Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Profil - Profilera - Profilkarta - Profilritning - Profilställning - Profit - Pro forma - Profoss - Profylax - Prognati - Prognos - Prognostika - Pro gradu - Program - Programmatisk - Programmusik - Progress - Progression - Progressister - Progressiv - Progressivstraff - Progressivsystem - Prohibitiv - Projekt - Projektil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Profil—Projektil
150
Profil (it. profi’lo, av lat. pro, fram, och
filum, tråd, kontur), kontur, »utlinje» av en
kropp; »sidobild», utseendet från sidan av ett
huvud el. en kropp; lodrät (tvär-)
genomskärningslinje. — Om geologisk profil
se d, o.
1. (Befästnk.) En befästnings form, då den
tänkes genomskuren av ett lodrätt plan.
(L. af P.)
2. I byggnadskonsten är p. av en kropp
vertikalplanets skärningslinje med kroppens
sidor. Vid en järnvägs- el. väganläggning
upplägges en längdprofil (p r o f i 1 r i t n i n g),
som vanl. utföres i en i förhållande till
längdskalan betydligt större skala och återger
sträckningens höjd över en horisontal
grundlinje. Vid borrkartor för väg- och
vattenbygg-nadsändamål användas s. k. borrprofiler,
angivande i olika sektioner djupen från
markytans p., räknat nedåt. G. H-r.
Profilera (jfr Profil), ge profil åt; teckna
från sidan. — Profilering, angivande av
konturen av ett föremål; en konturlinjes
fördelning i framspringande och indragna
partier, t. ex. vid genomskärningen av en gesims.
Profilkarta, se Kartprofil.
Profilritning, se P r o f i 1 2.
Profilställning, bot., den ställning, som blad
intaga under dagsömn (se R e t n i n g s
fysiologi).
Profit [pråfi’; sv. uttal profPt], fr., vinst,
affärsförtjänst. — Verb: Profitera.
Pro fo’rma, lat., för formens skull; för
syns skull.
Profo’ss, fordom tjänsteman vid
krigsmakten, som hade att upprätthålla ordningen,
uppträda som åklagare och efterse
verkställigheten av ådömda straff. Högste p. inom
ett läger var generalprofossen, under
honom sorterade regements- samt
kompani-(el. fane-) profosser. Sedermera förlorade
titeln i anseende, då p. hade att själv
verkställa kroppsstraff. Nuv. militära
motsvarighet till p. är väbel. G. O. G.
Profyla’x (av grek. profyla’ttesthäl, akta
sig för, förebygga), med., den indikation för
behandling, som avser att förekomma
sjukdomar genom att undanröja orsakerna till dem.
Hit höra utrotande av smittämnen eller
hindrande av deras utbredning (karantän, bruk av
desinfektionsmedel m. m.), åstadkommande av
oemottaglighet genom ympning (t. ex.
vaccination) eller läkemedel (kinin mot frossa)
samt allmänna hygieniska åtgärder. — Adj.:
P r o f y 1 a’k t i s k, förebyggande. (Ljd.)
Prognatl, förhållandet, att människans
benanlete, särskilt käktrakten, i st. f. att såsom
hos européer m. fl. vara väsentligen lodrätt
ställt (ortognat), riktas snett framåt, något
som erinrar om däggdjursnosen. P. kan
uppträda enbart i käktrakten, då oftast hos
kvinnor. P. förekommer hos vissa vanl. lägre
stående folkslag och då och då i Europa. A.
Retzius lade stor vikt vid p. som skiljemärke
mellan raser. Se även Ansiktsvinkel. Rbg.
Prognos [-gnä’s] (lat. prognösis, av grek.
pro, förut, och gnösis, kunskap), se Diagnos.
Progno’stika (sing. pro gno’stikon), grek.,
förutsägelser, särskilt astrologiska, se
A1-m a n a c k a.
Pro gra’du, lat., för att vinna
doktorsgraden. Jfr Disputation.
Progra’m (grek. pro’gramma), förteckning
på de uppträdande och de olika numren vid
en konsert el. annan offentlig föreställning,
högtidlighet o. s. v.; av rektor utfärdad
inbjudningsskrift till akademisk högtidlighet;
sammanfattning av ett partis, en ministärs
grundsatser och syftemål.
Programmatisk, som avser el. följer ett
program.
Programmusik, instrumentalmusik, där ett
visst händelseförlopp beskrives; ofta ligger
en dikt till grund. Beskrivande (deskriptiv)
musik är mycket gammal och florerade
särskilt vid 1500-talets mitt. Även under det
klassiska skedet (Mozart-Beethoven) var
sådan i symfonistil ej sällsynt. Först med
senromantiken (1830- och 1840-talet) vann p. sin
speciella form genom Berlioz och Liszt. Man
skiljer i allm. mellan programsymfoni och
symfonisk dikt. Den förra, skapad av Berlioz,
går tillbaka till Beethovens pastoralsymfoni
och är flersatsig (4 el. 3 satser ung. som i
symfonien), den senare, skapad av Liszt, går
tillbaka till Mendelssohns karaktärsuvertyr
och är ensatsig. Programsymfonien har efter
Liszt mera sällan odlats, under det att
symfoniska dikten ännu räknar flera anhängare.
Liszts konsekventaste fullföljare är Richard
Strauss. Den viktigaste »programskriften»
om p. är Liszts kommentar till Berlioz’
»Harold i Italien» (1855). — Litt.: O. Klauwell,
»Geschichte der Programmusik» (1910). T. N.
Progre’ss (lat. progre’ssus), framåtskridande,
utveckling uppåt.
Progression, fortgång, jämn tillväxt
(motsats: degression); mat., en följd
storheter, ordnade efter en viss lag (se Serie r).
ProgressFster, »framstegsmän», ett i många
länder nyttjat politiskt partinamn. Det
spåras i Spanien redan på 1830-talet och har
ofta förekommit i sydamerikanska republiker.
Namnet har även givits åt en del kortlivade
partigrupper, t. ex. i Frankrike (efter 1898) och
i Sydafrika o. s. v. I ryska riksduman fanns
åren före 1917 års revolution en »kadetterna»
närstående moderatliberal partigrupp, kallad p.
Namnet p. (progressive republicans) el.
insurgenter gavs 1909 ff. i U. S. A. åt en radikal
grupp av det republikanska partiet. V. S-g.
Progressiv, fortskridande; gradvis stigande.
— Om progressiv beskattning och
progressiv skatt se Inkomstskatt,
Kommunal progressivskatt och
Kommunalskatt, sp. 1043. — Om progressiv
folkmängd se Demografi, sp. 710.
Progressivstraff, straff, anordnade enl.
progressivsystem (se Fängelsesystem, sp.
129).
Progressivsystem, se Fängelsesystem,
sp. 129.
Prohibitlv, förbuds-; hindrande, starkt
inskränkande.
Projekt [-j^kt], förslag, plan, utkast. —
Projektera, planlägga, tillärna.
Projektil [-JäktiT], en kropp, avsedd att
utslungas ur ett eldvapen. Till
artilleripjäser användes urspr. kulor av sten, på
1300-talet efterträdda av järnkulor, till en början
massiva (fullkulor). På 1000-talet
infördes vid sidan av fullkulorna ihåliga kulor,
fyllda med brand- el. sprängsats (brand- el.
spräng bomber). Kulorna voro på de
slät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
