Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plastisk operation - Plastron - Plata, Rio de la - Plataeae - Plataiai - Platalea, Plataleinae - Platan - Platanthera - Platanus - Plat du jour - Plate, Ludwig - Plateau, Joseph Antoine Ferdinand - Platen, von, släkt - Platen, Baltzar Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Plastron—Plåten, B. B. v.
1074
läggas konstmässiga snitt, varpå de så
uppkomna hudflikarna förskjutas och hopsys på
lämpligt sätt. Man kan ock överflytta en
hudflik från annan kroppsdel, t. ex. från
bröstet, till ett avhugget finger.
Fingerstumpens ränder fastsys först vid en stjälkad
hudflik på bröstet, och då denna läkt fast vid
fingret och börjat få näring därifrån,
genom-skäres föreningen med brösthuden. Man har
på liknande sätt ersatt ett förlorat finger
med en tå. Vid stelhet i knä- el. armbågsled
kan bildas en ny rörlig led efter insnitt med
skulpterande av nya ledytor och placering av
inlagd vävnad mellan dem. Vid förlamningar
kunna senor från angränsande oskadade
muskler sys fast vid den skelettdel, som förlorat
sin rörlighet, och en uppkommen vanförhet på
detta sätt i hög grad minskas. Man har också
vid förlamningar förbundit en frisk nerv med
den förlamade och på sådant sätt fått
vederbörande muskel att åter arbeta. Jfr
Nervkirurgi och Transplantation. T. R.
Pla’stron [eng. uttal plä’stron; fr. uttal
plasträ’], eng. och fr. 1. Bröstskydd
(läderdyna el. dyl.) för fäktare. — 2. Bred
halsduk (se d. o.). Till riddräkt nyttjas av såväl
herrar som damer en lång, vit p., som viras
direkt om halsen.
Plata, Rio de la, se La Plata.
Platäè’äe, se P 1 a t a i a i.
Platai’al (lat. Platae’ae), forngrekisk stad
i södra Beotien. P. motsatte sig Tebes
försök att vinna den förhärskande ställningen
i Beotien och anslöt sig till Aten. P. sände
1,000 man till Atens hjälp i slaget vid
Ma-rathon (490 f. Kr.). Vid P. vunno
grekerna den stora segern över perserna 479
f. Kr. P. intogs och förstördes i början av
peloponnesiska kriget 427 f. Kr.,
återuppbyggdes och förstördes på nytt av tebanerna 373
f. Kr. Ruiner vid byn Kokla. M. Pn N-n.
Plata’lea, Platalelnae, zool., se Ibisfåglar.
Platan, Pla’tanus, bot., släkte, som ensamt
bildar den mycket fristående fam.
Platana-ceae. Omfattar omkr. sex svårbegränsade
trädarter i Nordamerikas och Asiens
tempererade delar med spiralställda, handflikiga
blad och knopparna dolda i bladskaftens
urholkade bas. Blommorna äro enkönade, med
dubbelt hylle. De äro samlade i klotrunda
huvud på ett slakt, gemensamt skaft.
Frukterna äro nötter. Orientalisk p., P. orientalis,
vars femflikiga blad starkt påminna om
lönnens, odlas allmänt som parkträd i s. och
mell. Europa. Den grå ytterbarken flagrar
av, särskilt hos äldre träd, i tunna skivor,
varför stammen är fläckig. G. M-e.
Platanthèra, bot., se Nattviol.
PIa’tanus, bot., se Platan.
Plat du jour [pla dy $ö’r], fr., »dagens
rätt», en restaurangs specialrätt för dagen.
Plate, L u d w i g, tysk zoolog (f. 1862). Blev
1909 Haeckels efterträdare i Jena och har
fortsatt hans verk, om än med vida större
kritik och besinning. P. är en av vår tids
främsta företrädare för darwinismen i
traditionell mening. Bland hans verk må nämnas
»Anatomie und Phylogenie der Chitonen»
(1897), »Selektionsprinzip und Problem der
Artbildung» (1900; 4:e uppl. 1913),
»Verer-bungslehre» (1913). Led. av sv. Vet.-akad.
