- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 15. Nygotik - Poseidon /
1113-1114

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Podetium - Podewils, Heinrich von - Podex - Podgorica - Podiceps, Podicipedidae - Podium - Podlachien el. Podlasien - Podmokly - Podocarpus - Podocnemis - Podofyllin - Podolien - Podostemonaceae - Podsol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1113

Podetium—Podsol

1114

Podetium, bot., se C 1 a d o n i a,

Podewils [på’-], Heinrich von, greve,
preussisk minister (1695—1760). Var
preussiskt sändebud i Köpenhamn 1728—29 och i
Stockholm 1729—30 samt från 1730 ledare av
utrikesärendena vid preussiska regeringen.
Han var förtrogen medhjälpare åt Fredrik II,
blev greve 1741 samt avslöt frederna i Breslau
1742 och Dresden 1745. — Till samma släkt
hörde greve Klemens von P. (1850—
1922), som 1902 blev bayersk kultusminister
samt 1903—12 var Bayerns utrikesminister
och ministerpresident. V. S-g.

Pödex, lat., anat., säte, ända.

Podgorica [på’dgåritsa], stad i Montenegro,
Jugoslavien, vid floden Moraca; 8,727 inv.
(1921). Montenegros kommersiella centrum,
viktig vägknut. Tobaksindustri. P. avträddes
1878 av Turkiet till Montenegro. I P. hölls
nov. 1918 en »stor nationalförsamling», som
26 nov. under militär påtryckning
proklamerade Montenegros uppgående i Jugoslavien.

Po’diceps, Podicipe’didae, zool., se Do
p-p i n g a r.

Po’dium, lat. (grek. po’dion), trappsteg,
trapplik upphöjning, estrad. — 1. På den
romerska teatern var p. den upphöjning, som
närmast omgav orchestran (se d. o.). Från ett
p. åsågo kejsaren och de förnäma
föreställningarna på cirkus el. amfiteatern. — 2.
Musikestrad; dirigentplats.

Podla’chien el. P o d 1 ä s i e n, po. Podlasie,
landskap i Polen, kring övre Narew och mell.
Bug; omfattar s. delen av nuv. vojevodskapet
Bialystok och n. delen av vojevodskapet
Lub-lin. Huvudort är Bialystok.

Podmokly [pådmåkli], ty. Bodenbach, stad
i n. Böhmen, Tjeckoslovakien, vid Elbe, mitt
emot Dècfn (Tetschen); 22,648 inv. (1930),
95 % tyskar (1920). Gränsstation på linjen
Prag—Dresden; betydande kemisk,
elektro-teknisk, metall- och livsmedelsindustri.

Podoca’rpus, bot., se Barrträd, med bilder.

Podoene’mis, zool., se Arrausköldpadda.

Podofyllln (lat. Resina podophyTli el.
podo-phylllnum), farm., hartsartat preparat, berett
ur en drog, som fås ur rotstocken hos
Podo-phyllum peltatum, en nordamerikansk ört av
fam. Berberidaceae. P. begagnas som
avfö-ringsmedel, mest i piller, ofta tills, m. aloe.
För stora doser framkalla förgiftning med
koliksmärtor. C. G. S.

Podolien [pådä’-], landskap i s. v. hörnet
av Ukraina; tillhör Rysslands bördigaste och
tätast befolkade trakter, bekant för sin
»svarta jord». Vinnitsa är den mest
betydande handelsstaden; landskapets gamla
huvudort är Kamenets Podolsk. P. kom med
Litauen till Polen. Vid Polens första delning
1772 kom en mindre del till Österrike, medan
Ryssland vid de senare delningarna 1793 och
1795 tog återstoden.

Podostemonäceae, egendomlig tropisk
växtfamilj, sannolikt
besläktad med
Rosa-ceae. Hithörande
växter sitta hårt
fastvuxna på stenar,
oftast i vattenfall och
forsar, och se ut som
levermossor. Bladen
äro mycket små och

sitta i två rader; de små blommorna skjuta
upp över vattenytan. G. M-e.

Podso’1, eg. »askliknande jord», benämning
på den s. k. klimatiska jordmånstyp (se
J ordarter), som härskar i Sverige utom
i vissa sydliga trakter
och dessutom inom
mycket stora delar
av de tempererade
zonerna, där klimatet
är relativt kallt el.
mycket
nederbörds-rikt. P. är ett
vidsträckt begrepp, som
omfattar mycket
olikartade jordmåner,
vilka dock alla äga
vissa gemensamma drag:
markprofilen kan
uppdelas i tre skikt el. s.
k. horisonter (se bild).
Denna skiktning är
resultatet av kemiska,
fysiska och biologiska
processers inverkan
på marken.

överst i en podsolprofil träffas
eluvialhori-sonten, vanl. betecknad med A. Oftast kan
denna uppdelas i råhumustäcke, Ai (se H
u-musämnen), och blekjord, A2 (se bild),
vilken senare har en gråvit färg. Stundom
kan en sådan uppdelning ej genomföras. A
består då av ett enhetligt, grått, något
hu-musblandat lager. Eluvialhorisonten har
urlakats på en mängd beståndsdelar, dels
humusämnen, dels mineralämnen, vilka frigjorts
genom kemisk vittring. Den är fattig på
kolloida ämnen liksom på växtnäringsämnen.
Under A träffas den s. k. illuvialhorisonten,
B, som anrikats på åtskilliga beståndsdelar
och vars färg oftast är roströd, -gul el. -brun
av utfällda järnföreningar (järupodsol) el.
stundom brunsvart av utfällda humusämnen
(humuspodsol). Järnpodsol träffas på torra
och friska marker, där grundvattenståndet är
relativt lågt. Humuspodsol förekommer
företrädesvis på fuktiga ställen, där
grundvattnet står nära markens yta. B är rikt på
utfällda kolloider (humusämnen, järn- och
aluminiumföreningar m. fl.). Dessa härröra till
största delen från A och ha transporterats
därifrån med det nedsipprande
nederbördsvatt-net. Utom kolloider ha även adsorberats små
mängder baser, ss. kalk och kali, vilka kunna
tjäna växterna till näring. Kolloiderna göra
B mera vattenkvarhållande än A, och
växt-rötterna söka sig därför med förkärlek till B,
där de även finna mera näringsämnen.
Stundom kan B vara förhårdnat till en
sandstens-liknande massa, ortsten (ty. Ortstein) el.
skenhälla, som stundom (dock sällan i Sverige)
kan vara till hinders för vegetationen.
Under B kommer den tredje horisonten, C, d. v. s.
det av de podsolerande processerna nästan
oberörda underlaget el. jordarten.

P:s naturliga vegetation är skogar (i
synnerhet barrskogar) men även hedar och vissa
fuktiga växtsamhällen. Genom urskiljande
av olika podsolvarianter har man i Norrland
fått vissa riktlinjer för bedömande av
skogsmarkens kvalitet. I den odlade jorden
omblandas vid plöjningen den ursprungliga pod-

Typisk podsolprofil från
en norrländsk granskog
med markvegetation
företrädesvis av blåbärsris.

Podostemon subulatus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdo/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free