Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Privy seal—Process
138
är beslutmässigt med 3 närvarande och då
dess funktioner äro rent formella, infinna sig
i regel endast några kabinettsmedl. till dess
sammanträden. Ordf, är lord president of the
council (se Lord president), vilken
brukar vara medlem av kabinettet såsom
minister utan portfölj. Vissa utskott av p.
spelade ännu under 1800-talet en viss roll,
t. ex. utskottet för handel och för
undervisning, men dessa ha nu blivit ombildade till
ämbetsverk av departementskaraktär. Det
enda av dessa utskott, som ännu har
betydelse, är den 1833 reglerade Judicial committee
of the P. Denna består av alla medlemmar av
p., som haft el. ha högre juridiska ämbeten,
och dessutom av de sex lords of appeal in
ordinary (se d. o. och Parlament, sp.
683) samt två jurister, vilka tjänstgjort som
domare i Indien. Denna judicial committee
är högsta appellationsdomstol från kyrkliga
domstolar, från Indien och kronkolonierna.
De självstyrande kolonierna ha egna högsta
domstolar, men vad kan dock ske i vissa fall
till judicial committee. Den kan därför på
sätt och vis sägas utjämna slitningarna
mellan de många olika rättssystem, som finnas
i det brittiska världsväldet. G. H-n.
Privy seal [pri’vi sl’l], eng., se Lord
privy seal.
Prix [pri], fr., pris. — Prix fixe [-fiks],
fast, bestämt pris. — Jfr Grand prix.
Pri’zren, stad i Sydserbien, Jugoslavien, i
Vita Drins dalgång och vid foten av Sar
planina, nära Albaniens gräns; 16,433 inv.
(1921). Betydande konstindustri
(filigrans-arbeten m. m.). P. har tidtals varit en
betydande handelsstad, en tid säte för de gamla
serbiska kungarna. En katedral från
1300-talet blev på 1700-talet moské och efter
världskriget åter kristen kyrka. P. besattes nov.
1915 av bulgarerna men återtogs 10 okt.
1918 av serberna och fransmännen. Jfr
Serbiska krigsskådeplatsen. A. A-t.
Pro, lat., för; i stället för.
Pro äris et fo’cis, lat., »för altarna och
härden», för hus och hem; citat från Cicero.
Pro’ba, lat., eg. prov; arrestlokal, carcer (se
d. o.), skol- el. universitetshäkte i äldre tider
(»prubba»).
Probäbel (lat. probäbilis), antaglig, trolig,
sannolik. — Probabilitöt, sannolikhet.
Probabilfsm, filos., den åsikt, som,
förnekande egentlig kunskap, endast antar
sannolikhet. — Se även Jesuitorden, sp. 1069.
Probabilitetskalkyl, mat., se
Sannolikhetskalkyl.
Probät, beprövad, som bestått provet. —
Probätum est, lat., det är bevisat; det
är befunnet gott, beprövat.
Probèra, pröva, prova; medelst prov utröna
halten av ädel metall i en legering.
Probèrkonst, Metallpro be ringskons t,
kunskapen om att i liten skala ur mineralier,
malmer, salter, metallurgiska produkter o.
s. v. utdraga och bestämma halten av däri
ingående ämnen. Eg. är den analytiska
kemien en avd. av p., men man brukar stundom
i inskränktare mening med p. avse endast de
prov, som utföras på torra vägen, d. v. s. med
värme i smärre försöksugnar. P. i denna
bemärkelse har alltmer ersatts med vanlig
kemisk analys. F. S-e.*
Probernål, vid guldprov använd metallnål,
gjord av en legering, vars halt är känd. Om
dess användning se Guldprov.
Probèrsten, se Guldprov och
Kisel-skiffer.
Problem, uppgift; för vetenskaplig
undersökning uppställd fråga; vanskligt spörsmål.
1. (Mat.) Man skiljer inom matematiken
mellan analytiska och geometriska p. I det
förra fallet innebär lösningen jämväl ett
bevis för riktigheten, i det senare behöves i
regel ett särskilt bevis för konstruktionens
riktighet. Ett p. får icke uppställas så, att
det innebär en logisk orimlighet (»konstruera
en liksidig och rätvinklig triangel!»);
därjämte böra begränsningsvillkoren klargöras,
d. v. s. de villkor, under vilka en lösning är
möjlig. K. Lmk.
2. (Schackt.) P. el. U p p g i f t, en på
förhand bestämd, fritt författad spelställning,
från vilken ett bestämt mål (vanl. matt men
även självmatt, patt o. s. v.) skall nås på ett
bestämt sätt (i vissa fall med viss pjäs
o. s. v.). Problemförfattaren söker skapa ett
spelförlopp, där till synes betydelselösa drag
äro avgörande. Vanligast äro p. med matt i
2—3 drag. F. L.
Problematisk, tvivelaktig, oavgjord;
gåtfull; som innebär ett problem.
Problematiskt omdöme, se Omdöme.
Probosci’dea, zool., se Elefantdjur.
Probübalus, zool., se A n o a.
Pro’bus, M a r c u s Au r [-e-]-] {+e-
]+} i u s, romersk kejsare (reg.
276—282), f. i Illyrien. Efter
mordet på kejsar Tacitus
utropades P. till kejsare av
trupperna i Orienten. Han
straffade Aurelianus’ och Tacitus’
mördare och sökte värna
senatens myndighet. Hans
kraftfulla regering upptogs mest av
bemödanden att trygga rikets
gränser och av kamp mot
medtävlare om makten. P.
dödades av sina soldater,
missnöjda med hans försök att bruka
dem även till fredligt arbete. E. St.
Pro’bus, Marcus Valerius, latinsk
grammatiker från senare hälften av l:a årh.
e. Kr., noggrann utgivare av latinska
klassiker. Rester av hans skrifter äro samlade av
J. Aistermann, »De Valerii Probi vita et
scriptis» (1909).
proc., förk. för procent.
Proca’via, zool., se Klippgrävlingar.
Procedur (av lat. procédere, gå till väga),
förfarande; rättegångssätt.
Procellarldae, Procellarifo’rmes, zool.,
se Stormfåglar.
Procehit (av lat. pro, för, och ce’ntum,
hundra), ränta, avkastning m. m. för vart
hundratal av kapitalsumman; tecknas %; hundradel.
Proce’ntare, octkrare. — Procenter!,
dets. som ocker (se d. o.).
Proce’ss (lat. proce’ssus, av procédere, fram
skrida), fortgång, förlopp.
1. (Anat.) Se Kota 1.
2. (Jur.) Det lagligen reglerade förfarande,
som har till ändamål att meddela rättsvård.
P. i trängre mening har till uppgift att
fastställa vad som är rätt, till skillnad från
exe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
