planquette, Jean Robert Julien - Plans - Plansch - Planschett - Plansikt - Planskiva - Planskrift - Plantaberget - Plantage - Plantagenet, furstehus - Plantaginaceae - Plantago - Plantation of Ulster - Plantera - Planteringsborr - Plantigrada, Plantigrad - Plantin, Christophe - Plantryck - Plants el. Plans - Plantskola - Plaque - Plaskett, John Stanley - Plasma - Plasmat - Plasmodesm - Plasmodiophora - Plasmodium - Plasmolys - Plasmopara - Plassey - Plastelina, Plastilina - Plastider - Plastik - Plastiras, Nikolaos - Plastisk - Plastisk anatomi - Plastisk dans - Plastisk operation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Plans—Plastisk operation
1072
berömmelse genom »Les cloches de Corneville»
(1877; »Cornevilles klockor», Sthlm 1878). Av
andra i Sverige givna verk märkas »Rip van
Winkle» (1882; »Rip Rip», Sthlm 1884), »Nell
Gwynne» (1884; »Colombine», Sthlm s. å.) och
»Surcouf» (1887; Sthlm 1905). T. N.
Plans, se P 1 a n t s.
Plansch (fr. planche), eg. graverad
kopparplåt el. träplatta; avtryck av dylik el. av
kliché; på särskilt blad tryckt illustration.
Plansche’tt. 1. Böjlig skena i snörliv. —
2. Ett slags smala bräder.
Plansikt, se K v a r n, sp. 346 och bild 7.
Planskiva, se Backskiva.
Planskrift, ett slags blindskrift, se B 1 i n
d-undervisning.
Plantaberget, ett av de mindre
västgöta-bergen, i n. ö. utkanten av Falbygden; 305
m ö. h. Se vidare Västergötland.
Plantage [plätä’$; sv. uttal planta’/], fr.,
odling i stort av t. ex. tobak, bomull, socker
och kaffe, särskilt i tropiska länder.
Plantagenet [pläntä’d$init], tillnamn för
det i England regerande furstehuset A n j o u.
Det härledes från det lat. namnet planta
ge-nista på ginstbusken, med en kvist av vilken
dynastiens stamfar, Gottfrid av A n j o u
(se d. o.), uppges ha brukat pryda sin hjälm.
Gottfrid var sedan 1127 g. m. Henrik I:s
dotter Matilda, och deras son Henrik (II) blev
1154 erkänd som Englands konung. Dennes
ätt regerade därefter i olika linjer i England
till 1485. Den långa fejd mellan husets båda
huvudgrenar, Lancaster och York,
vilken fått namnet »rosornas krig», slöt då med
Rikard III:s död i slaget vid Bosworth, och
hans besegrare, Henrik Tudor, blev som
Henrik VII stamfar för en ny konungaätt, huset
Tudor. Han härstammade på mödernet från
ätten Beaufort, en legitimerad sidolinje till
huset Lancaster, och stärkte sina arvsanspråk
på tronen genom giftermål med Edvard IV :s
dotter Elisabet av York, med vilken 1503
huset P. (el. Anjou) utslocknade på kvinnolinjen.
Dess siste legitime manlige medlem var den
1499 avrättade tronpretendenten Edvard, earl
av Warwick, brorson till Edvard IV (om
honom se Warwick). V. S-g
Plantaginäceae, bot., se Grobladsväxter.
Plantägo, bot., se Groblad.
Plantation of Ulster [pläntei’J*on ov a’lsto],
Ulsters kolonisering 1607 med protestantiska
nvbyggare. Jfr Irland, sp. 722—722
Plantera, flytta växter till ny växtplats.
För att en plantering skall lyckas
fordras, att växten förmår bilda tillräcklig
mängd nya rötter för att fylla sitt behov av
vatten, innan eventuella skador genom
flyttningen hunnit bli alltför genomgripande. I
vissa fall skyddar man växten genom att
plocka av blad el. skära in vissa grenar, i
andra skuggar man den, håller den i låg temp.,
fuktig luft o. s. v. Framväxandet av nya
rötter kan man stundom påskynda genom att
ge växten undernrme. Växten bör stå i
samma höjd i förhållande till jordytan, som
den intagit, innan den uppgrävdes. Vid nästan
all plantering bör man packa jorden mycket
hårt omkring rötterna. C. G. D.
