Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polsk-ryska fronten under världskriget (Östfronten) - Operationer och strider under 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Polsk-ryska fronten under världskriget
1214
stor seger alldeles invid Rumäniens gräns
förmå detta land att deltaga i kriget på
en-tentesidan. Ännu fram till mitten av jan.
1916 gjorde sig denna ryska s. k.
nyårsoffen-siv gällande. Något resultat vanns dock icke.
Vid årsskiftet 1915—16 var på ömse sidor
den långa fronten uppdelad på följ. sätt. På
den tyska fronten från Östersjön till
Pripetträsken stod längst i n. H i n d e
n-burgs armégrupp (arméerna 0. v.
Be-low, Scholtz, Eichhorn och v. Fabeck) ned
till Njemen, därefter prins Leopolds
av Bayern armégrupp (9:e armén
under prinsens eget befäl och häravd. Woyrsch)
ned till Pripetträsken. S. om träskområdet
stodo under österrikiska härledningen:
Linsingens armégrupp (Bugarmén under
Linsingens eget befäl och ärkehertig Josef
Ferdinands armé), armégruppen
Böhm-Ermolli (Puhallo och 2:a armén under
Böhm-Ermollis eget befäl) samt därefter till
rumänska gränsen sydarmén (Bothmer)
och 7 : e armén (Pflanzer-Baltin). På rysk
sida var linjen delad i tre armégrupper:
norra fronten längst i n., under Pleve, sedan
under Kuropatkin (underbefälhavare
Gorba-tovskij, senare Dmitriev, Gurko och
Litvi-nov), västra fronten ned mot
Pripetträsken under Evert (Smirnov, Radkievitj,
Rogoza och Lesch) samt sydvästra
frontens. om Pripetträsken under Ivanov, i april
efterträdd av Brusilov (Kaledin, Sacharov,
Tjerbatjev och Letjitskij).
Efter de ovan omtalade nyårsstriderna blev
det på hela den långa östfronten stillhet.
Visserligen hade ryssarna under 1915 års stora
reträtt kommit undan på ett för dem oväntat
lyckligt sätt. Men det fordrades en betydande
tid, innan de kunde få sina truppförband
reorganiserade, och i synnerhet var frågan om
ammunitionstillverkningen kritisk. Det
oaktat igångsattes efter ivriga uppmaningar
från Frankrike en offensiv. Denna riktades
mot Eichhorn och tog sin början 18 mars. I
sjöområdet s. om Dünaburg, särskilt i
trakten av Naroczsjön, ledde det till våldsamma
strider, slaget vid Naroczsjön.
Läget blev för tyskarna kritiskt, men
framförda reserver återställde jämvikten. 29 mars
upphörde striderna på Eiehhorns front. Då
även Scholtz och Below tillbakavisade de av
Kuropatkin igångsatta anfallen, medförde
marsoffensiven intet resultat för ryssarna.
Nästa ryska offensiv i stor stil utfördes av
Brusilov s. om Pripetträsken. Detta anfall
kröntes av stor framgång, varför ryska
krigs-ledningen, med uppgivande i huvudsak av
sina avsikter om framryckning även n. om
Pripet, strävade att fullfölja framgången i
s. Anfallet blev en överraskning för de
österrik.-ung. trupperna. Dessa hade väsentligt
försvagats genom transporter till italienska
fronten, och de, som lämnats kvar, förlitade
sig på omöjligheten för ryssarna att ännu ha
hunnit verkställa sin reorganisation efter 1915
års nederlag. Detta Brusil o vs första
anfall började 4 juni. Huvudanfallet
utfördes av de båda flygelarméerna. Vid
Kaledins front blev framgången fullständig, ett
oerhört stort antal österrik.-ung. fångar togs,
och en bred lucka öppnades i den
österrik.-ung. fronten. Luck intogs 6 juni, och fram-
ryckningen fortsattes mot linjen Kowel—
Wlodzimierz-Wolynski. Efter förbittrade
strider lyckades dock Linsingens armégrupp
hejda den ryska framryckningen. — Även längst
i s. kröntes Letjitskijs anfall med
framgång. Centralmakternas läge blev kritiskt,
det krävdes skyndsamma åtgärder, om
den rubbade jämvikten skulle kunna
återställas. Efter överenskommelse mellan de
båda landens krigsledningar vidtogos
förberedelser för avbrytande av den stora offensiven
mot Italien för att därigenom frigöra
trupperna för användning vid östfronten.
Tyskarna gjorde också allt, som stod i deras
förmåga, för att stärka den s. delen av
östfronten. Truppförband överfördes i ganska
stor utsträckning från n. delen av fronten
till den södra. Även från belgisk-franska
fronten skedde truppförflyttningar. De tyska
trupperna insattes varhelst de bäst behövdes,
varför de högre enheterna i allm. kommo att
bestå av en blandning av tyska och
österrik.-ung. trupper. — Längst i s. hade Letjitskij
17 juni intagit Czernowitz (Cernauji);
frammarschen skedde genom hela Bukovina, och
23 juni hade ryssarna hunnit ända till
Karpa-terna vid Kimpulung och Kirlibaba. Oaktat
ryssarna icke voro i stånd att i centern av sin
långa anfallslinje väsentligt tränga sin
motståndare tillbaka, hade de således både i n.
och s. gjort betydliga terrängvinster.
Ryssarnas offensiv var dock ej avslutad
härmed. Brusilovs andra anfall
började redan 4 juli, då den nordliga armén
(Kaledin) framträngde till floden Stochöd.
I s. hade den viktiga vägknuten Kolomyja
tagits redan 29 juni, och den ryska fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
