Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Postbox—Postglaciala tiden
15
Postbox, låst fack för avhämtning av post,
även då postanstalten hålles stängd. P. bör
anges såsom adress: »Postbox n:r...... För
p. utgår avgift. E. G-e.
Postcheck, se Postgiro.
post Chri’stum nätum (förk. p. Chr. n.),
lat., efter Kristi födelse (e. Kr.).
Postdatèra, åsatta ett senare datum än det
rätta.
Postdentäler (av lat. post, bakom, och dens,
tand), fonet., sådana konsonantljud, som
bildas med tungspetsen mot övre framtändernas
baksida, t. ex. i svenskan t, d, n, l, s, i
franskan z. De kallas ofta enbart dentaler, ehuru
denna kategori eg. omfattar även
interden-taler (bildade med tungspetsen mot övre
tandeggen, alltså »mellan tänderna», t. ex. p,
ö) och supradentaler (se d. o.). A. Lbd.
Postdiligens [-Ja^s], se Diligens.
Postdirektion, Postdirektör, Postdistrikt, se
Postverket.
Poste’j, fortif., se B a s t e j.
Postens Ärsbok, av G. Horn utg. kalender,
i vilken av personer i och utom postverket
behandlas postala ämnen. E. G-e.
Poste restante [på’st rästä’t, sv. uttal vanl.
på’st restaTit], fr., internationell beteckning
på postförsändelse, som adressaten skall
avhämta på adresspostanstalten. E. G-e.
Postering, se Förpost.
Postexpeditioner, Postexpeditör, se
Postverket.
Postfartyg. För sjöbefordran av post har
postverket i forna tider ofta haft egna
fartyg, före ångfartygens tillkomst s. k.
postjakter, avsedda för postförbindelser med
Gotland, Öland och nordtyska hamnar. Nu
har postverket endast ett eget fartyg,
postångaren »Öland», som nyttjas för
vinterpost-föringen mellan fastlandet och Öland. E. G-e.
Post fe’stum, lat., efter festen, för sent.
Postflagga, svensk flagga med posthorn
och kungl. krona, som t. o. m. 1908 fick föras
på postverkets byggnader och postförande
fartyg. Jfr PoststÆndert. E. G-e.
Postfloratiön, överblomning,
blommornas, särskilt hyllets, förhållande efter
blomningens avslutande. De inträdande
förändringarna ha tolkats som anordningar för
skydd av det tillväxande fruktämnet. G. M-e.
Postflygning äger f. n. (1931) rum i Sverige
på linjerna Oslo—Göteborg—Malmö,
Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö. Se
f. ö. L u f t p o a t.
Postfuturister, se F u t u r i s m.
Postförening el. P o s t u n i o n, se
Postväsen.
Postförskott kan begäras på alla slags
inrikes postförsändelser utom masskorsband
och utgivarkorsband. Tecknandet av p. på
en försändelse innebär, att denna icke
utlämnar från postverket, med mindre adressaten
erlägger postförskottsbeloppet. Detta
tillställes avsändaren genom
postförskotts-anvisning eller tillföres hans
postgirokonto medelst
postförskottsinbetal-ningskort. 1930 postbehandlades i
Sverige nära 12 mill. p. på ett sammanlagt belopp
av omkr. 183 mill. kr. E. G-e.
Postförsändelse. Med postverket befordras
dels brevförsändelser (brev, brevkort,
kortbrev, korsband), dels paket. Till
brevförsän
16
delserna räknas även postanvisningar och
inbetalningskort. Man skiljer mellan vanliga
försändelser och värdeförsändelser. E. G-e.
Postgiro infördes i Sverige med 1925 års
ingång och bedrives enl. k. f. 11 juli 1924 av
postverket för att underlätta
betalningsrörel-sen och främja betalningsmetoder, som äro
ägnade att minska användningen av kontanta
penningar. Vid öppnande av postgirokonto
skall inbetalas ett grundbelopp av 5 kr., som
återbetalas, när kontot upphör. Försändning
av penningar mellan kontoinnehavare sker
bäst genom g i r e r i n g, d. v. s. medlens
överförande från ett konto till ett annat.
Girering är avgiftsfri. Utbetalning från
konto till person utan konto sker med
utbetalningskort. Dylikt kort kan lyda på
högst 5,000 kr., utbetalningskort, ställt till
utställaren själv, dock på obegränsat belopp.
För utbetalningskort utgår en avgift av 7 öre
för högst 100 kr. med tillägg av 2 öre för
varje ytterligare påbörjat 100-tal kr.
Utbetalning till kontoinnehavaren själv är
avgiftsfri. Giro- och utbetalningskort sändas
direkt till Postgirokontoret i brev, som kan
nedläggas i brevlåda. Begagnas av
postverket härför anskaffat kuvert, är brevet
portofritt. Inbetalning till konto sker, när
girering icke brukas, genom
inbetalningskort. Avgiften är 10 öre för högst 50 kr.,
20 öre för högre belopp. Högsta belopp,
varpå inbetalningskort kan lyda, är 5,000 kr., om
inbetalningen sker vid poststation; eljest
gäller ingen begränsning. Kontoinnehavare kan
avgiftsfritt få beloppen på till honom
adresserade postanvisningar och utbetalningskort
uppförda på kontot. På innestående medel
gottgöres ränta, f. n. (dec. 1931) 1,2 %. — All
bokföring är centraliserad till
Postgirokontoret, Stockholm. I Boden, Göteborg
och Malmö finnas dock postgiroavd., som
inom vissa områden handlägga
utbetalningskort utan förmedling av Postgirokontoret. —
Ang. förvaltningen av giromedel gälla i
till-lämpliga delar samma bestämmelser som för
postsparbanksmedel. Vid behandling inom
Generalpoststyrelsen av viktigare
giroären-den deltaga tre av K. m:t utsedda
fullmäktige (därav en riksbanksfullmäktig och en
riksgäldsfullmäktig). — P. har haft en
mycket snabb utveckling. Vid 1930 års utgång
funnos 41,000 konton med ett tillgodohavande
av omkr. 55 mill. kr. Under året
verkställdes närmare 22- mill. omsättningar på ett
sammanlagt belopp av omkr. 6,600 mill. kr. —
Postgiroutväxling är även anordnad mellan
Sverige och ett stort antal främmande
länder. I några av dessa ha i stället använts
benämningen postcheck. E. G-e.
Postglaciäl, eg. bildad efter istiden. Gränsen
mellan finiglacial och postglacial tid (se d. o.
och Istiden) i den geokronologiska
tidsskalan infaller under det boreala skedet av
de Blytt-Sernanderska
klimatperioderna (se d. o.). Senare delen av detta samt
de atlantiska, subboreala och subatlantiska
skedena äro sålunda postglaciala. G. Rbg.
Postglaciala havet, se L i t o r i n a h a v e t.
Postglaciala tiden. Innan absoluta
tidsbestämningar voro möjliga, hänfördes i regel
till p. alla bildningar, vilande ovanpå varje
trakts yngsta moräner. Som dessa tillhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
