Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Promotor—Pro patria
160
motionsceremonielet hörde även bl. a.
överlämnande av en gyllene ring (doktorsringen) och
diplom P. blevo småningom vart tredje år
regelbundet återkommande festligheter,
åtföljda av stora högtidligheter (med
kanon-salut, klockringning, festkantat och
promo-tionsbal). Sedan 1880-talet hålles i Uppsala
fil. doktorspromotion årl. på vårterminens
sista dag men efter ett något förenklat
cere-moniel. Inom teologiska, juridiska och
medicinska fakulteten sker p., då därtill
anledning förekommer. Den teologiska
doktorsgraden utdelades tidigare endast som en genom
kunglig nåd meddelad hedersbevisning, f. ggn
1617. Sedan 1908 kan denna grad, liksom de
■övriga, erhållas genom avlagda prov. Med.
doktorsgrad togs — med ett undantag 1681 — ända
till 1738 alltid vid utländska univ. Den första
jur. doktorspromotionen i Uppsala ägde rum
1629. Först från 1800-talets början ha de inom
denna fakultet blivit oftare
förekommande. Den förnämsta promotionssymbolen har
inom de sistnämnda fakulteterna alltid varit
bekröningen med doktorshatten, tidigare av
växlande form och färg, numera en svart hög
hatt av veckat siden. Om doktorsringarna
se Doktor (med bilder). Promotor är alltid
fakultetens tjänstgörande dekanus, som
brukar inbjuda till akten genom ett p r o m
o-tionsprogram med bifogad vetenskaplig
avh. Om jubeldoktor se Doktor, sp. 1102.
P. vid övriga svenska univ. och högskolor har
förekommit i ung. samma utsträckning och
former som i Uppsala. I Åbo ägde den första
p. rum redan 1643. I Lund har man,
liksom i Helsingfors, bibehållit den gamla seden
att anställa fil. doktorspromotion endast vart
tredje år. I Finland förekommer p. även till
en lägre lärdomsgrad, magister, genom
lager-bekransning. Fil. doktorer få däremot, liksom
övriga, en hatt. Se även Doktor, med
bilder. Jfr E. L. Backman, »Doktorspromotioner
i Uppsala förr och nu» (1927). A. U.
2. Vid s. k. simpromotioner
utdelas titlarna simmagister och simkandidat.
Promotor. 1. Förrättare av promotion. —
2. (Eng. promoter.) Arrangör av
sporttävlingar.
Promove’ndus (plur. p r o m o v e’n d i), den,
som skall promoveras.
Prompt, ovillkorligen; ofördröjligen.
Promulgatiön, den akt, varigenom en lag
utfärdas, sedan dess antagande off.
konstaterats; detta sker, vanl. men ej nödvändigtvis
i samband med lagens publikation, genom
konungens underskrift. Uttrycket p. härleder
sig, liksom sanktion och publikation, från den
romerska statsrätten, ehuru innebörden därav
i denna var en annan. Rid.
Pronömen (plur. även -öm i na; lat., ord,
som står i st. f. no men), ord, vars
bety-dfelse är ytterst variabel, i det att det får
så gott som hela sitt innehåll ur
sammanhanget (situationen); p. äro varken artnamn
eller egennamn utan allmänna
hänvisnings-ord. Han, det, sin o. s. v. kunna beteckna,
resp, hänföra sig till oändligt många
personer, ting, förhållanden, och vem det är fråga
om får sammanhanget upplysa om. Vanl.
räknas till p. blott substantiviska och
adjekti-viska ord, vilka bruka indelas alltefter
betydelsen: definita (bestämda) p., vilka
un
derindelas efter grammatiska egenskaper i
personliga (jag, du, ni, han o. s. v.), possessiva
(min, hans o. s. v.), demonstrativa (eg. en avd.
av tredje personens personliga p.: den, det,
densamme m. fl.) och relativa (som, vilken
m. fl.), indefinita (obestämda) och i
n-terrogativa (frågande). De definita p.
indelas även i deiktiska (utpekande), då p.
bestämmes av den närvarande situationen, och
anaforiska (erinrande), då p. bestämmes 1)
av något förut givet el. 2) av något följande;
det senare fallet ställes av somliga
grammatiker som en tredje avd., determinativa
p. — Till p. höra även adverb och s. k.
svar-el. meningsord, vanl. sammanfattade under
beteckningen pr onominella ord, t. ex.
då, nu; här, där, vart (och prepositioner,
sammansatta med dem: härom, varifrån o. s. v.),
ja, jo, nej, vilkas betydelse beror på den fråga
de besvara. — Se K. F. Brugmann, »Grundriss
der vergleichenden Grammatik», II: 2 (2:a
uppl. 1911); A. Noreen, »Vårt språk», V
(1904); N. Beckman, »Svensk språklära» (7:e
uppl. 1923). R-n B.
Pronomine’11, som hör till, fungerar som
o. s. v. ett pronomen.
Prononcera [-nåij-], uttala, tydligt ange. —
Prononcerad, skarpt utpräglad. — P r
o-nonciatiön, uttal.
Pronunciamiento [prånonpiamiä’ntå], sp.,
uppror, särskilt militär statskupp;
uppfordran till kamp mot regeringen.
Proo’stracum, paleont., se Belemnit.
Propaga’nda (av lat. propagäre, fortplanta,
utbreda), anstalter för utbredande av
åsikter, trosläror etc., ur Congregatio de
propaganda fide (se följ. art.). Under
världskriget bedrevo de krigförande en mycket
omfattande p. genom tidningar och pressbyråer,
flygblad o. s. v., både i det egna landet, bland
de neutrala och fienderna; i England
upprättades 1918 ett särskilt departement för p.
med lord Northcliffe (se d. o.) som chef. (Jfr
C. Stuart, »Secrets of Crewe house», 1920.) —
Efter kriget ha bolsjevikerna organiserat en
intensiv p. med radio, film, affischer etc. —
Handlingens p., försök att påkalla
uppmärksamhet för politiska krav genom
terroristdåd.
Propaga’ndan, fullst. Congregatio de
propaga’nda f i’d e (Samfundet för trons
utbredning), den av påven Gregorius XV 1622
skapade centralen för missionsverket bland
kättare och hedningar, vartill 1627 knöts ett
seminarium (Co 11 egi u m urbanum de
propaganda fide) för utbildning av
missionärer. P. är förlagd till Rom och den
största av alla kongregationerna; den får ej
bestämma i fråga om trosfrågor,
äktenskaps-mål och ritus. Den äger en stor förmögenhet
och ledes kraftfullt och planmässigt. Den är
den egentliga rom.-kat. kyrkoregeringen i
Sverige. — Litt.: O. Mejer, »Die Propaganda»
(2 bd, 1852—53); A. V. Müller, »Papst und
Kurie» (1921). Hg Pl.
Propagera, utbreda, utsprida.
Propän, C3Hs, mättat acykliskt kolväte, som
förekommer i petroleum. Jfr Kolväten,
sp. 1006.
Pro pa’tria, för fäderneslandet,
Svärdsordens devis.
Pro pa’tria, K u n g 1. sällskapet Pro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
