Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Historia - Litteraturanvisningar - Polenta - Polenz, Wilhelm von - Polera - Polerduk - Polerfil - Polering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Polenta—Polering
1170
terna för oberoende och de polska ländernas
förening. De senares ledare, Poplawski,
Ba-licki och Dmowski, förebyggde 1905 de
oroligheter Jözef Pilsudski sökte anstifta.
Under världskrigets början stödde minoriteten
Pilsudskis legioner, medan de flesta höllo ut
i opposition mot de ockuperande tyskarna.
Genom en proklamation av 5 nov. 1916 lovade
centralmakterna bygga upp en polsk stat och
avstodo i någon mån åt av dem beroende
organ (provisoriska statsrådet,
regentskaps-rådet) skolväsen och rättskipning. Efter
revolutionen erkände även Ryssland P:s
oberoende (30 mars 1917), och president Wilson
upptog P:s återupprättande bland sina 14
punkter. Vid världskrigets slut existerade
legionerna ej längre, men i stället uppstod i
Frankrike en armé under general Haller, och
den över denna förfogande Polska
nationalkommittén erkändes av ententen som
representant för en allierad makt. Krakau
befriade sig 30 okt. 1918 från österrikarna,
War-schau 11 nov. från tyskarna och Poznan 27
dec.; kampen om Lemberg, som österrikarna
givit rutenerna, varade ända till juni 1919.
På grundval av traktaten i Versailles 28
juni 1919, i P:s namn undert cknad av R.
Dmowski och I. Paderewski, återupprättades
P. med tillträde till havet. Segern över
bolsje-vikerna vid Warsehau 15 aug. 1920 ledde
indirekt till besittningen av Vilna och Lemberg
(fred med Ryssland i Riga 18 mars 1921), och
en ansenlig del av Oberschlesien uttalade sig
1921 för anslutning till P. ’se vidare ovan, sp.
1159). I det av kriget härjade landet
unn-byggdes under tiden den nya staten med
Pilsudski (se d. o.) som förste riksföreståndare.
17 mars 1921 genomfördes en
republikansk-demokratisk författning och 1924 en riktig
statsbudget. Det saknades en stark regering,
ty under striderna om agrarreform och
sociallagstiftning underkastade sig
vänsterminoriteten ogärna majoriteten. Maj 1926 gjorde
Pilsudski med hjälp av armén och stöd av
socialister och radikala en statskupp och
ryckte efter blodiga strider till sig en nästan
diktatorisk makt. W. K-i.
Litt.-anvisningar. E. Wunderlich, »Handbuch
von P.» (Kongresspolen; 1917); »Nationernas
bibliotek», utg. av M. Ehrenpreis och A. Jensen,
d. 2, »Polackerna» (1918); »P.», utg. av R.
Essen (1926); »Almanach polonais» (s. å.); W.
Nal-kowski, »La Pologne. Entité géographique»
(s. å.); M. Orlowicz, »Guide illustré de la
Pologne» (1927); »La Pologne contemporaine»,
samlingsverk, utg. av Wiener Allgemeine
Zei-tung på fr., eng. och ty. (s. å.); H.
Lewan-dowski och P. Sowa, »P. Land, Leute,
Wirt-schaft, Handel» (1930). — Historia. Utom
sammanfattande polska arbeten av
Bobrzyn-ski, Smolenski, Kutrzeba, Sobieski,
Szuj-ski m. fl. och samlingsverket »Encyklopedya
polska», avd. V (2 dir, 1920—23), må nämnas
H. Grappin, »Histoire de la Pologne» (1922);
E. Hanisch, »Die Geschichte Polens» (1923);
C. Smogorzewski, »La Pologne restaurée»
(1927); K. Völker, »Kirchengeschichte Polens»
(1930); W. Konopczynski, »Le liberum veto»
(1930). — Svenska arbeten av bl. a. H.
