Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Preferenstull—Prekambrium
82
procents vinstutdelning, dels till återfående
av kapitalet, om bolaget upplöses. Däremot är
utdelningen oftast begränsad för p. men
obegränsad för stamaktier. Jfr
Ackumula-tiv utdelning och Aktie 2. O. Ä.
Preferenstull, en tulltariff (se d. o.), genom
vilken vissa länder gynnas framför övriga. Vid
tulltraktaters ingående brukar en
»mest-gyn-nad-nations-klausul» införas såsom ömsesidigt
skydd för de fördragsslutande parterna mot
för dessa ogynnsamma eventuella p. (jfr
Im-periepreferens och Skyddstull). G. H-n.
Preferera, föredraga.
Prefigera, språkv., sätta som prefix.
PrefFx, i ords början ställt affix (se d. o.).
Preformationsteori, åsikten, att fostrets
utveckling ur ägget består i en ombildning av
förut existerande anlag. Den motsatta
åsikten, att fostret utvecklas ur en
odifferentierad massa, läran om epigenesen,
formulerades av Aristoteles och gällde t. o. m.
Har-vey. Sin formulering fick p. av Swammerdam
(se d. o.) och gällde allmänt under 1600- och
1700-talet men kullkastades av C. F. Wolff
(se d. o.), som återvände till epigenesteorien.
I modern biologi framträder motsättningen
mellan dessa teorier mindre, om än spår därav
ingalunda saknas. Se E m b r y o 1 o g i, sp.
743, och J. Runnström, »Befruktningens och
fosterutvecklingens problem» (1920). E-kN-d.
Pregel, Ostpreussens huvudflod, uppstår
genom föreningen av Angerapp (se d. o.) och
Inster. P. upptar från vänster Alle, flyter
genom Königsberg och mynnar 8 km nedanför
staden i Frisches Haff, där Königsberger
See-kanal bildar P:s fortsättning till Pillau. P.
är segelbar och står i kanalförbindelse med
Kurisches Haff.
Pregl, Fritz, österrikisk kemist (1869—
1930), prof, i kemi vid
univ. i Graz från 1913.
P. är mest bekant som
upphovsman till den
mikroanalytiska
metoden för bestämning
av organiska ämnens
sammansättning (se
Kemisk analys,
sp. 605), i huvudsak
fullbordad 1913. Han
erhöll 1923 års
Nobelpris i kemi. P.
utgav »Die
quantita-tive organische Mikro-
analyse» (1917; 2:a uppl. 1923). G. S-ck.
Preglaciäl, om geologisk avlagring: bildad
före istiden.
Pregnant [prägna’nt, pränja’nt] (av lat.
präè’gnans, havande, dräktig), träffande;
kärnfull. — P r e g n a’n s, träffande,
kortfattat uttryckssätt.
Prehellènsk kultur, se E ge i s k kultur.
Prehistörisk, förhistorisk.
Preis, Joachim Fredrik, frih.,
diplomat (1667—1759), son till superintendenten i
Livland Georg Preisius. P. inskrevs i
Kansliet 1689 och tjänstgjorde under svenske
mi-nisterresidenten J. Palmqvist i Paris och
Haag. P. blev 1714 chargé d’affaires i Haag,
1719 ministerresident och 1725 envoyé där
samt kvarblev i tjänst till sin död. Han
adlades 1719 och blev frih. 1756.
Preja, anropa ett fartyg och direkt el.
medelst p r e j b å t underrätta sig om dettas
namn, hem-, avseglings- och destinationsort,
last m. m. Prejning utföres av tullbevakning
samt under krig av örlogsfartyg. Prejning
kan föregås av prejskott, antingen ett
löst skott eller ett skarpt skott, riktat mot
vattnet för om det fartyg, som skall prejas,
om detta ej stoppar trots given signal, ö-g.
Préjudice [pregydPs], fr., förfång, nackdel.
— Prejudicéra, skada, förnärma; utgöra
prejudikat (se d. o.).
Prejudikat (lat. praejudicätwm’), jur., av
högsta instansen givet utslag, som innefattar
en principiell lösning av ett rättsspörsmål;
alla högsta instansens utslag äro således icke
att betrakta såsom p. I vissa länder, t. ex.
Frankrike, har man tillagt p. juridiskt
bindande verkan med avseende på däri antagna
rättsgrundsatser. För svensk rätts del kan
man icke anse en dylik regel gällande; p. ha
dock en mycket stor faktisk betydelse för
rättskipningen. Till prejudikatbildningen bidraga
bestämmelserna om måls avgörande in pleno
i Högsta domstolen (se d. o. och P 1 e n i m å 1)
samt om prejudikatdispens (se d. o.). Ä. H.
Prejudikatdispens, jur., tillstånd jämlikt
rättegångsbalken kap. 30 § 13 att fullfölja
talan till Högsta domstolen i fall, då det för
enhetlig lagtolkning el. rättstillämpning är
av synnerlig vikt, att parts talan varder av
konungen prövad (jfr
Fullföljdstill-s t å nd). Å. H.
Preka’mbriska formationer, P r e k a’m b r
i-u m, eg. alla bildningar, som äro äldre än
kambrium, d. v. s. såväl det egentliga
urberget som de närmast yngre avlagringarna,
vilka omfatta den p rote rozo i sk a
gruppen (se Geologiska
formationsse-r i e n), även kallad a 1 g o n k. Vanligast
kallas dock endast denna yngre grupp
prekambrium; stundom betecknar man den såsom
postarkeisk el. algonkisk. I p. finnas spridda
organiska lämningar, av både växter och djur;
av de senare äro flera klasser representerade,
med leddjur som de högst stående
(kräftdjuret Beltina Danai, funnet i Klippiga bergen
i Montana). — P. finnas över hela jorden
men särskilt i förbindelse med de stora gamla
urbergsområdena. I Europa finnas p.
framför allt i Fennoskandia, och de finländska
geologerna ha uppställt en arkeisk och
pre-kambrisk lagerserie av åtskilliga
formationer, även innehållande sedimentära
bildningar, mest från grunt vatten men även möjl.
avlagrade under kontinentala förhållanden (se
Fennoskandia, berggrundskarta med
teckenförklaring). Av dessa bildningar
räknas till p. de, som kallats jatuliska, onegiska
och jotniska. — I Sverige räknas hit
Dalslands- och Almesåkraformationen (jatuliska)
samt Dalasandstenen och sandstenen i
Gävle-trakten och på Mälaröarna (jotniska). Till
de jotniska bildningarna höra ytterligare en
del sparagmiter i de s. fjälltrakterna samt
möjl. Visingsöformationen (se d. o.). Bland
eruptiv, som höra till p., märkas
Dalaporfy-rerna och Rapakivibergarterna. — I
Nordamerika finnas vidsträckta områden av p.,
särskilt runtom Hudson bay. K. A. G.
Preka’mbrium, dets. som prekambriska
formationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
