Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. M. - p. n. b. - Pneuma - Pneumatisk - Pneumatiska verktyg - Pneumatisk grundläggning - Pneumatofor - Pneumatolys el. Pneumatolytisk mineralbildningsprocess - Pneumatolytisk - Pneumatomaker - Pneumokock - Pneumokonioser - Pneumon - Pneumoni - Pneumotorax - Pnom-penh - Pnyx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
P. M.—Pnyx
1110
P. M., förk. för lat. pontifex maximus,
överstepräst, för piae memoriae, i vänlig hågkomst
(i gravinskrifter), post meridiem, efter
middagen (e. m.), el. promemoria (se d. o.).
p. n. b., förk. för på nådigste befallning,
se Nådig.
Pnéu’ma, grek., ande; luft.
Pneumatisk (jfr Pneuma), innehållande
luft, särskilt komprimerad luft (pressluft,
tryckluft); driven av komprimerad luft, ev.
jämte förtunnad luft. — Tekniska
anordningar i mängd äro av pneumatisk karaktär.
Se Bergborrning, Dörrstängare,
Hjulring, Kompressor, Orgel samt
Pneumatiska verktyg och
Pneumatisk grundläggning. G. H-r.
Pneumatiska verktyg (jfr Pneumatisk)
el. Pressluftverktyg, verktyg, drivna
medelst komprimerad luft (jfr
Kompressor). De vanligaste äro nit- och
mejselhammare (se Hammare, sp. 410, och
N i t n i n g, sp. 1036). Andra hithörande
verktyg äro pneumatiska mo t hå 11, som
även användas vid nitning (för att hålla
fast niten under arbetet), pneumatiska
sandstampar, för sammanpackning av
sanden i gjutformar (se G j u t n i n g), p n e
u-matiska lyftanordningar (se
Lyft-cylinder) samt vibratorer, som på
formmaskiner ha till uppgift att försätta
modellplattan i vibration under formens
avlyftning. Konstruktionerna äro mycket
varierande. Bild 1
visar den enklaste,
som nyttjas för
mindre hammare
och vibratorer.
Pressluftens
inledande växelvis på
ena och andra si-
dan om kolven åstadkommes här av dennas
rörelse. Luften inträder i det av
ursvarv-ningen i kolven bildade ringformiga rummet
och går genom den ena av de två kanalerna
i omhöljet el. cylindern — alltefter kolvens
Bild 2. Presslufthammare i genomskärning. De längre
kanalerna äro för tydlighetens skull ritade vid sidan
om hammaren.
läge — fram till den ena el. andra ändan av
kolven. De båda kanalerna öppnas el. stängas
växelvis av kolven vid dennas rörelse. Den
förbrukade luften avgår genom två
avloppskanaler, placerade så, att de växelvis
avtäckas el. tillslutas av kolven. Vanl. förses dock
nit- och mejselhammare med en särskild
styranordning, ofta i form av en rörformig
differentialslid (se bild 2). — Jfr även
Bergborrning, sp. 1338 ff. O. B-n.
Pneumatisk grundläggning, metod vid
utförande av byggnadsgrunder under vatten, då
djupet till fast botten är avsevärt och
grunden måste föras genom mäktiga jordlager
samt länshållning från vatten ej är möjlig att
utföra. Man använder vid denna metod
sänk-brunnar (se Grundläggning, sp. 1121),
avslutade med en nedtill öppen, klockliknande
s. k. arbetskammare. Till denna äro anslutna
(i regel två) upptill slutna plåtrör (schakt),
vilka mynna ovanför vattenytan. Medelst
luftkompressor utpressas vattnet ur schakten
och arbetskammaren, från vilken då
erforderlig grävning och sprängning för brunnens
sänkning kunna utföras utan dykarhjälp.
Ut-vunna jord- och stenmassor upphissas genom
ett av plåtrören, det s. k. materialschaktet,
och uttransporteras ur detta över vattenytan.
Det andra plåtröret — personschaktet — är
huvudsaki. avsett för arbetspersonalens
befordran. Till vart och ett av de båda
schakten är ansluten en med dörrar till dessa och
den yttre omgivningen försedd, tät kammare
— luftsluss (se d. o. 1) —, genom vilken all
trafik sker.
Med hänsyn till lufttryckets fysiologiska
inverkan på människokroppen kan p. ej
verkställas till större djup under vattenytan än
omkr. 35 m (jfr Dykarsjuka). Denna
grundläggningsmetod, vilken i några få fall
— S:t Eriksbron och Årstabron i Stockholm
samt Norrköpings rådhus — tillämpats i
Sverige, är dyrbar och tillgripes endast när
enklare metoder ej kunna komma i fråga. N. R-n.
Pnéumatofor [-få’r], se Andningsrötter.
Pnéumatolys el. Pneumatolytisk
mineralbildningsprocess (av grek.
pnéu’ma, fläkt, väderpust, och ly’eln, lösa,
upplösa), mineralbildningsprocess, vid vilken
magmatiska gaser och ångor (agents
minérali-sateurs, se d. o.) spela en viktig roll. N. Zn.
Pneumatolytisk, se Pnéumatolys.
Pnéumatomäker (av grek. pnéu’ma, ande,
och ma’che, strid), förnekare av den Helige
andes väsensenhet med Fadern.
Pnéumoko’ck, Diploco’ccus pneumo’niae, se
Bakterier, sp. 741 och bild på plansch vid
sp. 732, samt Lungsjukdomar, sp. 355.
Pnéumokonioser [ ä’sor], se
Lungsjukdomar. sp. 357.
Pnéu’mon, grek., lunga.
Pnéumonl, lunginflammation, se
Lungsjukdomar, sp. 357.
Pnéumotoml, operation, varvid man genom
bröstväggen öppnar väg in i någon av
lungorna. Operationen gäller vanl. varbildning
(ab-scess el. gangrän, jfr Lungsjukdomar,
sp. 356—357). Svulster i lungan kunna
sällan avlägsnas operativt. A. Wstgn.
Pnéumotörax, luft el. gas i lungsäcken, se
Lungsjukdomar, sp. 358, och
Lungtuberkulos, sp. 364 ff.
Pnom-penh, huvudstad i Kambodja, Franska
Indokina, omkr. 300 km från Mekongs
mynning; 84.000 inv. (1926). öppnandet av
Me-kong 1908 för sjöfart har främjat P:s handel
(torkad fisk, ris, bomull, indigo m. m.). — P.
blev huvudstad 1886.
Pnyx, folkförsamlingsplatsen i det forna
Aten, en halvcirkelformig terrass v. om
Akro-polis med väldiga stödjemurar, till sin övre
del uthuggen i klippan; i dennas mitt en
altarformad upphöjning. I romersk tid
dyrkades här Zeus Hypsistos. M. Pn N-n.
Bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
