Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Potentiell—Potentilla
42
Bild 1. Potentialfördelningen i en galvanisk kedja.
Bild 2. Om en enhetsnordpol föres runt banan 1
eller 2 i fältet från den elektriska strömmen I
(uttryckt i elektromagnetiska enheter), utföres intet
arbete av fältet. Föres den runt i banan 3, utföres
arbetet 4 KZ, och i banan 4 arbetet 2.4 K/. Om den
föres runt de båda sistnämnda banorna åt motsatt
håll mot det, som anges av pilarna, utföres arbetet
— 4tcZ, resp. — 2 .
sambandet mellan strömstyrka och spänning se
Galvaniska element, sp. 350. En metod att
upprätthålla en spänning mellan olika delar
av en ledare är att använda galvaniska
element (se d. o.). I ett sådant finnas
potentialsprång vid beröringsytorna
mellan de olika ledarna, varav det består.
Bild 1 ger potentialfördelningen i ett sådant
element, dels öppet, dels slutet. I båda fallen
tänkes den negativa zinkelektroden jordad
genom en koppartråd. Denna har lägre
potential än den positiva kopparelektroden. Beröra
de nu varandra, så att elementet blir slutet,
få de samma potential i beröringsytan.
Jämvikten blir störd, och en ström flyter av sådan
styrka, att summan av potentialfallen längs
de olika ledarna blir lika med algebraiska
summan av potentialsprången.
Om det magnetiska flödet (se I n d u
k-t i o n 2) genom en sluten ledare ändras,
induceras en elektrisk ström; fältstyrkan är då,
om man rör sig längs ledaren, hela tiden riktad
åt samma håll, varför ett visst arbete
uträttas, då en elektrisk laddning föres ett varv
runt i ledaren. En entydig elektrisk
potential existerar därför ej i detta fall.
Liknande gäller om det magnetiska fältet i
omgivningen av en elektrisk ström. Föres en
enhetsnordpol runt i en sluten bana, så belägen,
att en av banan begränsad yta ej behöver
skära strömledaren, blir det utförda arbetet
noll, och en entydig magnetisk potential
existerar, om man endast räknar med sådana
banor. För varje varv, som enhetsnordpolen
föres runt ledaren, utföres emellertid ett
arbete, lika med 4 n I el. — 4 n I, beroende på
riktningen. Här är I strömstyrkan i
elektromagnetiska enheter. Den magnetiska
potentialen blir då flertydig. Se bild 2. — H a
s-tighetspotential är en skalär
storhet, som sammanhänger med hastigheten i en
vätskas strömning på samma sätt som den
vanliga potentialen med fältstyrkan, alltså
genom ekvationen v = — grad V, där v är
hastighetsvektorn och V
hastighetspotentia-len. — Termodynamisk potential,
storheterna F = U— ST och = U—ST + pv,
där U är ett systems energi (se d. o.), iS dess
entropi (se d. o.), T dess absoluta temp., p dess
tryck och v dess volym. Storheten F
benämnes även fri energi. Den är vid jämvikt
minimum, om temp. och volym hållas
konstanta. ø, termodynamisk potential vid konstant
tryck, är vid jämvikt minimum, om temp.
och tryck hållas konstanta. Sv. B-r.
Potentie’11 (av lat. potentiälis, som har
avseende på det möjliga), som har potentialitet,
i möjligheten men ännu ej i verkligheten
förefintlig, outvecklad. — Motsats: aktuell. —
Om potentiell energi se Energi.
Potentiell temperatur. Om en gasmassa,
som befinner sig under ett visst yttre tryck,
får utvidga sig, utan att värme tillföres el.
fråntages densamma, måste det arbete, som
härvid uträttas, tagas från gasmassans eget
värmeinnehåll, och gasmassan avkyles
följaktligen. Sammanpressas gasen utan att
värme till- el. bortföres, uppvärmes
densamma (adiabatisk avkylning och uppvärmning).
Med en gasmassas potentiella
temperatur menar man nu den temp., som den
skulle antaga, om den adiabatiskt, alltså utan
att värme till- el. bortföres, förtunnas el.
förtätas, så att den antar ett visst normaltryck,
som man vanl. sätter lika med 760 mm (en
atmosfär). Då temp:s avtagande med höjden
i atmosfären till väsentlig del måste
tillskrivas den omständigheten, att luftmassor vid
sin förflyttning i vertikal led adiabatiskt
avkylas el. uppvärmas, finner man som en följd
härav, att p. i den fria atmosfären ofta är i
det närmaste konstant på olika höjd. En
förändring i p. med en ändring i höjden tyder
på att andra faktorer än förflyttningar i
vertikal led inverkat på
temperaturförhållandena. I synnerhet ge kondensation och
avdunstning av vatten upphov till avvikelser.
Tilltar p. med höjden, är skiktningen stabil,
i motsatt fall är skiktningen labil; i det
sistnämnda fallet ge små förändringar i
luftlagrens inbördes läge upphov till mycket
stora atmosfäriska omlagringar. Ex. på de
sistnämnda förhållandena erbjuda
värmeåskvädren. A. Å.
Potentiéra [-tsi-] (jfr Po tens), ge ökad
kraft eller högre värde.
Potenti’lla, artrikt släkte inom fam.
rosväxter. Hithörande arter utmärkas genom
fingrade, sällan parbladiga blad och vanl.
gula, i regel femtaliga blommor med oftast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
