Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Premonstratenscr—Prerov
86
Premonstrate’nser, medlemmar av
pre-monstratensorden (se d. o.).
Premonstrate’nsorden, rom.-kat. orden för
regulära kaniker (korherrar), stiftad 1120 av
Norbert från Xanten (se d. o.), stadfästes
1126 och fick en vidsträckt utbredning,
särskilt i de slaviska länderna ö. om Elbe, där
orden utövade en betydande
missionsverksamhet. Även i Skåne tillhörde flera klosier p.
(Bäckaskog, Lund, Tomarp, Vä och öved).
Or-densdräkten var vit och levnadssättet
asketiskt. Orden indelades i 30 provinser; högsta
ledningen utövades av abboten i klostret
Pré-montré (nära Laon), där årliga generalkapitel
höllos. P. led stora förluster genom
reformationen och senare genom franska
revolutionen. Den äger numera ingen större betydelse.
— En kvinnlig gren av p. grundades även av
Norbert och nådde en tids blomstring. Sedan
1925 utger den en vetenskaplig tidskrift,
Ana-lecta Praemonstratensia. — Litt.: M.
Heim-bucher, »Die Orden und Kongregationen der
katholischen Kirche», II (2.-a uppl. 1907); B.
Grassl, »Catalogus generalis totius ordinis
praemonstratensis» (1912); V. Lorenzen, »De
danske præmonstratenserklostres
bygnings-historie» (1925). Hg Pl.
Premysl [prjä’misl] från S t ad ice,
tjeckisk sagofigur, var enl. sägnen urspr. bonde,
gifte sig med Prags grundläggarinna,
furstinnan Libussa (se d. o.), samt blev tjeckernas
furste och stamfader för premy slidernas
härskarätt (utslocknad på manssidan 1306).
Jfr Przemysl. C. T-t.
Premysllder [prjämi-], avkomlingar till
Premysl (se d. o., B ö h m e n, sp. 419, och P
o-1 e n, sp. 1161).
Prenotiöner (lat. praenotiönes, förbegrepp,
förkunskaper), Teologiska, är namnet på
ett av ämnena i de nuv. teol. examina. Det
omfattar sådana studier, som äro
förberedelser till det egentliga teologiska studiet,
framför allt religionshistoria, religionspsykologi
och religionsfilosofi (se dessa ord). E. B-m.
Prensa, L a, tidning i Buenos Aires, gr.
1869, självständig, konservativ; anses vara
icke blott Argentinas utan även den
spansktalande världens mest spridda tidning.
Prensäre ma’nus, lat., eg. trycka (många)
händer, värva röster genom inställsamhet.
Prenumerera, förhandsbetala för
regelbundet erhållande av periodisk publikation. —
Subst.: Prenumeration. Den, som
prenumererar, kallas prenumer a’n t.
Pre’nzlau, stad i preuss. reg.-omr. Potsdam,
vid Uckersee och järnvägslinjen
Berlin—Pase-walk—Stralsund; 21,347 inv. (1925).
Ucker-marks huvudort; har rester av gamla
stads-befästningar med torn. P. omtalas 1183 och
blev stad 1234.
Preobrazjenskoje [priabra$ä’nsk9je], P r e
o-brazjenskaja, stadsdel i n. ö. Moskva
(se karta vid d. o.); förr en by, som givit
sitt namn åt ett av Peter den store 1687
uppsatt livgardesreg:te.
Prepalatäler, se Konsonanter.
Preparat (jfr Preparera), något som är
berett, t. ex. ett anatomiskt, kemiskt,
zoologiskt, botaniskt, mikroskopiskt o. s. v.
preparat.
Preparatiön, förberedelse; förberedande
genomgång av skoluppgift.
Preparätor, lägre tjänsteman, som vid
vetenskapliga institut utför prepareringsarbeten.
Preparera, förbereda; tillreda (jfr
Preparat). — Adj.: Preparati v.
Preparersalt, kem., se Tennföreningar.
Prepositiön (lat. praeposi’tio, framför ställt
ord), ett slags oböjliga hjälpord, vilka ställa
ett ord el. en ordgrupp i förbindelse med ett
nomen (substantiv, adjektiv o. s. v.) el. verb.
Det (el. de) ord, som p. förbinder med ett
huvudord, kallas ofta p:s rektion, p. och dess
rektion tillsammans ett »prepositionsuttryck»
(prepositionsadverbial, om huvudordet är ett
verb, prepositionsattribut, om huvudordet är
ett substantiv). P. stå, som namnet anger,
vanl. före rektionen (konung av Sverige)
men även efter (år ut, år in, oss emellan, vad
vi talte om, vad tänker du på?) el. omkring
(för ett år sedan). Nomina, styrda av p., stå i
regel i grundform men ibland i böjd form (ej
sällan arkaismer), t. ex. gå till kungs, ned
från fjälls, skutor för ankars, intill blods,
utåt havs; man ur huse; bränd å båle; i julas,
i nåder, i andanom; pers, pron., styrda av p.,
böjas alltid (t. ex. hos mig). Som
»oursprunglig» - betecknas stundom vissa p., vilka
sam-m:«ofalla med el. innehålla nomina el.
verbformer, t. ex. trots (= i trots av), rörande
(= om), tack vare (— till följd av). — P:s
rektion kan enl. modern uppfattning även vara
en bisats, t. ex.: »han lade sig vinn om att
han skulle segra»; »sörj ni för att vi få stå»;
»jag funderar på hur jag skall göra».
Preradovic [-ra’dåvitj], Petar, kroatisk
skald (1818—72). Gick i österrikisk
krigstjänst och blev 1866 general. P. skrev först
hembygdsdikter på tyska men greps under
tjänstgöring i Dalmatien av den »illyriska
rörelsen» och diktade sedan mest på kroatiska.
Han skrev reflexionslyrik, patriotiska dikter,
en krans sonetter till de 1848 stupade och
några ofullbordade större verk. Efter 1849
hamnade han i panslavism, mystik och
spiri-tism. Sami, skr., 2 bd, 1918. Kroat, monogr.
av B. Vodnik (1903). A. A-t.
Prerafaeli’sm, en i olika betydelser
använd benämning på vissa konstriktningar.
Prerafa eliter kallas dels några
italienska målare i Toscana och Umbrien på
1400-talet före Rafael, dels en krets av tyska
konstnärer i Rom efter 1810 — oftast
kallade nasarener (se d. o. samt O v e r b e c k,
F.) —, dels de engelska målare vid
1800-talets mitt, som sökte följa de ovannämnda
1400-talsmålarna i deras strävan efter
upphöjd enkelhet i känsla och framställning. Det
prerafaelitiska brödraskapet stiftades
1848 av Millais. Hunt, Rossetti m. fl.; till
deras strävan, som litterärt stöddes av
Rus-kin, slöto sig Burne-Jones, W. Morris m. fl.
Lift.: P. H. Bate, »The english pre-rafaelite
painters» (1899); W. Fred, »Die
Præ-Rafaeli-ten» (1900); W. H. Hunt, »Preraphaelitism»
(2 bd, 1905). G-g N.
Prerafaellter, Prerafaelltiska brödraskapet,
se P r er af ae 1 i sm.
Prèrau, se Prerov.
Prerogatlv, företrädesrätt; rättighet (t. ex.
kronans prerogativ).
Prerov [prJäYåf], ty. Prerau, stad i n. ö.
Mähren, Tjeckoslovakien, vid Moravas biflod
Becva; 22,362 inv. (1930), mest tjecker.
Järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
