Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Pris
130
kar även modern socialpolitik (se
Minimilöner). Slutligen påverkas prisbildningen
av historiska och sociala förhållanden, bl. a.
inkomst- och förmögenhetsfördelningen, som
utesluter lägre inkomstklasser från effektiv
inverkan på p., vilka kunna betalas endast
vid högre inkomst. Folk i allm. köper (och
säljer) i enlighet med traditionella vanor och
påverkas på samma gång starkt av modern
reklam. Ur alla dessa synpunkter
kompliceras prisbildningen, vilken dock i
partihandeln, särskilt med artiklar av betydelse på
världsmarknaden, i all huvudsak är
affärsmässig, liksom varu- och fondpappershandeln
på börserna, även om partipriserna
icke kunna undandragas politiska inflytelser
(se Handelspolitik).
Minutpriserna (se Detaljhandel) följa partipriserna
med marginal till täckande av
distributionskostnaderna icke utan många avvikelser,
vilka betingas av de fasta kostnadernas
jämförelsevis betydande storlek i förhållande till
omsättningen m. m.
Förändringar i penningvärdet, vilket
ligger till grund för prissättningen, medföra
förändringar i motsatt riktning av d e n
allmänna prisnivån (se Index 2), vars
uppgång innebär sjunkande och vars nedgång
(se Depression 4) stigande penningvärde
(se d. o. och Kvantitetsteorien).
De relativa p. på enskilda varor (och
tjänstbarheter) växla även vid konstant
allmän prisnivå, vilken i genomsnitt kan bli (i
huvudsak) oförändrad, medan somliga varor
falla och andra stiga ip.
Marknadspriset stiger, om efterfrågan tilltar i
förhållande till tillgången el. utbudet (den del,
som kan påräknas saluhållen vid givet p.),
och omvänt. Stigande p. minskar efterfrågan
och stimulerar utbudet, fallande p. tvärtom.
Behovet att få köpt och tvånget att få sålt,
vilka köpare och säljare äro underkastade vid
samhällelig arbetsfördelning (se d. o.), göra
sålunda mängden av varan i marknaden vid
fri konkurrens mellan många köpare och
många säljare bestämmande för prisläget för
tillfället i marknaden (korttidspriset) och p.
enhetligt för alla köpare och säljare
(indifferens). Enär envar, som producerar en vara
till försäljning i konkurrens, ser sin fördel
vid att öka utbudet, när p. stegrats, men
däremot tvingas att minska el. upphöra, om p.
faller, så att det icke täcker kostnaderna för
att tillverka varan och föra den i marknaden,
leder stegring i marknadspriset i regel till
ökad och prisfall till minskad produktion (se
d. o.). Vid fri konkurrens fluktuerar
marknadspriset sålunda i längden kring (r e) p r
o-du k t i o ns kostnadspriset
(långtids-priset). Dessa prislagar äro bekanta
såsom lagen om efterfrågan och tillgång (el.
utbud) och lagen om produktionskostnaderna.
—• Teoretiskt erbjuda de talrika
eventualiteter på grund av efterfrågans och utbudets
olika elasticitet o. s. v. Förenad efterfrågan,
t. ex. på socker och kaffe, och förenat utbud,
t. ex. i jordbruk på grund av nödtvånget
att driva animalisk produktion för att få
dragkraft och naturlig gödsel till
växtodlingen och vegetabilisk produktion för
erhållande av foder, innebära, att den ena varans
prisbildning blir beroende av en el. flera
andra varor (avfalls- och biprodukter). I
praxis förekomma viktiga undantag från de
elementära prislagarna; så t. ex. föranleder
stigande p. för aktie på fondbörsen tvärtemot
regeln ökad efterfrågan och minskat utbud
(och omvänt), och prisfall under beräknad
tillverkningskostnad kan föranleda tillverkare
av massartiklar att öka tillverkningen i st. f.
att minska den i syfte att medelst ökningen
uppnå lägre tillverkningskostnad per styck.
Om endast en säljare står mot en köpare,
blir p. mindre bestämt; mellan det minsta
säljaren vill ta och det högsta köparen vill
ge kan marginalen vara vid, och det faktiska
p. beror då i mycket på parternas
förhand-lingsskicklighet. Praktisk betydelse har ofta
en dylik situation, t. ex. vid kollektivavtals
ingående mellan två parter på
arbetsmarknaden. Säljare, som ensam (monopol) el. i
mindre antal (två el. flera, dyopol, polypol)
behärskar en marknad, frigöres därmed från
konkurrensen och dess lockelse att
tillgodogöra prisstigning medelst ökat utbud; vid
monopolpris inriktas prissättningen på
största möjliga totala nettovinst, vilken icke
sällan ernås medelst inskränkning i utbudet
för åstadkommande el. upprätthållande av
högre p. (se Trust); en sådan
prispolitik är ofta syftet med sammanslutningar
mellan tillverkare och försäljare, liksom den
återspeglas i arbetarorganisationers strävan
att reglera utbudet av arbetskraft
(arbetslöshetsunderstöd m. m.), tillströmning till yrke
o. s. v. En officiell prispolitik, som försöker
hindra den fria prisbildningen i marknaden,
t. ex. med (låga) m a x i m i p r i s, leder oftast
till konsekvenser, som bestyrka prislagarna,
t. ex. genom brist på en vara inom kortare
el. längre tid, när (för lågt) maximipris lett
till ökad konsumtion och minskad produktion.
Prisstatistiken har i senare tid
ägnats uppmärksamhet och bearbetning i alla
länder, t. ex. partipriser genom
Kommerskollegium, minutpriser, livsmedelspriser och
levnadskostnader genom Socialstyrelsen i
Sverige. Till åskådliggörande av prisändringar
offentliggöras diagram med priskurvor.
Prishistoriken har för
världsmarknadspriserna ett gott material i tabeller
och indextal för partipriser på oförtullade
världsmarknadsartiklar i England under
senaste århundraden. Ekonomisk-historiska
arbeten belysa p. i äldre tid i skilda länder.
Emedan produktpriset är avgörande
för de produktionskostnader, som det kan
löna sig att nedlägga på en varas
tillverkning och försäljning, blir i princip p. på den
färdiga produkten, som ytterst beror av det
värde den har för konsumenterna (se
Gränsnytta), avgörande för huru mycket, som
kan betalas för produktionsmedlen (se
Produktion). Ä andra sidan är knappheten
på allt, som behövs till människors nödtorft
och bekvämlighet, beroende av knappheten
på tillgängliga naturliga resurser
(råmaterial, som hämtas från jorden), redskap och
verktyg att utnyttja dem (se Kapital)
samt arbetskraft (se
Gränsproduktivitet). I p. på en produkt, såväl som på ett
produktionsmedel, kommer knappheten till
ut-XVI. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
