Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pollenanalys - Pollenblomma - Pollendiagram, Pollenkartor - Pollenkorn, Pollenmodercell - Pollenregn - Pollenslang - Pollenspektrum - Pollensäck - Poller - Pollett - Pollett, Johan Frans - Pollettera - Pollex - Pollination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Pollenblomma—Pollination
1188
Bild 3. Ett exempel på konnektering av pollendiagram.
(Dagsmosse i Östergötland; avståndet mellan
diagramplatserna nära 2 km; beteckningarna som på bild 1.)
Med a—/ betecknas en rad av nivåer, som kunna
igenkännas på pollenkurvorna, särskilt granens,
björkens och tallens. Såsom mäktighetsskalorna t. v. visa,
representeras tidsavsnittet b—d i den övre
lagerserien av 1 decimeter torvmylla (»äldre vitmosstorv»),
i den undre av IVa meter torv, huvudsakligen
starr-torv. Från granens invandring, nivån e
(gång-griftstid), till den tid, som nivån a (äldsta
järnåldern) motsvarar, har vid I bildats 3 decimeter torv,
vid II l3/4 meter. (Efter L. v. Post.)
där bildas, och ger, skikt för skikt genom
dessa, en registrering av skogens
ungefärliga sammansättning och av växlingarna
däri under avlagringarnas tillkomsttid. Dessa
växlingar uttryckas i pollendiagram
för lagerserierna, i vilka de olika
pollen-slagens riklighetstal avsättas mitt för de
nivåer, på vilka p. utförts, och
sammanbindas till kurvor (bild 1). I dessa
pollenkurvors gång har man en tydlig bild av förloppet
vid skogens allmänna utveckling inom
trakten kring den plats, vars lagerföljd
genom-analyserats. Om man på detta sätt
undersöker ett tillräckligt antal platser inom ett
större område, kunna de regionala
skiftningarna i skogens sammansättning inom detta
följas från tid till tid samt uttryckas på p o
1-lenkartor, som var och en för sitt skede
angiver de olika skogsträdens utbredning och
riklighet (bild 2).
Kurvgången inom pollendiagram från
närbelägna undersökningsplatser ger vidare en
möjlighet att från den ena platsen till den
andra, oberoende av jordlagrens beskaffenhet
och bildningshastighet, igenkänna samtidiga
nivåer inom lagerserierna (bild 3), och om
man i någon av dessa finner fornsaker av
känd ålder el. andra utgångspunkter för
tidsbestämningar, kunna dessa tidsbestämningar
överföras till alla de lagerserier, vilkas
tids-samband kan fastställas medelst
pollendiagrammen. På detta sätt använd, har p.
blivit ett synnerligen betydelsefullt hjälpmedel
för utredandet av flera geologiska spörsmål,
t. ex. nivåförändringarnas förlopp, och även
för datering av eljest icke daterbara
fornfynd. L. v. P.
Pollenblomma, bot., se Po 11 i n a t i o n.
Pollendiagram, Pollenkartor, bot., se P o
1-1 e n a n a 1 y s.
Pollenkorn, Pollenmodercell, bot., se Pollen.
Pollenregn, bot., se Pollenanalys.
Pollenslang, bot., se Befruktning, sp.
1101, och Pollen.
Pollenspektrum, bot., se Pollenanalys.
Pollensäck, bot., se Pollen och Ståndare.
Podier, se Ostron, sp. 435.
Polle’tt (av osäker härledning), stämplat
märke el. kort, som betecknar, att
innehavaren därav har att åtnjuta någon rätt el.
förmån vid dess avlämnande. I Sverige
nyttjades sedan förra hälften av 1600-talet
polletter som bevis över verkställt arbete,
levererade varor o. dyl. men på samma gång som
ett slags myntrepresentanter. P. gjordes
först av näver, sedermera mest av koppar,
mässing och läder. De utfärdades
förnämligast av stora bergverk och bruksegendomar.
Numera förekomma p. på rakstugor,
restauranger (då rekvirerade varor utlämnas till
personalen el. lämnas av leverantörer) etc.
Polletter av metall äro föremål för samlingar
och finnas beskrivna i numismatisk litt. Jfr
Riksdagspollett. (A. W-dt.)
Polle’tt, Johan Frans, militär (1729—
1802). Var kyrkoherdeson från Skänninge av
urspr. fransk hugenottsläkt. P. gick 1745 i
fransk militärtjänst och fick överstes rang
1769. Han blev svensk adelsman 1771 och
överste 1776, fick avsked ur franska armén
1777, blev kommendant i Stralsund s. å.,
generalmajor 1782 och generallöjtnant 1790.
Han deltog i finska kriget. Adliga ätten P.
utgick på manssidan 1830. Om P:s dotter
Marianne Ehrenström se d. o. Jfr F.
Rude-lius, »Kavaljer och vagabond» (1914).
Pollettera, järnv., mot resgodsbevis låta
inregistrera det resgods (se d. o.), som man icke
vill el. icke får medtaga i kupén el. för vilket
övervikt skall betalas. (F. P.)
Po’llex, lat., tumme, se Hand, sp. 443.
Pollination, hos fröväxterna överförandet av
pollen (se d. o.) till honorganen (till märket
hos angiospermerna, till fröämnesmunnen hos
gymnospermerna). P. är den nödvändiga
förutsättningen för fröväxternas befruktning och
fröbildning (se dock A p o g a m i). Man
skiljer på självpollination el. a u t
o-g a m i, då p. sker mellan ståndare och
pistiller i samma blomma, och ko r sp o 1 li n
a-t i o n el. a 11 o g a m i, då p. äger rum
mellan skilda blommor; tillhöra dessa samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
