Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Potatistryck—Potentialfunktion
Frukt av
äggplanta,
Solanum
melongena.
n i n. — Ätbara knölar alstras även av
Sola-num Gommersonii, S. maglia och S. edinense,
vilka på senare tid försökts som
korsnings-material vid potatisförädling.
Flera Solanum-arter ha ätliga bär.
Viktigast är tomaten (Solanum lycopersicum),
en högväxt, enårig ört med pardelade blad,
gula blommor och röda eller gula bär, som hos
många kulturformer kunna bli
mycket stora. Tomaten har
länge odlats i Amerika och
överfördes redan på 1500-talet till
Europa. Sin stora betydelse som
kulturväxt nådde den dock först
i slutet av 1800-talet, först i
Amerika och efter hand i hela
den civiliserade världen.
Tomatfruktens rikedom på vitaminer
av olika slag har i hög grad
bidragit till dess alltmer ökade
användning. Den förtäres såväl
färsk som tillredd på olika sätt:
som sallat, puré, insyltad (även
som omogen). I Sverige drives
tomatodling i stort mest i
växthus. På fritt land fordrar den i
mell. Sverige skyddat läge och
eljest gynnsamma förhållanden
för att mogna; tomatodling på
fritt land förekommer dock även i Norrland.
Importen av tomater var 111,000 kg 1924 och
770,000 kg 1930. — Äggplantan (S.
melongena), aubergine, har även ätliga frukter,
klot- el. klubbformiga och av växlande färg:
gul, grön, violett eller röd. De förtäras i
allm. stekta el. på annat sätt tillredda.
Äggplantan odlas i Sverige endast undantagsvis,
men någon import förekommer. Även
andra Solanum-arter, ss. S. muricatum, p
e-p i n o, från Ecuador, och S. Guatemalense,
mangogurka, från Centralamerika, ha
ätbara frukter och inläggas liksom gurka el.
nyttjas som sallad.
Som prydnadsväxter användas åtskilliga
Solanum-arter: för blommornas skull S.
jas-minoides, S. Wendlandii, för bärens S.
capsi-castrum, S. pseudocapsicum el. för bladverkets
S. atr opur pur eum m. fl.
På nattskatta och tomat utförde H.
Wink-ler sina klassiska undersökningar över
ymp-hybrider (se Bastard, sp. 993). Th. Lfs.
Potatistryck, se Tygtryck.
Potchefstroom [på’t^äfsträm], Transvaals
äldsta stad, vid Mooi, en biflod till Vaal,
1,330 m ö. h.; 14,512 inv. (1926), därav 9,336
vita. P. grundlädes 1838 av boerledarem A. H.
Potgieter. Det är v. Transvaals
bildnings-centrum, säte för en av unionens ledande
lantbrukshögskolor och universitetscollege,
tillhörande statsuniv. i Pretoria, m. m.
Potemkin [patjå’mkin]. eg. Knjaz P
o-temkin-Tavritjeskij, rysk kryssare,
tillhörande Svartahavsflottan. Under första
ryska revolutionen utbröt juni 1905 myteri på
P. En annan kryssare slöt sig till myteriet
men gav sig efter tre dagar, och kort därpå
gick P. till Constanta. där de flesta
matroserna lämnade fartyget; sju avrättades, ett
par hundra dömdes till straffarbete.
Potemkin [-[patjå’mkin],GrigorijAlek-sandrovitj,-] {+[patjå’mkin],GrigorijAlek-
sandrovitj,+} furste, Katarina II:s
gunstling (1739—91). Studerade först i Moskva,
övergick sedan i krigstjänst och lär vid
stats-välvningen 1762 ha ådragit sig Katarina II:s
uppmärksamhet genom sitt ståtliga utseende.
P. avancerade raskt inom armén, visade
tapperhet i första
turkiska kriget och blev
1774 favorit hos
kejsarinnan. På den efter
guld och titlar snikne
P. slösade hon gåvor
och utmärkelser; han
blev bl. a. greve,
storamiral över Svarta
havet, arméns
överbefälhavare och
generalguvernör över s.
Ryssland. Han hade stort
inflytande över
kejsarinnan och visade
en betydande energi men förmådde icke
utföra alla sina idéer. P. främjade med all
makt kolonisationen av Sydrysslands
vidsträckta stäpper och grundläde flera städer,
bl. a. Cherson och Jelisavetgrad, skapade en
Svartahavsflotta och genomförde 1783
annekteringen av Krim. Efter denna utnämndes
han till furste av Taurien (»P. T a u r i e r n»);
han hade 1776 blivit tysk riksfurste. Under
andra turkiska kriget fick P. överbefälet och
erövrade 1788 Otjakov. Till sin död åtnjöt han
kejsarinnans vänskap. Ry. biogr. av A.
Brik-ner (Brückner, 1891). (A. A-t.)
Potemkinbyar [patjå’mkin-], efter en av de
många anekdoterna om G. A. Potemkin
beteckning på kulisser, avsedda att skyla något
tomt el. mindre fördelaktigt. Under Katarina
II:s resa till Sydryssland 1787 skulle
Potemkin ha uppfört tillfälliga byar el. kulisser
för att inbilla kejsarinnan, att landet hastigt
uppblomstrat. (A. A-t.)
Pote’ns (lat. pote’ntia), förmåga.
1. (Filos.) Möjlighet, kraft, förmåga.
2. (Mat.) I inskränkt bemärkelse produkten
av ett antal lika faktorer (ex. 3 :e potensen av
2 = 2.2.2 = 23 = 8). I detta fall måste
exponenten (i föreg. ex. 3) vara ett positivt helt
tal. Om exponenten icke är ett positivt helt
tal utan vilken storhet som helst, talar man
om p. i vidsträckt bemärkelse el. om en
po-tensfunktion. T. B.
Potensèring, se H o m e o p a t i.
Potensserie, en serie av formen
Oo + a^x + a2æ2 + a3x3 + ...
Då en sådan serie konvergerar för vissa
x-värden (vilka konstituera seriens
konvergensområde), representerar den en analytisk
funktion och utgör i sådana fall ett av analysens
viktigaste hjälpmedel. Weierstrass har
uppbyggt hela sin funktionsteori på grundval av
begreppet p. T. B.
Potentat, mäktig person.
Pote’ntia [-tsia], filos., till möjligheten;
motsats: i verkligheten (se Actu).
— Potentialitét, egenskapen att finnas
till såsom möjlighet.
Potential [-tsi-], Potentialdifferens, se
Potentialteori.
Potentialfunktion, en funktion, med vars
hjälp man beräknar en kropps attraktion på
en materiell punkt. P. satisfierar en partiell
differentialekvation och utgör ett specialfall
av det allmänna problemet att finna en
funk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
