Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Poincaré, Raymond - Poinciana - Poinsettia - Poinsot, Louis - Point - Point de Galle - Point d’honneur - Pointe - Pointe-à-Pitre - Pointer - Pointering - Pointillé - Pointillism - Point Loma - Poiré, Emmanuel (Caran d’Ache) - Poisson, Raymond - Poisson, Siméon Denis - Poissy - Poitevin, Alphonse Louis - Poitiers - Poitou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Poinciana—Poitou
1126
7 :e del (1931) hunnit fram till slutet av 1915.
P. har även utgivit en framställning av
världskrigets utbrott, »Les origines de la guerre»
(1921), samt i bokform publicerat en del
politiska tidskriftsartiklar. L-ts.
Poinciana, bot., se F 1 a m b o y a n t.
Poinse’ttia, bot., se E u p h o r b i a.
Poinsot [pcoäså’]. Louis, fransk
matematiker (1777—1859). Blev 1809 prof, i matematik
vid École polytechnique i Paris och var sedan
1843 medlem av Bureau des longitudes. P.
bidrog väsentligt till mekanikens utveckling
genom den rent geometriska metod, som han
angav för lösningen av problem ang.
kroppars rotation, samt genom att vid
härledningen av mekanikens grundläggande satser
utgå från teorien för kraftpar. Inom den rena
matematiken behandlade han företrädesvis
talteorien samt teorien för polygoner och
poly-edrar, vilken sistnämnda teori av honom
utbildades genom införande av de s. k.
stjärn-polyedrarna (se P o 1 y e d e r). Bland P:s
skrifter må nämnas »Éléments de statique»
(1804; ll:e uppl. 1872). I. F.*
Point [pcoå], fr., punkt, poäng (se d. o.).
Point de Galle [pmå’ do ga’l], se G a 11 e.
Point d’honneur [pcoä/ dånö’r], fr.,
hederskänsla.
Pointe [pcoåt], fr., spets, udd. Jfr Poäng.
Pointe-ä-Pitre [pcoü/t-a-pFtr], största
staden i franska kolonien Guadeloupe, på s. v.
kusten av Grande-Terre; 26,455 inv. (1926).
Hamnen är en av Antillernas vackraste och
mest besökta. Export av socker m. m.
Pointer [päPnto], eng., se Hundraser,
med bild 40 på pl.
Pointéring [poäij-], se Poängtering.
Pointillé [pcoåtije’], fr. (av pointe, spets,
udd), el. Au pointillé, ett målnings-,
tecknings- el. gravyrmaner med fina punkter.
Pointilli’sm [poäptil-] (av fr. point, punkt,
prick), en teknik att ansätta färg på duk som
punkter, klickar eller korta streck (petits
points). Sitt namn fick förfaringssättet först
på 1880-talet, då neoimpressionisterna (se
Ne oimpressionism) förenade p. med
sin estetik. På lämpligt avstånd betraktade,
sammansmälta färgfläckarna för ögat. E. L-k.
Point Loma [påPnt lå’ma], i Stilla havet
utskjutande udde, sydligaste punkten på U.
S. A:s v. kust, vid staden San Diego,
Kalifornien. Där ligger egendomen Point Loma
homestead, sedan 1900 internationellt
högkvarter för Universella broderskapet och
Teosofiska samfundet. O-m.*
Poiré [pmare’], Emmanuel, fransk
tecknare (1858—1909). Var född i Moskva av
franska föräldrar, kom till Paris 1874 och
blev under märket C a r a n d’A c h e
(karan-da’sj, ett turkiskt lånoi d i ryskan, betyder
blyertspenna) en av sin tids främsta
karikatyrtecknare. P:s område som tecknare
sträcker sig från godmodig grotesk till de
giftigaste hatbilder. Under Dreyfusprocessen 1898
överträffade han sig själv som upphetsare
(en mängd teckningar i tidningen Psst! s. å.
— han medverkade f. ö. i Chat Noir, Le
Rire, Le Figaro, La Vie Parisienne m. fl.
tidningar). Militära typer voro ett av hans bästa
områden — skuggspelet Napoleonsepopéen
erbjöd storartade masseffekter i litet format.
Se C. Laurin, »Skämtbilden» (1908). G-g N.
Poisson [pcoaså’], Raymond, fransk
skådespelare och lustspelsförfattare (1633—90).
P. var från 1652 anställd vid teatern i Hötel
de Bourgogne i Paris, kom efter Molières död
till Théätre Guénégaud och med dess sällskap
1680 till den nyskapade Comédie franyaise.
P:s namn är oupplösligt förenat med
lustspelets tjänartyp Crispin (se d. o.), som han
gjorde till sin och som efter honom övertogs
av hans son P a u 1 P. och sonson
Frangois-Arnould P. (d. 1753). G. K-g.
Poisson [pcoaså’], S i m é o n D e n i s, fransk
matematiker (1781—1840), var sedan 1809
prof, vid École polytechnique. P. lade den
matematiska grunden för elektriciletsläran och
magnetismen samt utvecklade integralteorien
och teorien förde Fourierska serierna (se d. o.).
Särskilt berömda äro hans undersökningar
över planetsystemets stabilitet. K. Lmk.
Poissy [pcoasi’], stad i fr. dep. Seine-et-Oise,
vackert belägen vid Seine och järnvägen Paris
—Rouen; 9,709 inv. (1926). Där hölls 9 sept.—
9 okt. 1561 i konung Karl IX :s närvaro ett
berömt religionssamtal mellan katolska och
protestantiska teologer (Lainez, Béza m. fl.).
Poitevin [pcoatvä’], Alphonse Louis,
fransk kemist (1813—82), uppfann 1855
pigmenttryck och ljustryck (se dessa ord).
Poitiers [pcoatie’], huvudstad i fr. dep.
Vi-enne, fordom huvudstad i prov. Poitou, vid
järnvägen Paris—Bordeaux, på en av floden
Clain och dess biflod Boivre nästan h. o. h.
kringfluten kalkstensplatå; 42.347 inv. (1926).
Säte för univ. (gr. 1431; 1,862 stud. 1929),
biskop och appellationsdomstol. Genom sina
byggnadsverk är P. en av Frankrikes
intressantaste städer. Sevärda äro kyrkorna
Notre-Dame-la-grande (kor från 1000-talet; se
Fransk konst, bild 12), S:t-Hilaire,
S:te-Radegonde (gr. på 500-talet), katedralen
S:t-Pierre, förenad med baptisteriet S:t-Jean (möjl.
Frankrikes äldsta kristna byggnad), Palais
de justice och de arkeol. museerna. — P. var
under den romerska tiden en betydande plats,
huvudort för de galliska piktaverna (därav
namnet). Slätterna kring P. äro ett gammalt
slagfält. Vid Vouillé besegrade Klodvig 507
Alarik II och vid Moussais-la-Bataille 17 okt.
732 Karl Martell araberna. I hundraårskriget
vunno engelsmännen under »Svarte prinsen»
19 sept. 1356 vid Maupertuis en stor seger
över fransmännen under Johan II, som
tillfångatogs. Genom ediktet i P. (17 sept. 1577),
som gav hugenotterna betydande fördelar,
slutade sjätte hugenottkriget. M.;Ä. S-n.
Fransk familjegrupp. »Lilla Lianette, skulle du inte
låta herr Alfred höra det där vackra stycket, du vet,
’Jungfruns bön’ ?» Teckning av Caran d’Ache.
Poitou [pcoato’], fordom prov, i s. v.
Frankrike, motsvarar de nuv. dep. Vienne, Deux-1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
