Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pollen, Ståndarmjöl, Frömjöl - Pollenanalys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Pollenanalys
1186
(hos skogsförgätmigej, Myosotis silvatica) och
220 y (hos pumpa, Cucurbita pepo). I
allmänhet är diametern 50 p. För en befruktning hos
Bild 2, Pollenkorn hos desmeknopp, Adoxa
moscha-tellina, med vegetativ och generativ cell, resp,
spermakärnor.
fröväxterna fordras, att p. överföres till
honorganen, men pollenkornen äro dock icke
hanliga könsceller utan ett slags sporer, direkt
jämförbara med mikrosporerna hos
hetero-spora ormbunkar (se d. o.). Pollenkornen,
som bildas genom en karakteristisk
reduktions- och fyrdelning (tetraddelning) av stora,
plasmarika s. k. pollenmod erceller,
ha en tvåskiktad vägg; det yttre skiktet,
e x i n e t, är tjockast, kutiniserat, ofta
skulpterat med taggar, fåror och porer, det inre,
i n t i n e t, är en tunn cellulosahinna. De
hå-ligheter, i vilka det mogna p. ligger, kallas
pollensäckar. Hos angiospermerna klyves
pollenkornens innehåll i en vegetativ och en
generativ cell, vilken sistnämnda delar sig i
två hanliga spermaceller. Då ett pollenkorn
fastnat, buktar intinet ut sig genom en por
i exinet till en pollenslang, som
innehåller spermakärnorna och växer ned till
fröämnenas embryosäck, där befruktning (se
d. o.) sker. De i pollenkornen bildade cellerna
motsvara en ytterst reducerad hanlig
köns-generation. I barrträdens pollenkorn uppstå
jämte spermacellerna några vegetativa s. k.
protallieceller, och hos Cycadales och Gingko
(se dessa ord) bildas rörliga spermatozoider
i st. f. spermaceller, varigenom överensstäm-
Bild 2. En pollenkarta, utvisande växlingarna i skogens sammansättning
inom södra Sveriges kustland under senare delen av äldre stenåldern (omkr.
6,000 år f. Kr.). Ekblandskog och al (Alnus) äro betydligt rikligare i
Skåne och längs västkusten än i trakterna Gotland—Kalmarsund, där
särskilt tallen (Pinus) visar avgjord övervikt. Detta beror på att Östersjöns
vatten vid denna tid hölls kallt genom tillflödena från den då ännu icke
helt bortsmälta landisresten i Norrland, varigenom de mera värmekrävande
lövträdens spridning inom Östersjöns kustområden till en tid hämmades.
(Efter L. v. Post.)
Bild 1. Ett pollendiagram för en torvmosse på
Tiveden i Närke. — T. v. mossens lagerföljd, som visar,
att mossen uppstått genom igenväxning av en
»forn-sjö» samt att densamma under ett visst skede varit
uttorkad och skogbärande. Pollendiagrammet t. h.
visar hurusom, då platsen höjde sig ur havet,
skogar av så gott som enbart tall och björk voro
rådande, huru därefter ekblandskog, al och hassel fått
en mycket stor spridning i trakten och slutligen
huru granen inkommit under det nyss nämnda
torrhetsskedet och sedan raskt tilltagit i riklighet samt
jämte tallen nästan fullständigt undanträngt
lövskogen inom den ifrågavarande trakten.
(Efter L. v. Post.)
inelsen med ormbunkarna blir mera påtaglig.
Genom att de fyra pollenkornen från en
pol-lenmodercell hänga ihop, uppkommer
tetrad-pollen (så hos ljungväxter m. fl.), och då alla
pollenkorn i en pollensäck klibba ihop till en
massa, bildas ett p o 11 i n i u m (jfr A s k 1
e-piadacéer och Orkidéer). Jfr
Befruktning 2, Pollination och
Ståndare. H. Sv-n.
Pollenanalys, en av G. Lagerheim och L. v.
Post utexperimenterad geologisk arbetsmetod,
vilken såväl inom som utom
Sverige under de senaste 15
åren vunnit en alltmera
utbredd användning dels för
utredande av
vegetationshis-toriska problem, dels för
tidsbestämningar. Analysen
består däri, att man genom
räkning under mikroskopet
fastställer den procentiska
sammansättningen av den
»fossila pollenfloran» (»p o
1-lenspektre t») i torv,
gyttja o. a. avlagringar, där
frömjölskorn av diverse
växter finnas bevarade. I
främsta rummet inriktar sig p.
på skogsträdens pollen. Vid
trädens blomning virvlas de
av dem bildade
frömjölsmas-sorna upp i luften, spridas
över trakten och falla
sedermera till marken i form av
ett jämnt fördelat
pollenregn. På torvmossar och
i sjöar och vattendrag
kommer detta pollenregn att
ingå i de avlagringar, som
XV. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
