Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politik - Politika - Politiken (svensk tidning) - Politiken (dansk tidning) - Politiker - Politikollegium - Politilagstiftning - Politimål - Politirätt - Politis, Nikolaos - Politisera - Politisk - Politiska förbrytelser - Politisk agent - Politisk ekonomi - Politisk geografi - Politisk historia - Politisk Årsbok - Politi-, ämbets- och byggningskollegium - Polityr - Politzer, Adam - Polivanov, Aleksej - Polívka, Jiří (Georg) - Poliziano, Angelo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Politika—Poliziano
1182
ma namnet po’lis) betyder dels teori om
staten, dels praktisk verksamhet i statslivet.
Hos Aristoteles menades med politika’ (neutr.
plur. av politiko’s) alla slags vetenskapliga
undersökningar om staten. Så är även
vanligt i franskan och engelskan (fr. la Science
politique, eng. politics), medan ty. Politik
närmast betyder statskonstlära, läran om
huru statslivet bör gestaltas. Én teoretisk
undersökning av dess faktiska gestaltning
ges av statsrätten och. enl. svenskt
akademiskt språkbruk, statskunskapen. I
sin praktiska betydelse är p. en verksamhet
med syfte att ge riktning åt statslivet inåt
(inrikespolitik, socialpolitik m. m.) och utåt
(utrikespolitik, kolonialpolitik, delvis också
handelspolitik, tullpolitik o. s. v.). S. B.*
Poli’tika, tidning i Belgrad, gr. 1904,
Jugoslaviens största.
Politiken, 1916—17 namn på Folkets
Dagblad Politiken (se d. o.).
Politiken, dansk tidning, som utkommer i
Köpenhamn sedan 1 okt. 1884. Under
redaktörerna V. Hörup (1884—1901), E. Brändes
(1901—04), H. Cavling (1904—27) och O.
Rode (från 1927) har P. varit organ för den
radikala vänstern och tidtals intagit en
ledande ställning i pressen. P. E-t.
Politiker, person, som ägnar sig åt politisk
verksamhet.
Politlkoliegiuin, se Handels- och E k
o-nom ikollegium.
Politllagstiftning, se P o 1 i t i och
Ekonomisk lagstiftning, sp. 501.
Politlmål, se E k o n o m i m å 1.
Politlrätt, se Näringslagstiftning.
Poli’tis, N i k o 1 a o s, grekisk lärd och
politiker (f. 1872). Var 1898—1903 prof, i
internationell rätt i Aix, 1903—10 i Poitiers och
1910—14 i Paris, var 1916—20 samt 1922
grekisk utrikesminister och är f. n. sändebud
i Paris. P. deltog i fredskonferensen 1919
och har sedan spelat en framträdande roll i
Nationernas förbund, där han gjort sig
bemärkt genom omfattande folkrättsliga
insikter och en flödande vältalighet. Särskilt
var P. verksam vid tillkomsten 1924 av det
s. k. Genèveprotokollet (se d. o.). Han har
utgivit flera arbeten i internationell rätt,
bl. a. »La justice Internationale» (1924) och
»Les nouvelles tendances du droit
interna-tional» (1927). A. A-t.
Politisera, orda om statsangelägenheter.
Politisk, hörande till politik (som teori
eller som praktisk verksamhet) eller till
statslivet (i motsats till andra samhällsföreteelser;
jfr Social); stundom = förslagen, försiktig.
Politiska förbrytelser, jur. Såväl i
straffrätten sorn i utlämningsrätten finnas speciella
regler rörande förbrytelser av politisk natur.
Så har man stundom i strafflagarna för
dylika brott uppställt en särskild art av
frihetsstraff, custodia honcsta (se d. o.), vilken man
dock numera anser böra äga ett väsentligt
vidsträcktare användningsområde.
