- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 15. Nygotik - Poseidon /
1233-1234

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pommern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1233

Pommern

1234

Pommern i egentlig mening (i v.) och
Pomme-rellen (i ö.). Det senare avträddes 1308 till
större delen till Tyska orden; endast en
mindre del tillföll egentliga P., vars furste 1325
även förvärvade Rügen. Kristendomen
på-tvangs venderna under 1100-talet av tyska
och danska furstar (Henrik Lejonet och
Valdemar den store). Danskarnas välde blev
övergående, men från angränsande tyska
områden strömmade kolonister in i landet i sådan
mängd, att det slaviska elementet småningom
dog bort. P. blev ett germanskt feodalland
med en hertig, som stod i länsförhållande till
markgreven i Brandenburg. 1529 blev P.
riks-omedelbart hertigdöme, varvid Brandenburg i
st. f. länsöverhögheten fick arvsrätt till landet
vid den regerande ättens utgång. 1531
delades P. i två områden, P.-Stettin och
P.-Wol-gast. Denna klyvning lade grunden till den
följ, indelningen i Vorpommern och
Hinterpommern. I båda områdena infördes
reformationen. 1625 ärvde hertig Bogislav XIV i
Stettin (se Bogislav; d. 1637) även den
wol-gastska delen; han var den siste av sin ätt.

1628 slöt Gustav Adolf förbund med
Stral-sund, och efter sin landstigning 1630
förmådde han även Bogislav till ett dylikt.
Sedan landet ockuperats, voro svenskarna de
faktiska herrarna där och ordnade efter
hertigens död styrelsen i militärisk anda.
Genom westfaliska freden (1648) delades landet
mellan Sverige och Brandenburg, så att
Sverige fick Vorpommern med öarna Rügen och
Usedom samt av Hinterpommern en
landsträcka ö. om Oder samt Wollin, allt som län
under kejsaren; Brandenburg fick den övriga,
större delen av Hinterpommern. — P:s
historia under svenskt välde var länge en historia
om strid och nöd. Under Karl X Gustavs och
Karl XI:s krig hemsöktes landet av polacker,
österrikare, danskar och brandenburgare.
Genom freden i S:t-Germain (1679) vann
Brandenburg den svenska kustremsan på Oders ö.

strand. Fr. o. m. 1711 hemsöktes P. av
danska, ryska och polska krigarskaror, och 1713
slöt sig även Preussen till Karl XII:s fiender,
varefter hela området gick förlorat för
svenskarna. Danmark måste dock återlämna sin
andel genom freden i Frederiksborg 1720, men
Preussen fick behålla sin erövring i
Stock-holmsfreden s. å., där Sverige avträdde alla
de delar av Hinterpommern, som vunnits 1648,
och därtill Vorpommern s. om Peene samt
öarna Usedom och Wollin. Återstoden av
Sveriges pommerska provins, Svenska
Pommern, utgjorde 7,000 kvkm. Ett försök
att återtaga det förlorade misslyckades (se
Pommerska kriget). Gustav IV Adolfs
deltagande i kriget mot Napoleon 1805—07
ledde till P:s ockupation av fransmännen
1807—10. I freden i Kiel 1814 gav Sverige
P. åt Danmark i ersättning för Norge. P:s
öde bestämdes varaktigt genom Preussens
traktater med Danmark och Sverige 1815,
då Preussen erhöll landet, vilket införlivades
såsom Neuvorpommern med den förra
preussiska provinsen Pommern.

P:s ställning under svensktiden reglerades
genom R. F. av 17 juli 1663 (utfärdad genom
kungl. recessen 10 april 1669). Högsta
myndigheten, die königliche
Landesre-g i e r u n g, bestod av generalguvernören,
alltid ett svenskt riksråd, och fem
regeringsråd. Ett slags representation utgjorde 1 a n
t-ständerna, sammansatta av ombud för
adel och städer (före 1690-talet även för
prästerna). I lantdagen deltogo även
lantråden, som utnämndes av regeringen och
bildade en medlande länk mellan Sverige och
pomrarna. Lantdagen hade petitionsrätt och
rätt att deltaga i lagstiftning och
beskattning. Under Sveriges stormaktstid betydde
den ej mycket men visade senare ganska stor
oppositionslust och hotade vid tvister med
svenska kronan att vädja till tyska rikets
myndigheter. 1799 skedde en sådan appella-

POMMERN

Skala 1.3 m ill.

"Regeringsomr&denas huvud
städer äro understrukna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdo/0747.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free