Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Preussen (Befolkning—Näringar)
104-
Preussens vapen.
I silverfält en svart örn
med gyllene beväpning.
och Östersjön i n. till Mellantyska berglandet i
s. (se kartan till Tyskland); härtill kommer
prov. Hohenzollern (se d. o. 2) i Sydtyskland.
Saarområdet (se d. o.) oberäknat, omfattar
P. 292,748 kvkm (1931) med 38,175,989 inv.
(1925). Huvudstad är
Berlin. Inneslutna
inom P:s gränser ligga
delstaterna Hessen,
Mecklenburg
-Schwe-rin, Oldenburg,
Braun-schweig, Anhalt,
Lip-pe, Mecklenburg-Stre-litz, Schaumburg-Lip-pe samt de fria
städerna Hamburg,
Bremen och Lybeck. Från
det i övrigt
sammanhängande P. avskiljes
i ö. prov. Ostpreussen
av Polska korridoren
(se d. o.). Genom Ver-
saillesfreden 1919 och i samband med
denna stående folkomröstningar förlorade P. av
sitt forna område 55,667 kvkm med 4,6 mill.
inv. enl. 1910 års statistik. Till förlusterna
hörde utom Polska korridoren bl. a. områdena
Eupen och Malmedy, Nordslesvig, s. ö. delen
av Oberschlesien samt Memellandet och
Danzig. Se även Tyskland.
INNEHÅLL:
sp.
Befolkning.......... 103
Näringar............ 103
Kommunikationer .... 105
Kyrkliga förhållanden,
undervisningsväsen.. 105
sp.
Författning och
förvaltning ................ 106
Flagga................ 107
Historia ............. 107
Litteraturanvisningar... 110
Geografisk översikt, klimat, växt- och
djurvärld samt bank- och kreditväsen,
rättskipning och försvarsväsen, se Tyskland.
Befolkning. Den första tillförlitliga
folkräkningen i P. ägde rum 1816 och angav
invånarantalet till 10,349,031. 1871 hade P.
24,639,706 inv., 1900 34,472,509 inv., 1919
36,154,730 inv. och 1925 38,175,989 inv. (130,41
Eå kvkm). Bortsett från Berlin, är
folktät-eten störst i Rhenprovinsen, Westfalen och
Hessen-Nassau. 1925 bodde 33,7 % i städer
med mer än 100,000 inv. och 33,4 % i orter
med 2,000—100,000 inv. Störst bland städerna
är Berlin, övriga städer med över 500,000 inv.
äro Köln, Essen, Breslau, Frankfurt a. M. och
Dortmund.
Provinser Areal i kvkm 31 dec. 1930 Inv. 16 juni 1925
Ostpreussen 36,990,72 2,256,349
Berlin 883,48 4,024,286
Brandenburg 39,036,27 2,592,292
Pommern 30,266,71 1,878,781
Grenzmark
Posen-West-preussen 7,713,56 332,485
Niederschlesien 26,592,40 3,132,135
Oberschlesien 9,713,01 1,379,408
Sachsen 25,276,05 3,277,664
Schleswig-Holstein 15,071,12 1,519,365
Hannover 38,584,87 3,190,439
Westfalen 20,212,56 4,784,169
Hessen-Nassau 16,759,42 2,452,748
Rhenprovinsen 24,505,81 7,284,028
Hohenzollern 1,142,25 71,840
Preussen 2 9 2,74 7,73 3 8,175,9 8 9
Näringar. 1925 voro av de arbetsanställda
29,5 % sysselsatta inom jordbruk med
binä
ringar, 40,9 % inom industri och hantverk
samt 17,1 % inom handel och samfärdsel.
Jordbruk. Största delen av Nordtyska
låglandet är uppodlat. Av landets areal
upp-togos 1930 63,5 % av odlad jord (därav
45,9 % åker och 16,3 % äng och vall), 25,5 %
skog och dungar, 1 % ouppodlade mossmarker
och 3,6 % impediment. Utomordentligt
bördiga trakter äro lössjordsområdena (Schlesien
och Weserbergland) och
bottenmoränavlag-ringarnas bälte. Storgodsen finnas på
Schle-siska låglandet, i Pommern och Ostpreussen.
1930 odlades brödsäd på 4,5 mill. har (råg
mest i Brandenburg och Pommern, vete mest
i iSachsen, Niederschlesien, Rhenprovinsen och
Ostpreussen), korn på 0,79 mill. har (mest i
Sachsen), havre på 2,3 mill. har (mest i
Pommern, Ostpreussen och Hannover), majs
övervägande i Schlesien men ansenligt även i
Brandenburg och Sachsen. Potatis, 1,8 mill.
har, odlades mest i Brandenburg, Pommern,
Sachsen och Schlesien. Sockerbetor (Sachsen,
Schlesien) upptogo 0,37 mill. har. Av
handels-växter odlades lin på 8,167 har, huvudsaki.
i Schlesien, sparris på 7,761 har, mest i
Hannover, Sachsen och Brandenburg.
Fruktträdgårdar (äpplen, körsbär, päron och
plommon) upptogo 25,425 har 1927 och
förekom-mo mest i Sachsen, Hannover och
Brandenburg. Vingårdarna upptogo 15,890 har 1930;
de viktigaste vinområdena äro Rheingau,
Nahe-gebiet, Mosel-, Saar- och Ruwegebiet. — IP.
finnas 7,4 mill. har skogklädd mark, därav
5,2 mill. har barrskog; de största
skogsområdena falla inom Brandenburg, Schlesien,
Rhenprovinsen och Hannover. 2,3 mill. har
skogar tillhöra staten, 3,8 mill. har
privatpersoner, det övriga stiftelser och sällskap.
Boskapsskötseln står högt. 1930
funnos 2,4 mill. hästar (hästaveln omhuldas
särskilt i Ostpreussen), 10,4 mill. nötkreatur,
16 mill. svin (Hannover), 2,3 mill. får, 1,5 mill.
getter, 6,4 mill. gäss och ankor och 54,9 mill.
andra fjäderfän. Biodlingen i Ostpreussen och
Hannover är betydande; 1931 funnos i P. 577
pälsdjursfarmer (silverräv, nerz).
Fiske. Fiskeflottan utgjorde 1925 för
flod- och insjöfiske 5,109 båtar. Nordsjöfisket
riktar sig mest på sill, torsk och kolja
samt krabbor, östersjöfisket på flundrefiskar,
nors, torsk och strömming samt musslor. P:s
största fiskehamnar vid Nordsjön äro Altona,
Wesermünde och Norderney, vid Östersjön
Eckernföhrde och Kolberg.
Bergsbruk. P. är rikt på nyttiga
mineral. Stenkolslager förekomma i Westfalen
vid Ruhr, i Rhenprovinsen kring Eschweiler,
i Schlesien kring Gleiwitz och Waldenburg
och i mindre omfång bl. a. i Hannover och
Hessen-Nassau. De största brunkolslagren
finnas i Brandenburg, Sachsen, Rhenprovinsen
och Hessen-Nassau; brunkol nyttjas numera
som både bränsle och råvara i flera
industrier. Som bränsle nyttjas även torv från
de stora mossarna. Petroleum och asfalt
finnas, ehuru obetydligt, i Hannover och
Holstein. Järnmalm brytes i
Rhenprovinsen, Westfalen, Schlesien och Hessen-Nassau.
Zink, bly, nickel och mangan förekomma
ävensom koppar, guld och silver. De största
saltlagren finnas i Sachsen (Stassfurt), vidare
i Hannover, Holstein och Brandenburg. Kok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