Inom utlämningsrätten gäller, i motsats
till en äldre åskådning, numera allmänt den
regel, att utlämning ej må ske för p., tidigast
lagfäst i Belgien 1833. Klart är, att de brott,
som äro straffbara endast såsom gärningar,
riktade direkt mot staten, dess integritet,
författning el. högste representant, d. v. s.
som egentliga statsförbrytelser (s. k.
absolutpolitiska brott), icke böra vara föremål för
utlämning. Svårighet möter beträffande s. k.
relativtpolitiska brott, t. ex. mord, rån och
stöld, som tillika innefatta en
statsförbrytelse el. företagits i samband med el. i
ändamål att främja en sådan. Härutinnan ha
inbördes ganska olika begreppsbestämningar
funnit förespråkare. Den svenska rätten har,
enl. schweiziskt mönster, ej i lag;n tagit
ställning därtill utan medger utlämning, om
gärningen i det särskilda fallet av Högsta
domstolen prövas övervägande äga
karaktären av ett icke politiskt brott. Såsom
politiskt brott skall i intet fall anses mord,
mordförsök el. dråp på främmande statsöverhuvud
el. någon till en främmande suveräns familj
hörande person. Jfr U 11 ä m n i n g. R. B-l.
Politisk agent (eng. political agent),
brittiska (el. anglo-indiska) regeringens
representant i vissa indiska vasallstater.
Politisk ekonomi (eng. political economy),
dets. som nationalekonomi (se d. o.).
Politisk geografi, se Geografi, sp. 539.
Politisk historia, se Historia, sp. 1058—59.
Politisk Årsbok, en följd skrifter, från 1911
utg. av Allmänna valmansförbundets
riksorganisation. De ha innehållit redogörelser
för riksdagens förhandlingar och andra
tilldragelser av politisk innebörd, utredande el.
polemiska uppsatser i allmänna frågor m. m.
Fr. o. m. 1925 har denna serie endast utgivits
under valår, då under titeln »Politisk
val-handbok».
Politl-, ämbets- och byggningskollegium, se
Handels- och ekonomikollegium.
Polityr. 1. För träpolering avsedd
spritfernissa, bestående av en färglös el.
brunfär-gad lösning av schellack i sprit. Jfr
Fernissa. — 2. Belevenhet, hyfsning.
Politzer [på’-], Adam, öslerrikisk
öronlä-kare (1835—1921). Var 1871—1908 prof, i
öronsjukdomar vid univ. i Wien. Han ansågs
vara sin tids förnämste öronläkare och skrev
bl. a. »Lehrbuch der Ohrenheilkunde» (1878;
5:e uppl. 1908) och »Geschichte der
Ohrenheilkunde» (2 bd, 1907—13). R. T-dt.*
Poiivanov [paliva’nof], Al ek sej, rysk
militär (1855—1920). Var 1906—12
krigsmi-nistersadjoint, blev 1914 vid världskrigets
utbrott chef för en armékår och var juni
1915—mars 1916 krigsminister, som sådan
energiskt verksam för ammunitionsfrågans
lösning. April 1916 fick han ånyo ett
frontbefäl; han anlitades efter bolsjevikregimens
införande som militär sakkunnig.
Polfvka [på’lifka], J i f f (Georg), tjeckisk
filolog (f. 1858), prof, i slavisk filologi vid
Prags tjeckiska univ., folkdiktsforskare,
dia-lektolog och litteraturhistoriker. Bland hans
huvudarbeten må nämnas analytiska
editioner av tjeckiska, märiska och slovakiska
folksagor samt en bearb. av »Anmerkungen zu
den Kinder- und Hausmärchen d r Brüder
Grimm» (4 bd, 1913—30; tills, m. J. Bolte).
Bibliogr. av J. Horäk (1918). C. T-t.
Poliziano [pålitsia’nå], A n g e 1 o, italiensk
skald och humanist (1454—94). Knappt
femtonårig diktade P. sina berömda »Stanze per
la giostra di Giuliano de’ Medici» och
ader-tonårig dramat »Orfeo», som förebådar såväl
renässansens herdedrama som den moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
