Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Preussen, Freistaat Preussen - Näringar - Kommunikationer - Kyrkliga förhållanden, undervisningsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Författning och förvaltning) 106
luteranerna lyda under Oberkirchenkollegium
i Breslau. En rom.-kat. ärkebiskop finnes,
metropoliten i Köln, exempta biskopar i
Breslau, Ermeland, Hildesheim och Osnabrück
samt suffraganbiskopar i Trier, Münster,
Pa-derborn (under ärkebiskopen i Köln), Fulda
och Limburg (under ärkebiskopen i Freiburg
im Breisgau). Gammalkatolikernas biskop är
bosatt i Bonn.
Skolundervisningen är i P. obligatorisk och
kostnadsfri för barn mellan 6 och 14 års
ålder. Se vidare Tyskland. Univ. finnas i
Berlin, Bonn, Breslau, Frankfurt a. M.,
Göttingen, Greifswald, Halle, Kiel, Köln,
Königs-berg, Marburg, Münster, Düsseldorf (med.
akad.) och Braunsberg (akad.) med tills. 3,381
lärare och 55,498 stud., därav 2,583
utlänningar (1930/31). Tekniska högskolor finnas
i Aachen, Berlin, Breslau och Hannover (tills.
8,668 stud., därav 905 utlänningar 1930/31).
Dessutom finnas veterinärinstitut i Berlin och
Hannover, lantbrukshögskolor i Berlin och
Bonn-Poppelsdorf, skogshögskolor i Eberswalde
och Hannover-Münden, bergsakad. i Klaustal,
handelshögskolor i Berlin och Königsberg,
konst- och musikhögskolor o. s. v. E. L-r.
Författning och förvaltning. P. har även
efter antagandet av den nya tyska
riksför-fattningen av 1919 bibehållit sin karaktär av
stat, men dess inflytande på den tyska
riks-politiken är väsentligt minskat. I alla
frågor, som ej äro uttryckligen förbehållna riket
(se Tyskland, författning), har P.
självständig beslutanderätt. Enl. författningen av
30 nov. 1920 är P. en republik. All makt
utgår från folket. Genom folkomröstning kan
detta direkt åstadkomma
författningsändring, lagstiftning och upplösning av
lantdagen. Folkomröstning kan begäras dels av
väljarna (V olksbegehren), varvid för
författningsändring och lantdagsupplösning fordras
att Vs och vid lagstiftning att 1/20 av väljarna
deltagit i petitionen, dels av lantdagen i visst
fall (se nedan). I spetsen för staten står ett
statsministerium {Staatsministerium), som
består av en ministerpresident, vilken utses av
lantdagen, och ett antal faekministrar (f. n. 7),
som utses av ministerpresidenten. Denne är
ansvarig inför lantdagen för
regeringspolitiken. Parlamentarismen är lagstadgad i P.
Någon president finnes ej, utan
statsministe-riet fungerar som både ministär och
statschef. Folkrepresentationen kallas lantdag
{Landtag) och utses för en period av 4 år
genom allmänna, omedelbara val enl.
proportionell metod (f. n. 450 medl.). Valrätt ha
män och kvinnor, som uppnått 20 års ålder.
För valbarhet fordras att ha fyllt 25 år.
Lantdagen kan upplösas före fyraårsperiodens
utgång genom eget beslut el. genom beslut
av en kommission, bestående av
ministerpresidenten och ordf, i lantdagen och i sta+srådet
(se nedan), el. genom folkomröstning (en dylik
omröstning företogs sommaren 1931 med
negativt resultat). Lantdagen har
lagstiftnings-och beskattningsrätt. För lagstiftning fordras
dock medverkan av det s. k. statsrådet
{Staatsrat). Dettas medl. väljas av
provinslantdagarna (se nedan) och representera
alltså de olika provinserna. Det skall avge
yttranden över av statsministeriet väckta
lagförslag och kan självt genom detta överlämna
105 Preussen (Kommunikationer-
salt utvinnes ur saliner i Sachsen och
Hannover. Porslinslera av högt värde finnes i
Sachsen, bärnsten vid Östersjökusten.
