Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polisförseelser - Polishundar - Polisinstruktion - Polisintendent - Poliskammare - Poliskollegium - Poliskommissarie - Polismuseer, Kriminalmuseer - Polismästare, Polisnämnd - Polisonger - Polispiket - Polisskola - Polistes - Polisunderrättelser - Polisundersökning - Polisuppsikt - Politesse - Politi - Politieborgmästare - Politieförvaltningsrätt - Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Polishundar—Politik
1180
fara för ett allmänt el. enskilt rättsskyddat
intresse, likväl äro under straffhot förbjudna,
därför att sådana handlingar befunnits ofta
medföra dylik skada el. fara (t. ex.
skottlossning i stad, velociped- el. automobilåkning på
förbjuden väg el. med förbjuden hastighet).
Enl. sv. rätt saknar begreppet p. lagteknisk
betydelse. Det är dock vanligt att såsom p.
beteckna sådana brott, över vilka
polisdomstol el. poliskammare äger döma. Även
kunna till p. hänföras sådana med böter
straffbara gärningar, som enl. 1931 års
lagstiftning om dagsbotssystemet äro undantagna
från dettas tillämpning. R. B-l.
Polishundar. Sedan längre tid tillbaka
användas i de flesta kulturländer särskilt
dresserade hundar i polisens tjänst. P:s arbete
är mångsidigt. Sålunda användas de att
uppspåra förbrytare och anfalla dessa, om de
sätta sig till motvärn, uppsöka gömt
tjuvgods, spåra från hemmet avvikna personer
(t. ex. då självmord misstänkes el. det gäller
vilsegångna barn). Vidare utgöra dessa
hundar, genom sin vaksamhet och sina skarpa
sinnen, ett gott skydd åt nattetid på farliga
platser patrullerande polismän. Som p. lämpa
sig flera raser; huvudsaki. användas
aire-daleterrier, dobermannpinscher, rottweiler o h
vissa spetsformer, ss. tysk fårhund, samt
korsningsprodukter mellan dessa raser. — Jfr
W. Törnqvist, »Polishunden» (1914). G. G.*
Polisinstruktion. Enl. 1925 års
polislagstiftning (se Polis) skall för
polispersonalen inom varje polisdistrikt, resp, för
varje landstingsområde, som organiserat
po-lisavd., finnas en av vederbörande
länsstyrelse med ledning av ett normalregl.
utfärdad instruktion. S. Li.*
Polisintendent, en i vissa städer närmast
under polischefen ställd polistjänstemän.
P. finnas i Stockholm och Göteborg.
Poliskammare, en i vissa större städer
inrättad polismyndighet av delvis olika
karaktär. P. finnes i Stockholm, där den utgör en
del av överståthållareämbetet för
polisärenden, Göteborg, Malmö, Norrköping,
Eskilstuna, Karlskrona och Örebro.
Poliskollegium, Poliskommissarie, se Polis.
Polismuseer, K r i m i n a 1 m u s e e r, ha
inrättats i de flesta länder, det största i
Berlin. P. innehålla dels historiska avd., dels
samlingar av förbrytarredskap och
brottmåls-utredningar, identifieringsmaterial m. m. P
o-lis- och kriminal museet i
Stockholm inreddes 1912 i polishuset på
Kungsholmen.
Polismästare, Polisnämnd, se Polis.
Poliso’nger (eng. whiskers, fr. favoris),
kind skägg.
Polispiköt, en sammandragen mindre
polisstyrka, städse beredd att efter ingången
rekvisition utrycka till plats, där av ett eller
annat skäl polispersonal erfordras el. behöver
förstärkas. E. Hn.
Polisskola, utbildningsanstalt för
innehavare av befattning vid polisväsendet. Enl.
1925 års polislagstiftning kunna till vissa
befattningar vid polisväsendet ej förordnas
andra än sådana, som genomgått högre el.
lägre klassen i en av staten el. enl. K. m:ts
förordnande av viss kommun bekostad
polisskola (jfr Polis). S. Li.*
PolBstes, zool., se G e t i n g a r.
Polisunderrättelser, en publikation, som
på grund av k. br. 1 juni 1877 sedan 1878
utges i Stockholm under inseende av
Stockholms polisstyrelse. Skriften, som utkommer
dagl. i kvartformat av olika sidotal, har
karaktären av tjänstemeddelande och utdelas
till polistjänstemän och fängelsedirektörer
inom riket. P. innehåller efterlysningar,
meddelar uppgifter om efterlysta och lösdrivare,
om stulna saker o. s. v. (E. Hn.)
Polisundersökning, se Förberedande
undersökning.
Polisuppsikt, jur., den särskilda tillsyn från
polismyndigheternas sida, som vissa personer
underkastas i den allmänna ordningens och
säkerhetens intresse. Dylik tillsyn
förekommer i talrika länders lagstiftning. I Frankrike
och Tyskland ådömes p. i sammanhang med
straffet för en mängd grövre. brott, stundom
även för bettlande och lösdriveri. I England
fick p. en i viss mån annan användning i
sammanhang med progressivsystemet för
frihetsstraff (se d. o.). Det sista stadiet av
straffverkställigheten bildas enl. detta system av
den villkorliga frigivningen. Den sålunda
fri-givne ställdes därvid under
polismyndighetens särskilda uppsikt med viss
anmälningsskyldighet mot denna. Från England har
sedan detta system av p. samtidigt med
villkorlig f r i g i v n i n g (se d. o.) upptagits
i de flesta länder, väsentligen även i Sverige.
Däremot ha dock gjorts allvarliga
anmärkningar, bl. a. därför att sådan p. ofta är
hin-derlig för den frigivnes fortkomst. Man
strävar i nutiden till andra former för en sådan
tillsyn, och enl. den i Sverige numera
gällande lagstiftningen bör denna icke anförtros
åt polismyndighet, om lämpligare
tillsynings-man kan erhållas. Ännu förekommer i
Sverige p. för lösdrivare (däribland
prostituerade kvinnor), vilka dömts till tvångsarbete
i sex månader el. däröver, under de närmaste
två åren efter frigivandet. (R. B-l.)
Politesse [-tä’s], fr., belevenhet, artighet.
Politl (av grek. politel’a, statsförvaltning,
en stads el. stats ordning), jur., statens inre
förvaltning; i modern betydelse vanl.
förvalt-ningsanordningar i form av normgivning el.
myndighetsåtgärder till skydd för intressen,
som det överensstämmer med statens uppgift
att efter rättvisa och billighet reglera. Man
skiljer stundom mellan personpoliti (t.
ex. samhälleliga skyddsåtgärder för individen
mot fattigdom, sjukdom o. s. v.), s o c i
alpo 1 i t i (anstalter för hälso- och sjukvård,
arbetsförmedling el. dyl.), näringspoliti
(kontroll över tillverkning och försäljning av
vissa varor m. m.), kulturpoliti
(forn-minnesvård, naturminnesvård m. m.), s a
m-färdspoliti (t. ex. åtgärder för
trafikreglering) samt allmän ordningspoliti
el. polisverksamhet. Ordet politi har på
senare tid i många fall utbytts mot »vård»,
t. ex. i hälsovård och sjukvård. Rid.*
Politieborgmästare [-li’ts-], se
Borgmästare.
Politlförvaltningsrätt, se
Förvaltningsrätt.
Politik (av grek. politiko’s, angående stat
el. stad, vilka begrepp för grekerna urspr.
sammanföllo och därför hade det
gemensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
