Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polo, hästpolo - Polonia - Polonisera - Polonium - Polonskij, Jakov Petrovitj - Polonäs - Polo pony - Polotsk, Polozk - Polovtser - Polpapper, Polreagenspapper - Polska (dans) - Polska korridoren - Polska legioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Polonia—Polska legioner
1194
Polospel.
rige har p. ej utövats. P. förekom vid
olympiska spelen 1920 och 1924 (jfr Olympiska
spelen, sp. 247). Jfr E. D. Miller, »Modern
polo» (1925) och art. »Polo» med bibliogr. i
»Encyclopædia Britannica» (1929). Å. S-n.
Polönia, lat., Polen. — Polönia
resti-t ü t a (»det återupprättade Polen»), se O r
d-n a r, sp. 326 och färgpl.
Polonisèra, förpolska.
Polönium, kem., se Radioaktivitet.
Polonskij [palå’n-], Jako v Petrovitj,
rysk författare, censor (1819—98). Tillhörde
anhängarna av den s. k. rena lyriken och
skrev veka lyriska dikter, stämningsbilder
från Kaukasus, bilder ur barnvärlden m. m.
Mest känt är P:s graciösa djurepos
»Kuznet-jik-muzykant» (Gräshoppan-musikanten; 1845).
P. skrev även mindre betydande romaner och
noveller. Sami, skr., 10 bd, 1885—86. A. A-t.
Polonas (fr. polonaise, it. polacca). 1. Polsk
dans i 3/4 takt av övervägande gravitetisk
karaktär; utbildad på 1700-talet ur den äldre
polska dansen (se Polsk a). Särskilt berömd
genom Chopins pianostycken. —Litt.: T.
Nor-lind, »Zur Geschichte der polnischen Tänze»
(1911). T. N.
2. Damplagg på 1700-talet och 1870-talet,
bestående i en överklänning, som räckte
nedom knäna och ofta var försedd med
uppdraperade skört. (A. Lwn.)
Polo pony [påuTåu påu’ni], eng., se Ponny.
Polotsk [palå’tsk], P o 1 o z k, stad i n.
sovjetryska republ. Vitryssland, vid Polotas
förening med Düna och järnvägen
Riga—Smo-lensk; 25,826 inv. (1926). P. är en av
Rysslands äldsta städer, omnämnes 862 och var
länge huvudstad i ett furstendöme, där på
900-talet en varjagisk fursteätt regerade.
Polo’vtser, folkstam, se K u m a n e r.
Polpapper, Polreagenspapper, smala
remsor av filtrerpapper, impregnerade med
fenolftalein och ett salt, t. ex. natriumklorid.
P. nyttjas för att vid likström påvisa den
negativa polen. Förenas en strömkällas båda
poler med var sin ledningstråd och beröres
det med vatten fuktade p. med ändarna av
dessa trådar, erhålles en röd fläck vid den
negativa polen. På grund av elektrolys blir
papperet alkaliskt omkring den negativa
polen, och härigenom rödfärgas fenolftaleinet.
I st. f. fenolftalein kunna även andra
indikatorer (se d. o.) nyttjas. I. B.
Polska (»polsk dans»), i Polen på 1500-
lalet utbildad dans i två delar, en fördans i
långsam 4/4 takt och en livlig efterdans i 3/4
takt; vann utbredning utanför hemlandet på
1590-talet i Tyskland och Sverige (Danmark).
I Sverige synes den ha blivit folkdans redan
vid 1600-talets början. Under 1700-talets
förra hälft utbildades de båda dansarterna
till självständiga danser, båda i 3/4 takt. Den
långsamma blev polonäs (se d. o.), den senare
masurka (se d. o.). Båda danserna voro vid
1700-talets mitt utomordentligt populära över
hela Europa. I Sverige var p. fullt
individuell folkdans (i 3/4 takt) på 1730-talet och
bibehöll sin karaktär av »svensk nationaldans»
till 1800-talets mitt. Till 1700-talets slut stod
den dock under inflytande från Polen. Den
främsta samlingen svenska polskor är N.
Andersson, »Svenska låtar» (1922 ff.). —
Huvudkällan för p:s historia är T. Norlind, »Den
svenska polskans historia» (»Studier i svensk
folklore», V, 1911). Jfr utförlig bibliogr. i
T. Norlind, »Allmänt musiklexikon», art.
»Polska» (1929). — Hambo,
Hambopolska, en yngre p., utbildad under påverkan
från gammalvals och polka, uppstod på
1840-talet. T. N.
Polska korridoren, gängse benämning på
den landsträcka v. om Weichsel, som ger
Polen tillträde till östersjökusten och
avskiljer Ostpreussen från huvuddelen av Tyskland.
P. var före världskriget en del av preuss.
prov. Westpreussen och motsvarar av nuv.
po. vojevodskap v. delen av Pomorze och n.
delen av Poznan; se vidare Polen. Enl.
Versaillestraktaten, art. 89 och 98. åtnjuter
Tyskland full transitofrihet genom P. till och
från Ostpreussen. P:s existens har skarpt
kritiserats från tyskt och tyskvänligt håll
men livligt försvarats från polskt. — Litt.:
R. Donald, »The polish corridor» (1929;
förfäktar tyska synpunkter); C. Smogorzewski,
»La Pologne, 1’Allemagne et le ’corridor’»
(1929; eng. övers. 1930; polska synpunkter).
Polska legioner, namn på polska militära
formationer i främmande tjänst. J. H.
Dq-browski (se d. o.) bildade i Italien p., som
på fransk sida kämpade mot
österrikarna-Efter freden i Lunéville 1801 överfördes de
till San Domingo, där de flesta gingo under.
Mindre p. stredo i Krimkriget under
engelsmännen och under fransk-tyska kriget på
fransk sida. Vid världskrigets början bildades
i Galizien två p., snart ombildade till två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