Industri. Järn-, stål- och
metallindustrien har sitt säte i de järnförande
provinserna, främst Schlesien och Ruhrområdet.
Denna ger upphov till maskinindustrien (283,876
anställda pers. 1928) i de stora städerna, för
tillv. av ångmaskiner, lokomotiv m. m., på
senare tid även automobiler (i Berlin och
Frankfurt a. M.) och elektr. maskiner (i
Frankfurt a. M., Köln och Berlin). Stora varv
finnas i Kiel, Stettin m. fl. sjöstäder.
Betydande är tillv. av musik- och vetenskapliga
instrument. Den kéiniska storindustrien
(kok-och kalisalt, färger, tvål, parfym m. m.) har
sina huvudsäten i Stassfurt, Frankfurt a. M.,
Wuppertal och Berlin. Livlig är
textilindustrien, i första hand bomullsindustrien i
West-falen (Wuppertal), Rhenprovinsen, Schlesien,
därefter komma linneindustrien i Westfalen
(Bielefeld) och Schlesien samt ylleindustrien i
Rhenprovinsen. Stort uppsving ha på senare
år konfektions- o. a. beklädnadsindustrier
gjort, särskilt i Berlin. Trikåindustrien
blomstrar i Schlesien, Brandenburg, Rhenprovinsen,
Westfalen och Sachsen. På Nordtyska
låglandet är sedan gammalt kvarnindustrien vida
spridd. De allra flesta kvarnarna äro där
vinddrivna. Sockerraffinaderier finnas i
soc-kerproducerande provinser, bryggerier över
hela P. Vidare framställas ur
lantbruksprodukter stärkelse, brännvin och vin.
Handel och sjöfart. Inom P. har
grosshandeln mer och mer trätt i förgrunden
och koncentrerats till vissa huvudplatser, ss.
Berlin (handel med spannmål, sprit, ylle
m. m.), Stettin (petroleum, sprit), Magdeburg
(socker). Handelsmässor, marknader och
utställningar hållas regelbundet i många städer.
De största handelsstäderna äro Berlin, Köln,
Breslau och Frankfurt a. M. — P:s mest
trafikerade kusthamn är Stettin, den största
flodhamnen är Duisburg-Hamborn.
Kommunikationer. P:s stora floder äro alla
segelbara och utnyttjas i hög grad som
kommunikationsmedel. Genom ett nät av kanaler
stå de i förbindelse med varandra. Längst är
Dortmund—Emskanalen (se d. o.), starkast
trafikerad Nord-östersjökanalen (se d. o.).
1930 funnos i P. 33,924,6 km
järnvägslinjer, därav 384,5 km smalspåriga. Den
viktigaste medelpunkten för P:s rikt förgrenade
järnvägsnät är Berlin. 286,983
personauto-mobiler (inkl, omnibusar) och 91,941
lastauto-mobiler funnos 1930. Se vidare Tyskland.
Kyrkliga förhållanden och
undervisningsväsen. 1925 funnos i P. 24,804,018
protestanter, 11,943,264 romerska katoliker, 54,664
andra kristna (ortodoxa, gammalkatoliker o. a.)
och 404,446 mosaiska trosbekännare. De
flesta katolikerna bo i Rhenprovinsen,
Westfalen och Schlesien, de flesta judarna i Berlin,
Rhenprovinsen och Hessen-Nassau. Den evang.
el. protestantiska kyrkan består sedan 1817
av en union mellan de luterska och
reformerta kyrkorna, Evangeliska unionen
(se d. o. 2), ur vilken gammalluteranerna
brutit sig ut. Till protestanterna räknas även
baptister, metodister, adventister,
mennoni-ter o. a. I spetsen för protestantiska
kyrkan står Oberkirchenrat i Berlin Gammal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
