Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Prokura - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Prokura—Prome
156
dades av Theseus. — Prokrustesbädd
(-säng), våldsam stympning el. uttänjning
(vanl. av något skrivet). A. M. A.*
Proküra (av lat. pro, för, och cüra, vård,
förvaltning), jur. och hand., fullmakt, som en
köpman meddelar annan (prokurist) att
i den förres namn och för hans räkning sluta
avtal och i övrigt vidtaga åtgärder, som höra
till hans rörelse, samt för detta ändamål
teckna hans firma (se d. o.). Oumbärlig
inom handelsvärlden, har p. till en början
genom handelsbruk införts i Sverige. P.
ut-märkes (vanl. men ej nödvändigt) så, att vid
tecknandet av firman tilläggas orden per
prokura (oftast förk. p. p. el. ppr.). Genom
lagen 13 juli 1887 kap. 3 (nära
överensstämmande med dansk lag 1 mars 1889, norsk 17
maj 1890 och finländsk 2 maj 1895) har p.
fått laglig reglering sålunda, att prokurist,
då han av innehavaren av en i handelsregister
(se d. o.) införd firma erhållit fullmakt, som
uttryckligen förklaras vara p., el. annorledes
av innehavaren utmärkts som dennes
prokurist, äger i allt vad till bedrivande av hans
rörelse hör handla å hans vägnar och teckna
hans firma, dock ej utan särskilt
bemyndigande avhända fast egendom el. medge
inteckning däri. Skriftlig p. innefattar
behörighet att föra huvudmannens talan inför
domstol och ingå förlikning. P. kan meddelas
åt flera så, att den endast kan begagnas av
dem gemensamt (kollektiv p.). Den
behörighet, som p. medför, kan icke inskränkas
med laga verkan emot tredje man i god tro.
Prokurist kan icke överlåta p. på annan
person. Huvudmannens död medför icke, att p.
upphör. P. kan men behöver ej införas i
handelsregistret. L. A. (C. G. Bj.)
Prokurätor (lat. procurätor, förvaltare,
intendent). 1. I det gamla Rom förtroendeman
med ekonomiska uppgifter, vanl. en frigiven,
ev. med befogenhet att företräda sin
uppdragsgivare inför rätta. Under kejsartiden
förekommo talrika procuratores i officiell
ställning. Sådana, regelmässigt av ridderligt
stånd, med skiftande värdighet och avlöning,
voro anställda för allehanda
förvaltningsuppdrag, bl. a. för uppbörden av de inkomster,
som skulle ingå till riksskattkammaren
(fis-cus). I kejsarens provinser motsvarade p.
kvestorn i senatens. I mindre provinser
kunde p. vara den högste styresmannen, så
Pontius Pilatus i Judéen. E. St.
2. Under medeltiden betecknade p.
förvaltare av kyrko-, kloster- eller akademigods,
ombud vid andliga domstolar m. m. J. C.*
3. I Sverige fanns en p. i Konungens
nämnd (under Erik XIV); se Konungens
nämnd och I. Andersson, »Erik XIV och
Machiavelli» (i Scandia 1931). B. H-d.
Prokuratorn i kejserliga senaten
för Finland motsvarade nuv.
justitie-kanslern (se d. o. 2). Prokuratorsämbetet
inrättades 1818.
Prokuri’st, se Prokura.
Prola’ps (lat. prola^sus), med., framfall.
Om livmoderframfall se
Kvinnosjukdomar, sp. 375—376.
Pro lége, rége et gre’ge, lat., »för lagen,
konungen och folket», titel på en skrift av
riksrådet Erik Sparre (d. 1600; se d. o.).
Prolego’mena, grek., förklarande inledning.
Proletariat (av lat. pröles, barn). De
romerska medborgare, vilkas förmögenhet
understeg det för 5:e klassen i
centurieför-fattningen bestämda minimum (se C e n t
u-r i a 1), kallades proletarii, emedan dessa
an-sågos ha sin egentliga betydelse för staten
däri, att de avlade barn (proles). De
kallades även capite censi (se d. o.). —
»Proletärer» har sedan 1500-talet betecknat den fria
men egendomslösa samhällsklass (p.), som icke
har utsikt att förvärva något över en knapp
nödtorft. Begreppet p. sammanfaller stundom
kanske närmast med de icke yrkeslärda
kroppsarbetarnas ekonomiskt och socialt sämst
lottade klass. Det omfattar en massföreteelse,
som på svenska landsbygden kring 1800-talets
mitt återfanns i backstugu- och
inhyseshjo-nens klass samt vid bergverken och bruken,
medan ett talrikare p. saknades i de små
svenska städerna, tills industrialiseringen fr.
o. m. 1870-talet ökade antalet
industriarbetare. Nyare uttryck äro »litterärt p.»,
»konst-närsproletariat», »studentproletariat» m. fl.
Litt.: W. Sombart, »Das Proletariat» (1906;
sv. övers. 1911). R. Tdh.*
Proletariatets diktatur, samhällsmaktens
koncentrering hos den kroppsarbetande
klassen, »proletariatet». Av K. Marx och F. Engels
uppställd fordran för övergångsperioden från
»bourgeoisiens» statsskick till den egentliga
»socialistiska» perioden. De maktutövande
organen under p. skola vara de s. k. råden
(rådssystemet). Sovjetryssland gör anspråk
på att ha förverkligat p. — Jfr K. Kautsky,
»Die Diktatur des Proletariats» (1918), och
M. Langhans, »Vom Absolutismus zum
Räte-freistaat» (1925). Å. S-n.
Proletär, se Proletariat.
Prolog [-lå’g] (grek. pro’logos, företal,
inledning) kallas den del av det forngrekiska
dramat, som föregår körens första uppträdande
(pa’rodos) och som skall inleda och för
åskådarna tydliggöra den dramatiska situationen.
I det äldre dramat (Aischylos, Sofokles,
Aris-tofanes) är p. en första akt av skådespelet,
till vilket den lämnar en exposé. Hos
Euripides och i den nya attiska komedien utgör p.
ofta en exposé av styckets handling,
framställd av en av de däri uppträdande el. en
särskild person, likaså i den romerska komedien,
där förf, ibland gör uttalanden av personlig
art om sitt stycke. — P. är i modern litt.
antingen ett självständigt förspel till ett stycke
eller en dikt, som framsäges före en
teaterföreställning, vid början av en fest el. annan
högtidlighet. M. Pn N-n; R-n B.
Prolongatiön (av lat. prolongäre, förlänga),
förlängning, framflyttning av ett avtals
för-fallotid (jfr Kreditavtal). — Verb: P r
o-1 o n g é r a,
Prolongationsaffärer, vid terminshandel, se
d. o. Som p. betecknades stundom oegentligt
s. k. omläggningsaffärer, varvid av mäklare
för kunds räkning köpta värdepapper
omedelbart belånades, vilka lån periodiskt förnyades
(»omlades»). Sådana lån torde f. n. ej
förekomma i Sverige. O. Å.
Prome [prffum], stad i Burma, vid floden
Iravadi och järnväg till Rangoon; omkr.
30,000 inv. Industrien omfattar siden och
lackerade varor. P. har varit huvudstad i ett
fornburmanskt rike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
