Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pontos - Pontresina - Pontus euxinus - Pony - Ponzaöarna - Pool - Poole - Poole, Reginald Lane - Poona, Puna - Poop - Poopó, Lago de (Pampa Aullagas) - Poorten-Schwartz, Joost Marius Willem van der - Pop - Popayán - Pope, Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Pontresina—Pope
1254
»Kappadokien vid P.». Det gränsade i ö. till
Lilla Armenien, i v. till Paflagonien och
Ga-latien, i s. till Kappadokien. Landet
tillhörde perserkonungen och blev en del av
Kap-padokisk-pontiska riket, som under 300-talet
f. Kr. av Ariobarzanes lösgjordes från
perserriket. 281 f. Kr. bildade Mithridates I av
P. ett rike, som fick sin största omfattning
under Mithridates Eupator (se
Mithridates). Det gick genom hans nederlag år 66
förlorat till romarna. (E. St.)
Pontresina, livligt besökt vintersportplats
och turistcentrum i schweiz. kant.
Graubün-den, i en sidodal till övre Engadin, vid foten
av Berninamassivet och järnvägen över
Ber-ninapasset; 1,803 m ö. h. Omkr. 1,000 inv.
Po’ntus euxlnus, lat., se Po n to s 1.
Pony [påu’ni], eng., se Ponny.
Ponzaöarna [på’ntsa-], se Pontinska
ö a r n a.
Pool [pöl], eng., betyder eg. ask, vari
deltagarna i kortspel o. dyl. lägga sina
insatser; även hela potten; åtgärd el. anordning
för sammanläggning av enskilda producenters
lager av samma vara i och för gemensamt
utbud till enhetligt pris och proportionell
fördelning av gemensamma
försäljningskostnader samt av vinsten; numera oftast om
organiserad sammanslutning i syfte att sålunda
begränsa inbördes konkurrens. — Förfarandet
har varit rättsligt omstritt och fallit under
trustlagstiftningen (se T r u s t). Pools
mellan de kooperativt redan förut organiserade
veteodlarna i Kanada tilldrogo sig fr. o. m.
skördeåret 1924—25 stor internationell
uppmärksamhet men kunde trots statligt
understöd icke förhindra sammanbrott av
vetemarknaden 1930. Jfr Co r ner. E. F. K. S-n.
Poole [pöl], hamnstad i eng. grevsk. Dorset,
vid en vik av Engelska kanalen; 49,160 inv.
(1926). Lerexport till The Potteries.
Poole [pöl], Re gin ald Lane, engelsk
historiker (f. 1857). Var 1886—1910 docent
(lecturer) i nya tidens historia i Oxford och
har deltagit i utgivandet av English
Histo-rical Review från dess grundläggande 1886
(huvudred. 1903—20). P. redigerade 1906 ff.
jämte W. Hunt det historiska samlingsverket
»Political history of England» (i 12 bd). Bland
hans skrifter märkas »Wycliffe and movements
for leform» (1889), »Lectures on the papal
chancery» (1915), »Seals and documents» (1919)
och »Chronicles and annals» (1926).
Poona [pö’na], P u n a, huvudstad i
britt.-ind. distr. P. (13,897 kvkm, 1,009,033 inv.
1921), prov. Bombay, vid järnvägen Bombay
—Madras, 563 m ö. h.; 214,769 inv. (1921),
inkl, garnisonsorten Kirkee (18,357 inv.). Den
äldre stadsdelen var fordom maratternas (jfr
d. o.) huvudsäte. I P. finnes ett univ. för
kvinnor. P. är en del av året säte för
guvernören över Bombay.
Poop [pöp], se Däck.
Poopo [pååpå’], Lago de (på äldre kartor
ibland Pampa A u 11 a g a s), grund
avloppslös saltsjö i Bolivia, 3,694 m ö. h.; omkr. 2 500
kvkm; största djup 3 m. Huvudtillflöde är
Desaguadero.
Poorten-Schwartz [på’rton-], Joost M
a-r i u s W il lem van der, holländsk-engelsk
författare under namnet Maarten M a a
r-tens (se d. o.).
Pop [påp], präst i ortodoxa kyrkan. Ordet
ersattes i ryskan i början av 1800-talet av
svjasjtje’nnilc. Det bibehölls endast i böndernas
språk, i ordspråk o. s. v. och har i bildat språk
numera en något föraktfull valör. A. deR.
Popayån [påpaja’n], huvudstad i dep. Cauca,
s. delen av Colombia, vid foten av en
vulkan, 1,740 m ö. h.; omkr. 20,000 inv.
Biskopssäte, univ. (gr. 1823). Grundades på 1500-talet
och uppblomstrade genom sina guldgruvor.
Pope [påup], Alexander, engelsk skald
(1688 21/b—1744 30/5). P. växte upp utan att
åtnjuta någon regelbunden undervisning. Det
är osäkert om hans kroppsliga svaghet och
sjuklighet voro
medfödda och spelade
samma roll i hans
tidigare liv som senare.
Hans föräldrar voro
katoliker, vilket i hög
grad förringade
utsikterna vid val av
levnadsbana. Av
naturen mycket
vetgirig, kastade sig P.
över självstudier med
sådan iver, att hans
hälsa tog skada. Hans
fåfänga gör det svårt
att komma till klarhet om hans tidigare
skaldskap. Han ville näml, gärna gälla för
brådmognare, än han verkligen var, och i
detta syfte gav han ofta oriktiga uppgifter
om tillkomsten av sina alster. I alla fall
vittna hans »Pastorals» (1709), »Essay on
criticism» (1711) och »Windsor forest» (1713)
redan om den versbehandling och pregnanta
stil, varigenom han blev sin tids främste
skald i England. Särskilt bidrog »Essay on
criticism» härtill, ett försök efter Boileaus
»L’art poétique» att uppställa riktlinjer för
litterär smakbildning. Den komiska
hjältedikten »The rape of the lock» (övers, av J.
L. Odhelius 1797, av J. M. Stjernstolpe 1819)
utkom 1712 (tillökad 1714) och väckte stort
uppseende. Uppslaget till dikten var följ.:
en viss lord Petre hade i hemlighet avklippt,
en av miss Arabella Fermors beundrade
hårlockar. Denna obetydliga händelse
behandlade P. (efter Boileaus föredöme i »Le lutrin»),
med hjältediktens maskineri och högtidlighet,,
i det att sprättar, koketter och
kammartärnor intogo de i epopén oumbärliga gudarnas*
plats. Efter en segerrik polemik med tidens*
mest fruktade kritiker, Dennis, bröt P. med.
Addison och hans kotteri samt närmade sig;
Swift och torypartiet. Trots ett
jämförelsevis ringa antal skrifter räknades han redarn
bland samtidens förnämsta författare. 1713—
26 arbetade P. huvudsaki. på sin övers, aw
Homeros. Iliaden utförde han ensam, men för
Odysséen fick han hjälp av E. Fenton och
W-Broome. Arbetet utgavs i subskription och,
gjorde P. rik och oberoende: han fick omkr.
10,000 pd, det största honorar, som dittills*
utbetalats till någon engelsk författare.
Någon trogen tolkning av Homeros i vår
tids-mening är arbetet icke. P. nöjde sig
huvudsaki. med att omskriva äldre övers, och
förvandlade sålunda Homeros till en elegant och,
polerad conteur i 1700-talets anda — just vad.
samtiden väntade av honom och förstod att.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
