Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Pratincola—Precession
68
Prati’ncola, zool., se Buskskvättsläktet.
Pra’to, P. in Toscana, stad i it. prov.
Firenze, 18 km n. v. om Florens; 60,560 inv.
(1921; som kommun). Biskopssäte; bland
kyrkorna märkes den vackra domkyrkan
(tillbyggd av G. Pisano) med reliefer av
Dona-tello och fresker av F. Lippi (jfr d. o.).
Betydande textilindustri.
Pratyekabuddha, skt, »ensam, privat
Bud-dha» (päli Paccekabuddha), namn för heliga
inom buddismen, vilka på egen hand utan
lärare vunnit den högsta insikten (bodhi), som
leder till nirväna (se d. o.), men ej äga
förmåga att förkunna den sanna läran utan
behålla den för sig själva. Jfr J. Charpentier,
»Paccekabuddhageschichten» (1908).
Pravaz [prava’], Charles Gabriel, fransk
läkare (1791—1853). Jfr Morfinspruta.
Pra’vda (Sanningen), rysk
kommunisttidning, gr. 1912 i Petersburg, innehöll bl. a.
bidrag av Lenin; den indrogs ofta, »definitivt»
juli 1914, men återuppstod 1917 och flyttades
1918 till Moskva. P. är organ för
kommunistiska partiets centralkommitté och
Moskva-kommitté; uppl. är växlande men
överskrider ibland millionen.
Präwitz, Johan, dövstumpedagog (f. 1855
®/5). Var föreståndare för Gävleborgs läns
döv-stumskola i Bollnäs 1880—90, för 6:e
distriktets i Gävle 1891—1907, för Manilla och
rektor vid Seminariet för bildande av
dövstum-lärare 1907—23 samt därjämte 1920—£3 t. f.
inspektör för dövstumundervisningen. P. har
skrivit »Manilla döfstumskola 1812—1912»
(1913) samt dövstumpedagogiska arbeten.
Pra’xis, grek., vedertaget bruk,
rättssed-vänja; praktik.
Praxiteles (grek. Praxite’les), atensk
bildhuggare, verksam före och omkring mitten
av 300-talet f. Kr., förmodligen son till
bildhuggaren Kefrsodotos (se d. o.). Hans
»Hermes med Dionysosbarnet på armen» (se
Grekisk konst, bild 23), funnen vid
grävningarna i Olympia i Heratemplet, där
Pausanias beskriver den, har nyligen av C.
Blümel (»Griechische Bildhauerarbeit», 1927)
påståtts vara en romersk kopia, vilket
framkallat en livlig diskussion. Argumenten för
och emot Blümels hypotes ha samlats i sex
artiklar i
American Journal of
Archaeology 1931.
Av »Den knidiska
Afrodite» finnas
omarbetade kopior
bl. a. i
Vatikanen (se bild på pl.
till art. Afrodite)
och München. Den
bästa
föreställningen om Praxiteles’
konst ger det
Kauf-mannska huvudet
i Berlin (se bild).
Att P. framställde
skönhetsgudinnan
i den blottade
prakten av hennes
lemmar var så djärvt,
att köerna, som beställt statyn för ett tempel,
sägas ha refuserat den. Med ledning av de
antika notiserna har man bland förrådet av
Det s. k. Kaufmannska
huvudet.
kopior identifierat ytterligare verk av P.,
främst hans »Satyr» och »Apollon ödledödaren».
P. arbetade endast i marmor, medan
bronsen förut föredragits för enstaka
friskulpturer. över hans konst vilar något vekt och
drömmande, som gör den mycket
lättillgänglig — hans »Hermes» är nu en av de of<ast
efterbildade statyerna — men också lätt
banaliserad av imitatörer. I hans statyer få
ögonen sitt drömmande uttryck därigenom, att
de äro relativt smala och omgränsningen
liksom flytande. En karakteristik av hans konst
ges i art. Grekisk konst, sp. 1011. —
Litt.: G. Perrot, »Praxitèle» (1904). M.PnN-n.
P. R. C. el. p. R. c., förk. för lat. post Romarn
co’nditam, efter Roms grundläggning.
Pre-. Artiklar, som ej återfinnas på Pre-,
torde sökas på Prae-.
Pre- (av lat. praè), för-, före, framför.
Preanimfstisk, se A n i m i s m.
Prebe’nde, se Prebendepastorat.
Prebendehemman, kam., indraget
domka-pitelshemman.
Prebendepastorat, P r e b e’n d e (lat.
prae-be’nda, kost, kosthåll), årligt löneanslag åt
innehavare av vissa ecklesiastika ämbeten,
prästgäll, vari kyrkoherdetjänsten (med dess
inkomster) utan ansökan tillföll en biskop, en
akademisk lärare, en lektor m. fl. Under
medeltiden anvisades inkomsterna från vissa
församlingar till underhåll åt munkar, klerker
och kaniker. Efter reformationen bibehöllos i
Sverige p. åt biskopar och
domkapitelsleda-möter, och sådana tilldelades sedermera bl. a.
även en del professorer utanför den teol.
fakulteten som löneförbättring (sedan de först
låtit prästviga sig). I senare tid inskränktes
tid efter annan p:s antal betydligt. I
samband med genomförandet av
prästlöneregle-ringslagarna 1910 ha numera p. indragits
(undantag biskopens i Visby).
Dompiostbefattningarna i Uppsala och i Lund utgöra t. v.
prebenden för prof, i praktisk teologi. O. Hpl.
Prebensen, Nicolai Christian Grove,
norsk ämbetsman, diplomat (f. 1850). Blev
amtman i Finnmark 1889, i Nedenes
(Aust-Agder) 1896 och var norsk minister i
Ryssland 1906—20. Vald av högern, var P.
stor-tingsman 1892—94 och 1903—06, under den
senare perioden president i odelstinget och
1905 ordf, i specialkommittén för förberedande
av eget norskt konsulatväsen. W-t K.
Precede’ns (av lat. praecèdere, gå före),
försteg; företräde (i rang). —
Precedens-f a 11, föregående rättsfall el. domslut,
prejudikat. — Precedenstvist, rangstrid.
Prece’ptor, lärare, uppfostrare.
Precession (av lat. praecèdere, skrida
framåt), astron., namn på
vårdagjämningspunk-tens långsamma förflyttning längs ekliptikan
i motsatt riktning mot solens rörelse, d. v. s.
i retrograd led. Det synes numera vara
ganska säkert fastslaget genom
utforskningarna av babyloniernas astronomiska
dokument, att p. var känd av deras astronomer,
men däremot är det icke klart huruvida
Hip-parchos, vilken förut gällt som upptäckare
av p., övertagit kunskapen härom från
Baby-lonien el. själv funnit fenomenet. Då
Ptole-maios erhöll ett vida lägre värde för p. än
sina föregångare, trodde man under
medeltiden, att p. var underkastad periodiska väx-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
