Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Preklusion—Premolarer
84
Preklusion (av lat. praeclüdere, i förväg
stänga, avskära), jur., en borgenärs
uteslutande från möjligheten att på vanligt sätt
göra sin fordran gällande, som påföljd av
att han ej anmält densamma inom tid, som
i offentlig anmaning (proklama, årsstämning)
utsatts för viss gäldenärs borgenärer. En
dylik förmån kan emellertid blott under
särskilda omständigheter beredas en gäldenär.
Enl. svensk rätt äro dessa omständigheter
en gång för alla fastställda (i k. f. 4 mars
1862 §§ 9, 10); annorstädes (ss. enl. dansk
rätt) kan genom förordnande för särskilt
fall förmånen av proklama medges. För att
p. skall inträda, förutsätter svensk rätt icke
blott underlåtande att anmäla (»bevaka»)
fordringen utan också ovetenhet hos
gälde-nären om densamma; gäldenären kan
avfordras ed, »att den fordran ej var honom
känd före inställelsetidens utgång». Verkan
av p. är icke, att fordringen fullständigt
upp-häves; den fortlever näml, såsom
naturlig fordran (se Naturlig
förpliktelse och Obligation 1). — En säregen p.,
gällande betalningsrätten för sedel, utgiven
av enskild bank — innan denna
sedelutgivningsrätt i början av 1900-talet upphörde (se
Enskilda b a n k e r, sp. 883) —, har
funnits stadgad, senast 1903: enskild bank, som
ägt sedelutgivningsrätt, skulle få hos K. m:t
utverka utfärdande av allmän kungörelse med
föreläggande för innehavare av banksedel att
inom två år förete den till infriande. C. G. Bj.
Prekär [-ka’r], osäker, bekymmersam.
Prel, Karl du, friherre, tysk filosofisk
skriftställare (1839—99). P. var påverkad av
Kant, Schopenhauer och Hartmann och sökte
förena en evolutionistisk naturuppfattning
med ockultismen och spiritismen. Skr.: »Die
Entdeckung dar Seele durch die
Geheimwis-senschaften» (2 bd, 1893—94), »Die Magie als
Naturwissenschaft» (2 bd, 1899) och
»Psycho-logie der Lyrik» (1880) m. fl. G. O-a.
Prelat (lat. praelätus, föredragen, satt
framför), präst med högre rang och myndighet
(t. ex. ärkebiskop, biskop); högtställd och
härsklysten präst. — Prelat e’n s i s k,
utmärkande för p. — Prelatür, en p:s
värdighet.
Preliminär (fr. préliminaire, av lat. prae,
före, och Hmen, gräns), förutgående,
förberedande, inledande (i motsats mot
definitiv). — Preliminärer, förberedande
förhandlingar el. överenskommelser, t. ex.
freds-preliminärer.
Preliminärexamen, förberedande prövning,
som berättigar till avläggande av en
fackexamen. Vid svenska univ. förekom förr en
juridisk p. (»prillan»), som föregick
kansliexamen och examen till rättegångsverken
(hovrättsexamen, se d. o.).
Prell, H e r m a n n, tysk konstnär (1854—
1922). Studerade i Dresden, Berlin och i
Italien och vann ett stort men omstritt rykte
som monumentalmålare —• väggbilder i
Berlin, Dresden och flerstädes. P. ägde mycken
skicklighet och virtuositet men mindre
konstnärlig individualitet. Hans väggbilder göra
intryck av förstorade stafflimålningar. P. var
även skulptör. Se monogr. av F. H. Meissner
(1898) och A. Rosenberg (1901). G-g N.
PreTler, Friedrich, tysk målare (1804
—78). Hade studerat i Weimar, Dresden,
Ant-werpen, påverkades i Rom, dit han anlände
1828, av J. A. Ko h och förblev därefter
under en lång verksamhet i hemlandet trogen
sina klassiska ideal. Han befolkade sina
italienska landskap med homeriska hjältar,
gudar och nymfer. Högst nådde han i sina
Odys-sélandskap, temperamålningar i romerska
huset i Leipzig 1833, kartonger i
nationalgalle-riet i Berlin 1854 ff., andra i Leipzigs
museum och målningar i museet i Weimar 1863
—66. P. målade även med god karakteristik
landskap från Alperna, Rügen och Norge.
Hans raderingar vunno stort och välförtjänt
rykte. P. blev prof, i Weimar. Monogr. av
J. Gensel (1904). G-g N.
Prelüdium (av lat. praè, före, och lüdere,
spela), mus., förspel (se d. o. 2). —
Preludier a, fantisera på orgel, piano el. dyl.,
särskilt som inledning till ett stycke.
Premie (lat. präè’mium), belöning, pris;
försäkringsavgift. Jfr Exportpremie.
Premielån, se Premieobligationer.
Premielön, se Arbetslön, sp. 1263.
Premieobligationer, andelar i s. k.
premielån, som ej ge ränta (el. mycket låg sådan)
men i ersättning göra innehavaren delaktig
i årliga, genom lottning verkställda
vinstdragningar. I Sverige ha statslån av denna
typ flera gånger upptagits, särskilt efter
världskriget, varav lånen av 1923 och 1931
ännu äro löpande (jfr Obligation 2 och
Lotteri, sp. 208). O. Ä.
Premier [promie’J, fr., förste, främste. —
Jeune premier [$ö’n-], förste älskare,
jeune première [^ö’n premiä’r], första
älskarinna i en teatertrupp.
Premiereserv, se Livförsäkring, sp.
41 ff., och Matematiskt värde.
Premiergruvan [pre’mja ], se Diamant.
Premiering, bedömning och tilldelning av
belöningar för jordbruk, kreatur m. m. Jfr
Småbruk, Fårskötsel, Hästavel
och Nötkreaturspremiering.
Premier jus [premie’ ■gy’], fr., se Margarin.
Premiesystem, se Arbetslön, sp. 1263.
Premi’ss. se Slutledning.
Premium, belöning, särskilt åt skolbarn.
Premiär, första uppförandet (av ett
teaterstycke). — Premiär-, förste (i
sammansättningar).
Premiäraktör, resp. Premiäraktris
(urspr. Premier-, resp. Premiär e-), titel,
som vid de kungliga teatrarna tidigare
till-lades särskilt framstående konstnärer (f. ggn
N. W. Almlöf 1828) och som från 1850-talet
automatiskt tillföll medlem av artiststaten,
vars löneförmåner berättigade till
medlemskap i pensionsinrättningens högsta klass.
Utdelandet av titeln kom med gamla
Dramatiska teaterns stängning 1907 ur bruk. G. K-g.
Premiärlöjtnant, grad vid svenska flottan,
från 1820-talet till 1841 motsvarande
kap-tensgraden vid armén. Då
kaptenlöjtnantsgraden (se Kapten 2) infördes,
jämställdes p. med löjtnant. Vid flottans delning
1866 ersattes titeln p. med löjtnant. ö-g.
Premiärminister, eg. »förste minister», dets.
som ministerpresident, konseljpresident, i
Sverige statsminister, i Storbritannien prime
minister el. premier.
Premolarer, se Tänder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
