Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plücker, Julius - Plym - Plymouth - Plymouthbröderna, Darbyister - Plymouth rock - Plys - Plysa - Plysch - Plysmaskin el. Plys - Plywood - Plzeň - Plåster - Plåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Plym—Plåt
1106
i Bonn. Genom framställningen av en
metod, som förenade det analytiska och
geometriska betraktelsesättets fördelar, bl. a.
genom användning av förkortade
betecknings-sätt för linjers och ytors ekvationer,
lyckades P. frigöra rumsstorheternas analytiska
uttryck från beroendet av koordinataxlarnas
läge. (K. Lmk.)
Plym (fr. plume, av lat. plüma,
fågelfjäder), hattfjäder, prydnadsfjäder; fjäder- el.
tagelbuske på militära huvudbonader. —
Strutsfjädrar skattas högst som p., särskilt
de vita ving- och stjärtfjädrarna av den
afrikanska strutshanen. Eftersökta äro även
marabustorkens stjärtfjädrar, hägerns
nackfjädrar, dels silvervita (»ägretter»), dels
svarta, och paradisfågelns förlängda (gula och
guldbruna) sidofjädrar. Enklare fjädrar —
oftast färgade — tagas i myckenhet från
andra fågelarter. — I den sv.
generalstabsuni-formens hattar burna blå och gula p. —
pa-nascher — äro strutsfjädrar. Fjädrar
bearbetas till p. genom att baddas i varmt
tvål-vatten, blekas med svavelsyra och krusas.
Se Hilda Ahnfelt, »Plymens historia» (1910).
— Om plymasch se Plumage.
Plymouth [pli’mop]. 1. Starkt befäst
sjöstad, stadsgrevskap i Devonshire, s. v.
England, vid Plymouth sound, en 4 km bred, av
höga kalkklippor omgiven vik av Kanalen;
näst Portsmouth Englands största krigshamn;
199,000 inv. (1929; civilbefolkning). P.
består av tre delar, det egentliga P., Devonport
och Stonehouse (inkorporerade 1914). En gren
av Plymouth sound, Cattewater (Plymes
estu-arium). bildar med Sutton Pool (fiskehamn)
och Mill bay handelshamn, en annan, Hamoaze
(Tamars estuarium), P:s krigshamn. P. är
rom.-kat. biskopssäte med katedral. Stadens
äldsta kyrka är S:t Andrew’s (från
1400-ta-let). Bland sevärdheterna märkas f. ö.
promenaden Hoe, citadellet (1666—70) samt de
gamla fiskarkvarteren med hus från 1400—
1600-talet. I Stonehouse ligga Royal William
victualling yard, kaserner och marinsjukhus,
i Devonport marinvarv och -dockor samt
Royal naval engineering college. P. är
vidare säte för ett havsbiologiskt laboratorium
och har stadsmuseum med konstgalleri. —
Staden driver betydande handel och har
reguljära båtförbindelser med alla världsdelar.
Utvandrarhamn. Fiskerier. Industrien om
fattar tvål-, kemiska och konstgödselfabriker.
P., i Domesdaybook Suton (sydstaden),
fick sitt nuv. namn 1439 (i samband med ett
privilegiebrev) och var särskilt på Elisabets
tid en viktig hamn. Under inbördeskriget på
1600-talet belägrades P. förgäves av
rojalis-terna. Under Vilhelms av Oranien regering
började skeppsvarven anläggas.
2. Stad i Massachusetts, U. S. A., vid P.
bay, s. ö. om Boston; 13,042 inv. (1930). P.
är den äldsta staden i Nya England och
uppstod av det nybygge, som grundades av
utvandrarna på »Mayflower» (se d. o.).