(1924). E-kN-d.
Plateau [-tå’], Joseph Antoine
Ferdinand, belgisk fysiker (1801—83). Blev
1835 prof, vid univ. i Gent, experimenterade
inom den fysiologiska optiken (blev i
samband härmed blind 1840) och med de kapillära
fenomenen. Ett av de många vackra försök,
som P. gjorde för att demonstrera
ytspänningens verkan, är känt som P 1 a t e a u s
försök och visar en kvantitet olja,
svävande i en vatten-spritblandning av därmed
exakt lika spec. v. Oljan antar sfärisk form
på grund av ytspänningen, och, bragt i
rotation, avsnör oljesfären en ring, som lätt
uppdelar sig i smärre oljeklot, roterande kring
centralmassan likt planeter kring en sol. J. T.
Plåten, von, till Sverige utgrenad, urspr.
tysk adelssläkt. Namnet förekommer i
Nordtyskland och särskilt på Rügen från
1200-talets mitt. Ätten var tidigt delad på olika
linjer; trol. hörde den svenska
medeltidsätten Plata till denna släkt. Från
lant-fogden på Rügen 1524—41 W il k en von
P till Granskewitz härstamma dels en från
1689 riksgrevlig tysk ätt, som från 1704
bär namnet Platen-Hallermund (till
denna hörde August von P.-Hallermund, se
d. o.), dels två linjer, som vid olika tillfällen
utgrenat sig till Sverige. Den ena av dessa
grenar introducerades på svenska riddarhuset
med fältmarskalken F. J. B. von P. (se nedan),
naturaliserad 1778 och frih. 1797. Hans son
B. B. von P. blev 1815 greve; den grevliga
grenen utdog 1888. Till den friherrliga
grenen hör frih. Carl Gustaf von P. (f.
1855 30/6), som efter tjänstgöring vid Skånska
dragonreg:tet och Livreg:tets dragoner blev
överste i armén 1911 och sedan 1925 är förste
hovstallmästare. Han har utgivit den
värdefulla monografien »Kungl. skånska
dragonregementets historia» (3 bd, 1901—26). —
Fältmarskalken F. J. B. von P:s kusin översten
Baltzar Achates von P. (1712—82)
naturaliserades som svensk adelsman 1751.
Hans son hovmarskalken Achates Carl
von P. (1752—1832) blev 1815 frih. enligt
R. F. § 37. — Litt.: Ph. Fr:son von Plåten
och Gösta L:son von Plåten, »Ätten von P.»
(1909); H. Schulman i Genealogiska
Samfundets i Finland Årsskrift 1919—20. B. H-d.
Plåten, Baltzar Bogislaus von. greve,
statsman, Göta kanals skapare (17 6 6 29/5—
1829 «/i2) ; se släktart. Genomgick
sjökadettskolan i Karlskrona, tog 1782 anställning som
styrman på ett handelsfartyg, trädde efter tre
års seglats på världshaven i tjänst vid
örlogs-flottan och deltog i flera expeditioner till
avlägsnare farvatten. Denna grundliga
utbildning gjorde P. till en vaken och oförvägen
sjöman och fick avgörande inflytande på hans
karaktärsdaning. Han deltog i 1788 års
fälttåg mot Ryssland, sårades vid Högland, blev
kort därefter vid linjeskeppet »Prins Gustafs»
erövring rysk fånge och vistades intill
krigets slut i det inre av Ryssland. Redan 1795
blev P. överstelöjtnant och generaladjutant
av flygeln, vann rykte som en driftig och
rivande sjöofficer med goda framtidsutsikter
men tog redan 1797 tjänstledighet och 1800,
med överstes namn, avsked ur krigstjänsten.
Som ägare av godset Frugården invid
Vänersborg visade sig P. nu ett årtionde som
en nitisk och insiktsfull jordbrukare, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
