- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
139-140

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Processförutsättning—Processledning

139

kution, som har att bringa till verkställighet
vad som fastställts vara rätt. De rättsregler,
som ha avseende pä p., bilda processrätten,
som är en del av den offentliga rätten.
Huvudarterna av p. i trängre mening äro c
i-vilprocess och straff process
(kriminalprocess, brottmålsprocess). Är
processföremålet ett privaträttsligt förhållande, så
är civilprocess för handen. Är det åter det
förhållande, som genom brott grundlagts
mellan staten och den brottslige och innefattar
ett straffanspråk från statens sida, föreligger
straffprocess. Positiv svensk rätt drager
emellertid vidare gränser för begreppet
straffprocess. En annan indelning, som inom den
svenska processrätten är av betydelse, är den i p.
vid de allmänna domstolarna och p. vid
specialdomstolarna (specialprocess). För vissa
mål vid de allmänna domstolarna gälla i viss
mån särskilda regler, och man kan därför
skilja mellan ordinär och
extraordinär p. vid dessa domstolar. Huvudkällan för
svensk processrätt, både civil- och
straffprocessrätt, är allt fortfarande rättegångsbalken
i 1734 års lag; i många viktiga delar har den
dock undergått ändring. Ä. H.

3. (Kem.) I allmänhet ett kemiskt förlopp
eller en reaktion, som äger rum vid olika
ämnens inverkan på varandra.

Processförutsättning, jur., förutsättning för
prövning av det materiella rättsförhållande,
som utgör föremål för process, däremot icke
förutsättning för process över huvud, varför
termen måste anses missvisande. Bland de
allmänna p. märkas, att rättegången blivit
behörigen inledd, att domstolen är behörig,
att saken över huvud tillhör domstols
upptagande, att den icke redan är avdömd el.
anhängig vid annan rätt m. m. P. äro i allm.
absoluta, i vissa fall dispositiva, så att part
har att göra gällande brist i p. Saknas en p.,
avvisas målet utan prövning; skulle det
oaktat bristen komma till dom, är denna en
nulli-tet. En invändning, varigenom bristen på en
p. göres gällande, har man kallat
processinvändning, en term, som emellertid
knappast är lyckligt funnen. Ä. H.

Processgemenskap (lat. lltis conso’rtium),
jur., el. Subjektiv kumulation av
mål, det förhållandet, att flera personer äro
parter på endera el. båda sidorna i ett
pro-cessuellt förfarande. P. är stundom
nödvändig, d. v. s. talan måste föras av el. mot
flera i förening, för att det över huvud skall
kunna dömas i processen. Så är i allm.
fallet, då flera äro berättigade el. förpliktade
och processens föremål är en sakrätt el. en
odelbar prestation. Enl. svensk
rättsuppfattning befinna sig ock delägare i oskiftat
dödsbo, som i denna egenskap processa, i
nödvändig p. Ä. H.

Processhabilitet, jur., förmåga att såsom
part i process företaga rättsligt giltiga
pro-cessuella handlingar. P. kan givetvis endast
tillkomma fysiska personer, ej juridiska.
Otill-räknelig saknar p., så ock den, som ej fyllt
16 år. Personer mellan 16 och 21 år samt
omyndigförklarade ha begränsad p. Å. H.

Processinvändning, jur., se
Processförutsättning.

Processiön, högtidligt tåg; fest-,
begravningståg.

140

Processionskors, mindre krucifix av metall
eller metallklätt trä, inrättat till att fästas
antingen i övre ändan av en stång för att
bäras i kyrkliga processioner eller i ett
fotställ för att dessemellan förvaras stående på
ett altarbord. Icke få sådana kors från
medeltidens förra del förvaras i svenska kyrkor
och museer. H. W-n.

Processionsspinnare, Cnethoca’mpa,ett släkte
spinnarfjärilar av omkr. 18—38 mm
ving-bredd, grå framvingar med mörka tvärlinjer
och ljusa bakvingar. Larverna äro långhåriga
med mörka, sammetsliknande fläckar av hår,
som äro giftiga och på huden av människor
och djur framkalla svåra inflammationer.
Larverna leva sällskapligt tillsammans och
förflytta sig i ordnade kolonner. Hit höra e
k-processionsspinnaren (C.
processionen), som i s. Europa är skadegörare på eken,
samt tallprocessionsspinnaren,
som angriper tallen i Centraleuropa och
nyligen anträffats på Öland. I. T-dh.

Processjuka, Para’noia quaè’rulans, med-,
en form av förryckthet, som yttrar sig i
sjukligt oresonliga rättsanspråk och en
obetvinglig benägenhet att till varje pris göra dem
gällande. Dessa rättsanspråk kunna i månget
fall äga visst berättigande, och det sjukliga i
denna form av förryckthet ligger därför
hu-vudsakl. i den omdömeslöshet och orimlighet,
varmed den sjuke till det yttersta
vidhåller dem. Den sjukes fordran är hans »fixa
idé», för vilken han efter fruktlösa försök att
gå från domstol till domstol och från instans
till instans vedervågar ej blott sin egen utan
även hela sin familjs välfärd och existens.
Med den förryckte i allm. delar
kverulanten — d. v. s. den av p. angripne —
egenskapen att vara sjukligt ömtålig, då det
gäller honom själv och hans egna intressen,
medan han gentemot andra utvecklar den största
hänsynslöshet. På detta sätt kommer han
oupphörligen i delo med sina medmänniskor
och spårar av ringa anledning fiendskap och
förföljelse. Kverulanten kan ganska länge
dupera icke blott allmänheten utan även de
domare, med vilka han kommer i beröring,
varför frågan om hans sinnesbeskaffenhet
först på ett rätt framskridet stadium i
sjukdomen blir aktuell och föremål för
undersökning. G-s.’

Processkomniissionen, en kommission, som
sedan 1919 sysslat med förberedande av en
svensk processreform. Se vidare
Processreformen.

Processledning, jur., domarens verksamhet
i processen, varigenom han ordnar
förfarandet, bestämmer dess omfattning och yttre
förlopp (formell p.) och inverkar gestaltande på
processmaterialet (materiell p.). Formell p. är
väsentligen densamma i civilprocess som i
kriminalproeess. Den materiella p. kan
sägas i kriminalprocess vara bestämd av
domstolens rätt och plikt att övervaka, att
utredningen i målet erhåller nödig fullständighet
och riktighet. Man talar dock i allm. endast
om materiell p. med hänsyn till civilprocessen.
Modern civilprocess vilar på
förhandlings-principen, enl. vilken det tillkommer parterna
att sörja för processmaterialet. Denna
princip måste dock modifieras genom en kraftig
p. från domstolens sida, om rättegången skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 03:36:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free