Alm-quist (»Den politiska krisen och konungavalet
i Polen år 1587», 1916, m. fl.), S. Tunberg
(»Sigismund och Sverige 1597—1598», 2 dir,
1917—18, m. fl.), O. Walde (»Storhetstidens
litterära krigsbyten», 2, 1920), A. Nyström
(»P. förr och nu», 1925, m. fl.) och H. Stålhane
(»Polsk-ryska kriget 1920», 1930). Se även
X. Liske, »öfversigt af den polska
litteraturen med särskildt afseende på den svenska
historien» (i Historiskt Bibliotek 1875—79), och
S. W^dkiewicz, »La Suède et la Pologne»
(bibliografi, 1918).
Pole’nta, it., gröt, beredd av majsmjöl el.
majsgryn. Kallnad, blir denna gröt styv; den
skäres då i skivor och stekes (tills, m. riven
ost) i smör. P. är en italiensk nationalrätt.
Den lagas även av riven potatis och av
kastanjer. D-e.
Polenz [på’lonts], Wilhelm von, tysk
författare (1861—1903). P. stod under
påverkan av Zola, i vars sociala, didaktiska
romanform han skildrade landsbefolkningen i
hembygden, Sachsen, med den kärleksfulla
otillfredsställdhetens skarpblick. Skr.: »Der
Biitt-nerbauer» (1895), »Der Grabenhäger» (1898),
»Thekla Lüdekind» (1900), »Wurzellocker»
(1902), »Glückliche Menschen» (1905), »Das
Land der Zukunft» (1903; »Framtidens land»,
1905), om Förenta staterna, m. m. R n B.
Polera, åstadkomma en jämn och glänsande
yta på ett hårt föremål; (bildligt) hyfsa, göra
städad el. hövisk. Jfr Polering. G. H-r.
Polerduk, duk av linnelärft el. liknande
vävnad med därpå genom lim el. annat
bindemedel anbragt polerpulver (av glas,
karborun-dum, sand, smärgel el. dyl.). Jfr
Sandpapper och Smärgelpapper. G. H-r.
Polèrfil, se F i 1 och Polering.
Polering (jfr Polera), borttagande av
ojämnheter och upphöjningar på en yta.
Denna behandlas med polermedel och
åtföljande slipning mot läder, sämskskinn, trä,
filt, borstrand el. annat lämpligt material.
Polermedlen bestå i allm. av ett
pulverise-rat. hårt mineraliskt ämne, antingen enbart
(polerpulver) el. uppblandat med flytande till
halvfasta beståndsdelar (polerkräm, -pasta,
-tvål). — Ett mycket använt polerpulver är
s. k. p o 1 e r r ö 11 (se C r o c u s). För
polering av järn och stål användas även smärgel,
pimsten, karborundum, tennaska, grafit och
träkol, för polering av andra metaller trippel,
kiselkrita, kimrök, benaska. skiffermjöl,
mag-nesia, wienerkalk och krita. Glas poleras med
polerrött el. mot skivor av kork, trä el. tenn.
Mycket hårda mineral, ss. ädelstenar, poleras
med diamantpulver el. karborundum.
Polerkräm (polerpasta och -tvål) består av
polerpulver, inarbetat i en beredning av tvål, samt
diverse feta ämnen (bomolja, olein, vaselin,
ister), ofta med tillsats av sprit. Se även
Polerskiffer.
Ofta begagnas vid p. en roterande
poler-skiva, i kanten beklädd med något av nämnda
slipmaterial (p o 1 e r m a s k i n).
Nedpress-ning av mycket små ojämnheter åstadkommes
genom att ytan bearbetas med särskilda
verktyg (polerstål, polerfil, polersten, kratsborste
av metall- el. glastrådar). — Ett särskilt
slags p. bibringas trä. Träytans glans
åstadkommes genom bestrykning med något medel,
som ger en glänsande yta. Jfr Bona,
Fernissa och Polityr. För p. av stålsaker
i hästmunderingen nyttjas polerkedja el.
polermatta, en avlång el. kvadratisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