Planteringsborr, för skogsplantering avsett,
särskilt förr använt instrument, med vilket
oomskolade trädplantor upptagas ur
plant
skolorna med en jordklump vid rötterna för
att därefter utsättas i skogsmarken. S-r.
Planti’grada, P lan t i gr ä d, zool., se
D i g i t i gr a d och H älgångare.
Plantin [platå’], Christophe,
fransknederländsk boktryckare i Antwerpen (f. 1514
el. 1520, d. 1589). Se vidare
Boktryckarkonst, sp. 715. — Litt.: M. Rooses, »Le
musée Plantin-Moretus» (1914); M. Sabbe,
»C. P.» (1926); J. Rudbeck i Nord. Tidskr. för
Bok- o. Biblioteksväsen 1914 och 1923. O. W-n.
Plantryck, se Fotomekaniska
re-produktionsförfaranden, sp. 890.
Plants el. Plans (ty. Plantsche), ten av
guld el. silver.
. Plantskola, se Trädskola.
PJaque [plak], fr., dets. som kraschan (se
d. o. och O r d n a r, sp. 319).
Plaskett [plä’sket], John Stanley,
kanadensisk astronom (f. 1865). Blev 1917 chef
för det nyinrättade observatoriet i Victoria,
British Columbia, Kanada. P. har gjort
uppmärksammade insatser särskilt inom den
stellära spektroskopien och bl. a. studerat de
mörka kalciummolnens natur samt upptäckt
en stjärna (BD + 6° . 1309), vars massa är 160
ggr så stor som solens. K. Lmk.
Pla’sma. 1. (Fysiol.) Dels den flytande
mellansubstansen i blod (se d. o., sp. 530), dels
cellplasma (se C e 11, sp. 763 ff.). — 2. (Miner.)
Se Kvarts.
Plasmät, ett av P. Rudolph 1920 beräknat,
av Hugo Meyer i Görlitz utfört fotografiskt
objektiv.
Plasmode’sm, bot., se P r o t o p 1 a s m a.
Plasmodio’phora, bot., se Klump rotsjuka.
Plasmödium. 1. (Bot.) Vegetativt stadium
av slemsvampar. — 2. (Zool.) Se Malaria.
Plasmolys, bot., se Sugkraft.
Plasmo’para, svampsläkte av fam.
Perono-sporaceae (se d. o.) av fykomyceterna,
omfattande växtparasiter, bland vilka P. viticola,
vinets falska mjöldagg, är den viktigaste.
Införd till Europa från Amerika 1878, har den
förorsakat svårt avbräck för vinodlingen men
bekämpas framgångsrikt genom besprutning
(se d. o.) med bordeauxvätska o. a.
kopparpreparat. Th. Lfs.
Plassey [plä’si], stad i britt.-ind.
president-skapet Bengalen, nära Gangesarmen Hugli,
bekant genom engelsmännens seger här 1757
under Clive (se d. o., sp. 1174).
Plastellna, Pia st ilina, lätt formbar, seg
massa av vax o. a. ämnen, som nyttjas vid
modellering av mindre skulpturarbeten.
Plastlder, bot., se Cell, sp. 764.
Plastik, bildhuggarkonst, skulptur (se d. o.);
konsten att (t. ex. på scenen) föra sig. —
Plasticitét, bildbarhet; åskådlighet.
Plasti’ras, N i k o 1 a o s, grekisk general (f.
1883), se Grekland, sp. 1037.
Pla’stisk, formbar, bildbar (t. ex. fuktig
lera); hörande till plastik; åskådlig,
uttrycksfullt formad.
Plastisk anatomi, se Konstanatomi.
Plastisk dans, se Dans, sp. 488.
Plastisk operation, en sådan operation,
genom vilken man med konst söker ersätta en
till följd av yttre våld, sjukdom el.
missbildning förändrad kroppsdel. Åtgärderna äro
av vitt skilda slag. Vid harläpp, vanställande
ärr, oregelbundenheter i ögonlocken o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
