Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Preteritum - Pretext - Pretiosa - Pretium - Pretiös - Pretor - Pretoria - Pretorianer - Pretorius, Andries - Pretorius, Marthinius Wessels - Pretur - Preuss, Hugo - Preussare - Preussen, Freistaat Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Pretext—Preussen
102
hållande till en punkt i framtiden, och
futu-rum preteriti (»det förflutnas futurum»), som
uttrycker något tillkommande i förhållande
till en punkt i det förflutna (»jag skulle
just gå ut, när du kom»), vanl. icke räknas
till preteritala tempora. Franskan, ännu
rikare nyanserad, har sex, t. ex. av parler, tala,
(il) parlait, parla, a (resp, avait, eut, a eu)
parlé. Det germanska imperfektum benämnes
stundom p., medan med praeteritopraesentia
menas från ursprungliga preteritala
bildningar härrörande former, som kommit att få
pre-sensbetydelse (t. ex. sv. vet, kan, skall). —
Adj.: P reter i t äl. A. Lbd.
Prete’xt, förevändning, svepskäl.
Pretiösa [-tsi-], dyrbarheter; smycken.
Pre’tium, lat., värde, pris, belöning. — P.
affectiönis, »tillgivenhetsvärde»,
affektionsvärde (se d. o.). — P. virginitätis, gåva
till brud av brudgummen i gottgörelse för
jungfrudomen. Denna betydelse har möjl.
morgongåvan (se d. o.) från början haft. I det
antika Greklands rätt förekommer en gåva
av liknande art (diaparthe’nia). (C. G. Bj.)
Pretiös [-tsi-], tillgjord, konstlad.
Prétor (lat. präè’tor), se P r a e t o r.
Pretoria [-tå’-], huvudstad i prov. Transvaal,
säte för Sydafrikanska unionens regering
(sedan 1910), 1,360 m ö. h., vid foten av
Magalies-berg, vid Aapies, ett tillflöde till Limpopos
bifiod Crocodile river; 74,052 inv. (1921), därav
45,361 vita (1926: 54,326). Järnvägsknut. P.
har ståtliga off. byggnader, främst Union
government buildings (1910—13) med
dominerande läge utanför staden. P. är säte för
univ. (776 stud. 1930), har museum, zool.
trädgård samt många kyrkor. — P. grundlädes
1855, uppkallades efter A. Pretorius (se
d. o.) och blev 1860 huvudstad i republiken
Transvaal.
Pretoriäner (lat. praetoriäni). De romerska
fältherrarna brukade mot republikens slut ur
sina trupper uttaga en avd. (cohors) till skydd
för sin person och högkvarteret (praetorium).
Till dylik tjänst uttogo triumvirerna en större
styrka av de vid Philippi (42 f. Kr.)
segerrika legionerna. Efter slaget vid Actium gav
Augustus denna trupp en fast organisation
som kejsarens garde (cohortes praetoriae),
men först Tiberius förläde den i dess helhet
i kasern invid Rom. Truppen stod under befäl
av vanl. två praefecti (jfr Praefectus).
Manskapet fick högre sold än härens
manskap, hade kortare tjäns etid samt hade
utsikt till befordran av olika slag. P. blevo en
makt, som ofta visade sig ödeläggande för
den lagliga ordningen. Septimius Severus lät
därför helt ombilda gardet. E. St.
Pretorius [-tå’-], Andries, boerledare (1799
—1853). Utvandrade från Kapkolonien till
Natal, blev 1838 ledare för därvarande boer
och tillbakaslog vid Blood river hövdingen
Dingaan med över 10,000 suluer 16 dec. s. å.
(»Dingaans dag»). Han sökte sedan förgäves
utverka helt oberoende ställning åt
boerrepubliken Natalia, slog sig därefter ned vid
floden Vaal men besegrades 1848 av den
engelske Kapguvernören sir Harry Smith och
ingick 1852 med engelsmännen
Sand-river-fördraget, vilket gav boerna n. om Vaal det
åstundade oberoendet. Aret därpå avled han
efter ett misslyckat härnadståg inåt Bechu-
analand. Efter P. namngavs 1855
Transvaal-boernas huvudstad Pretoria. V. S-g.
Pretorius [-tå’-], Marthinius Wessels,
boerledare (1819—1901), son till A. P.
Efterträdde 1853 sin fader som befälhavare över
boerna i områdena kring Potchefstroom och
Rustenbury och gjorde flera försök att samla
de spridda fria boersamhällena till en
enhetlig stat. P. blev 1857 president i
Sydafrikanska republiken (Transvaal) och var 1860—63
president i Oranjefristaten men blev 1864 i
stället ånyo president i Transvaal. Efter
upptäckten av diamantfyndigheter på
griquahöv-dingen Waterboers område sökte P. vinna
detta åt Transvaal men överlät senare den
omtvistade frågan om äganderätten till
området till skiljedom av Natals viceguvernör,
R. W. Keate, som 1871 gav sitt utslag till
förmån för Waterboer, vars land sedan blev det
brittiska territoriet Griqualand-West.
Boernas missnöje med skiljedomsavtalet förmådde
P. att avgå (1871). Efter Transvaals
återförvärvande av full självstyrelse 1880—81
sköttes en tid regeringen där av ett
triumvirat, bestående av Pretorius, P. Krüger och
P. Joubert, tills Krüger 1883 utsågs till
statens president. V. S-g-
Pretür, se P r a e t o r.
Preuss [präis], Hugo, tysk
statsrättslä-rare, politiker (1860—1925). Blev 1889 docent
vid Berlins univ., 1906 prof, vid Berlins
handelshögskola och 1918 dennas rektor. Som
kommunalman i
Berlin gjorde han sig
bemärkt såsom liberal
anhängare av social
reformpolitik. Han
utarbetade under
världskriget ett utkast till
tysk
författningsre-form, vilket efter
revolutionen 1918 lades
till grund för arbetet
på den nya tyska
republikens författning.
P. blev nov. s. å.
stats-sekr. för inrikes
ären
den och var febr.—juni 1919 tysk
inrikesminister (i ministären Scheidemann). Han
utarbetade vallagen för tyska
nationalförsamlingen och ännu ett utkast till tysk
författning, vilket gick ut på att i stor
utsträckning ersätta den gamla förbundsförfattningen.
med en enhetsstat. Före och under
förhandlingarna i nationalförsamlingen modifierades*
författningsförslaget och fick en mindre
cent-ralistisk prägel, men Tyska rikets författning
av 11 aug. 1919 kan dock i sina grunddrag
sägas vara Preuss’ verk. — Bland skrifter
av P. må nämnas »Das deutsche Volk undi
die Politik» (1915; 4:e uppl. 1917), »Der
deutsche Nationalstaat» (1924), »Um die
Reichs-verfassung von Weimar» (s. å.) samt »Staat,
Recht und Freiheit» (1927; postum). —. Litt.s
E. Feder, »H. P.» (1926). V. S-g.
Preussare [prö’js-], folkslag, se
Preussen, sp. 107. Jfr Preussiska språket
och litteraturen.
Preussen [pråTsan; sv. uttal vanl. prö’json],
Freistaat Preussen, republik i n..
Tyskland, Tyska rikets största delstat,
omfattar Nordtyska låglandet från Nordsjöm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
