Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Posse, F.—Posse, K.
8
.flytande av den evangeliska väckelsen,
började söndagsskolarbete i huvudstaden och
medverkade vid Diakonissanstaltens start.
Hon offentliggjorde
ett stort antal andliga
sånger och barnvisor
(i original el. övers.,
i synnerhet från eng.)
samt utgav »Valda
skrifter af B. E-g» (6
häften, 1879—83; med
musikbilaga). I de
svenska religiösa
samfundens sångböcker är
hon alltjämt
representerad. »Nya psalmer»
(1921) upptogo två
sånger (n:r 506 och
507). —• Monogr. av N. Lövgren (1914). Li.
Posse, Fredrik, greve, militär (1727-—94),
son till Arvid P. (d. 1754); jfr släktövers.
Var vid revolutionen 1772 såsom mössornas
man chef för Arméns flotta men vann likväl
Gustav III:s förtroende, blev förste
generaladjutant och i början en ledande kraft i
för-svarsreformerna. Snart var dock hans roll vid
hovet utspelad, och han förflyttades 1780 som
generallöjtnant till högsta armébefälet i
Finland. Vid krigsutbrottet 1788 var P.
knappast rätte mannen för den krävande
uppgiften att med ringa resurser hastigt sätta
armén på fältfot. Han blev general 1792 och
led. av Rikets allmänna ärenders beredning
1794. T. S-g.
Posse (af Hedensund), Gustaf
Knutsson, frih., riksråd, lantmarskalk (1626—76),
son till K. J. P. (d. 1664). Var kammarherre
hos drottning Kristina och blev 1653
landshövding i Jönköpings
län, vartill 1654 lades
Kronobergs län. P.
var lantmarskalk vid
provinsialmötet i
Jönköping för Småland
och Östergötland 1657
och utnämndes 1658
till »geheimeråd». Vid
utskottsriksdagen i
Göteborg s. å.
lämnades ånyo
lantmar-skalksstaven åt P.,
likaså vid 1660 års
första riksdag (i
Gö
teborg), men han frånträdde uppdraget, då
han några dagar före Karl X Gustavs död
utnämndes till riksråd. Av
förmyndarstyrelsen inkallades P. i slutet av 1660 i
Reduktionskollegium. 1664 blev han hovrättsråd i
Åbo och strax därpå i Göta hovrätt, till vars
president han utnämndes 1665. P. S.*
Posse, Gösta (Gustaf Mauritz),
godsägare, politiker (1823—88), bror till A. R. F.
P.; jfr släktövers. Blev student i Lund 1839,
fil. dr 1884, var 1849—54 underlöjtnant vid
Andra livgrenadjärreg:tet men ägnade sig
sedermera åt skötseln av de jordegendomar i
Skaraborgs län han sammanfört under
namnet Vreten. Han deltog livligt i sin orts
allmänna angelägenheter och var 1863—67 samt
1870—87 led. av Skaraborgs läns landsting
(dess ordf. 1875-—84). Redan 1853 gjorde P.
sitt inträde på riddarhuset, där han först
an
sågs tillhöra den jämförelsevis frisinnade
fraktionen men senare var en bland
representationsförslagets ivrigaste motståndare.
Han var som led. av Första kammaren 1869
—77 och 1878—84 en av de mest verksamma
medlemmarna av den grupp, som i de
gemensamma voteringarna samverkade med Andra
kammarens lantmannaparti. 1880—82 var han
led. av lantförsvarskommittén. V. M.*
Posse (af Säby), JohanAugust, frih.,
publicist (1815—65); jfr släktövers. Blev jur.
utr. kand. 1839, förste amanuens i
Riksarkivet 1849 och aktuarie där 1853. Han utgav
det värdefulla arbetet »Bidrag till svenska
lagstiftningens historia från slutet af
sextonde århundradet till stadfästelsen af 1734
års lag» (1850) och redigerade 1853—65 den
konservativa och högkyrkliga tidningen
Väktaren. Om P:s andra hustru, C. E. (Betty) P.,
född Ehrenborg, se ovan.
Posse, Jöran Knutsson, riksråd (1556
—1616); jfr släktövers. J. P. till Hällekis,
även kallad »långe J. P.», deltog i P. De la
Gardies fälttåg mot ryssarna 1581 samt i
vinterfälttåget 1590 i Livland, blev kammarråd
1590 och riksråd 1591. Vid Johan III:s död
var P. en av dem, som jämte hertig Karl
övertogo regeringen. P. underskrev Uppsala
mötes beslut men uppträdde under
Sigis-munds besök öppet som dennes anhängare.
Vid Söderköpings riksdag 1595 spelade P.
samma passiva roll som de övriga herrarna.
Då hertigen sedan ville sända P. med
krigsfolk till Finland, vägrade denne, likaså 1596
och begav sig 1597 till Sigismund i Polen.
Vid Stegeborg 8 sept. 1598 skall P. ha varit
den, som förmådde Sigismund att inställa
blodbadet på hertig Karls folk. Likväl
utlämnades P. efter Stångebroslaget s. å. och
dömdes till döden vid riksdagen i Linköping
1600 men benådades. Frigiven ur fängelset
1603, började P. åter stämpla till Sigismunds
förmån och flydde, då detta upptäcktes, okt.
s. å. jämte kusinen J. N. P. (se nedan) till
Polen. P. vann där stort inflytande hos
Sigismund, var revanschoptimisternas ledare i den
svenska emigrantkolonien och hade sin hand
med vid spridandet i Sverige av Sigismunds
tryckta mandater. Han uppges ha varit den,
som framskaffat materialet till den hätska
stridsskriften »Hertigh Carls Slaktarebenck»
(1617; ny uppl., med efterskrift av T. Berg,
1915). Om P. jfr även S. Tunberg, »Sigismund
och Sverige 1597—1598», 2 (1918). (B. H-d.)
Posse, Jöran Nilsson, politiker
(dödsår okänt); jfr släktövers. Hörde under
striderna mellan hertig Karl och Sigismund
1596 till dem, på vilka konungen ansåg
sig kunna lita. Vid konflikten 1598 ställde
P. till oroligheter i Västergötland och
hindrade dess adel att bevista det av hertigen
sammankallade mötet i Vadstena. I slaget vid
Stångebro stod P. på Sigismunds sida som
chef för Västgöta ryttare men förhöll sig
under striden i overksamhet. Efter konungens
flykt försonade sig P. med hertig Karl men
inlät sig liksom kusinen J. K. P. i nya
stämp-lingar och begav sig jämte denne okt. 1603
till Polen. Se litt. till Posse. J. K.
Posse, Knut, krigare (d. 1500); jfr
släktövers. Sårades 1471 i slaget vid Brunkeberg,
blev 1473 led. av riksrådet och vistades från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