Plymouthbröderna [pli’mop-] (eng. Plymouth
brethren), en religiös sekt, även kallade D a
r-b y i s t e r, efter irländaren John Nelson
Darby (1800—82), som blivit engelsk
statskyrkopräst men 1828 lämnade sin tjänst och
förkastade både kyrka och prästämbete. Alla
yttre ordningar vore av ondo. Då Kristi
åter
komst var nära förestående, borde ingen ny
sekt grundas. Namnet »darbyister» avvisades.
Från 1840 gjorde Darby talrika
propagandaresor i Europa och Amerika. 1845 kom det
till en brytning mellan Darby och P. Dessa
vilja hålla sig till den verbalt inspirerade
bibeln allena. Sakramenten betraktas som
åminnelsetecken, ej som nådemedel. Bön och
skriftutläggning stå öppna för vilken
»broder» som helst. Höjdpunkten vid
sammankomsterna är »brödsbrytandet», då under djup
tystnad bröd och vin räckas från den ene till
den andre. Det starka eskatologiska intresset
är förenat med skarp kritik av kyrka, stat
och kultur. — I Tyskland, där darbyisterna
ha sitt centrum i Elberfeld. beräknades de
1907 till omkr. 3 000. I U. S. A. uppgåvos de
1906 ha 403 menigheter med 10,566 medl. —
Litt.: P. Scheurlen, »Die Sekten der
Gegen-wart» (4:e uppl. 1930), s. 157 ff. E.Nwn.
Plymouth rock [pliTnop rå’k], eng.,
hönsras, se Höns.
Plys, text., se Plysmaskin.
Plysa, text. 1. Uppluckra ullflockar före
kardningen (se Plysmaskin). — 2. Dets.
som noppning (se d. o.).
Plysch, tyg, vävt som sammet men med
längre hår. P., som kan vara av silke,
kamull el. bomull, brukas till draperier, möbeltyg
och kläder. Jfr S c h a g g.
Plysmaskin el. Plys, namn på
textilmaskiner, som ha till uppgift a) att befria
råbomull el. råull från inblandade lösa
föroreningar och uppluckra massan (jfr B o r
r-p 1 y s, »Reisswolf»); b) att i ullmassan
fördela den för kardningsarbetet behövliga
vätskan (inoljningsplys); c) att blanda olika
ullsorter (blandningsplys). G. H-r.
Plywood [plaPmod], eng., kryssfaner, se
F a n e r.
Plzen [plzänj], se Pilsen.
Plåster (lat. empla’strum), ett i köld mer
el. mindre hårt, i handens värme miuknande,
segt läkemedel för utvärtes bruk. P. beredes
antingen genom kokning av blyoxid med
någon olja el. genom sammansmältning i
vatten- el. ångbad av harts, vax, fett m. m. med
andra ämnen. På apoteket ha plåstren vanl.
formen av stänger. Det enklaste plåstret i
Sv. faimakopén är blyplåster, en förening
mellan blyoxid och oljans feta syror (se
Blyföreningar 2 och Bly plåster).
Om fabriksmässigt på tyg utbrett plåster
se Häftplåster. P. utbredas på tunt
skinn el. tätare tyg och användas till att
täcka över, hålla värme och skydda, till
att utöva tryck, fasthålla förband,
sammandraga gapande sårkanter etc.,
stundom även till att reta huden. Bland moderna
p. må nämnas plå ster m ull p rep ar a t,
på mjukt tyg utbredda p., i vilkas massa
uppges ingå kautschuk el. guttaperka, vanl.
jämte zinkoxid. P. anbringas ej direkt i sår
eller på hudlösheter. (C. G. S.)
Plåt. 1. Se F o t o g r a f i.
2. Utvalsad skiva av smidbar metall, ss.
järn och stål, koppar och mässing, zink, bly,
nickel, silver, guld. Allmännast använd är
plåt av järn el. stål; efter tjockleken
benämnes den grovplåt (över 5 mm), medelgrov p.
(3—5 mm), tunnplåt (under 3 mm); efter
användningsändamålet skiljer man emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
